Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Temperaturkärnor och sprängämnesinitiering, av F P Bowden och A Yoffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
796
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Filmupptagning av nitroglycerinexplosion initierad
med en gnista vid J; Jp är ca 5 mm.
Fig. 12. Filmupptagningar vid initiering av olika
sprängämnen; a. P.E.T.N., initieringspunkt A, därefter
förbränning mellan A och B och detonation mellan B och C;
b. kvicksilverfulminat; c. blgazid, ingen
begynnelseförbränning.
Fig. 10. Filmupptagning av ljusemissionen vid initiering
med hdlformigt slagstift. Initieringen först synlig vid A,
där hålrummet är genombrutet; fortsatt förbränning inom
hdligheten till E.
-I-1-1-1-1-1-T-1
V-32/0/23
Dis tans. cm
ytor och en explosion initieras i spalten genom
en gnisturladdning, så erhålles det resultat, som
fig. 11 visar. Sedan den gått sträckan JP (5 mm)
sprider sig explosionen från gnistan J som en
snabb förbränning med en hastighet av ungefär
400 m/s. Ett liknande resultat erhålles om
explosionen initieras genom stöt mellan två plana
ytor.
Fasta sprängämnen
Om ett fast sprängämne, t.ex. P.E.T.N.,
utbre-des ringformigt över spalten och en plan
hammare får träffa det, blir resultatet det som fig.
12 a visar. Initieringen börjar vid A i en liten
innesluten gasblåsa, och lågan fortskrider
därifrån med den jämförelsevis låga hastigheten
Tabell 2. Gasers sammansättning (%).
no., no n2o n2 c02 co H2 o2
Nitroglycerin
Detonation .. . — — — 32,0 63,1 — — 4,9
Stötinitiering — 29,7 2,3 11,7 28,8 22,5 5,0 —
Termisk sönder
delning 180°c — 50,3 1,0 2,1 17,2 28,9 0,5 —
P.E.T.N.
Detonation . . . — 5,3 — 22,8 37,0 26,7 6,8 1,4
Stötinitiering — 24,3 5,3 9,4 19,1 35,4 6,5 —
Termisk sönder
delning 210°c 12 47,6 9,5 1,6 6,3 21,0 2,0 —
RDX
Stötinitiering — — 11,3 43,3 18,8 21,3 5,3 —
Termisk sönder
delning 267°c — 22,5 22,8 31,0 13,2 8,7 1,8 —
300—450 m/s (AB). Liknande resultat erhålles
med kvicksilverfulminat, se fig. 12 b. Blyazid
däremot tycks vara annorlunda, eftersom det
inte finns något område med
begynnelseförbränning. Detonationen sätter nämligen in
omedelbart (fig. 12 c).
Egentlig detonation i högexplosiva ämnen ger
vanligen som huvudprodukter sådana gaser som
C02, CO, H20, N2 och C och proportionerna
mellan dessa överensstämmer med vad man kan
vänta av jämviktsberäkningar. Termisk
sönderdelning av sprängämnen ger däremot mera
komplicerade produkter, t.ex. kväveoxider och
-aldehyder, som kan undergå ytterligare sekundära
reaktioner. Gasprodukterna från slaginitierade
explosioner har analyserats och jämförts7 med
produkterna vid detonation och termisk
sönderdelning (se tabell 2).
Det är tydligt, att gasblandningens procentuella
sammansättning mera liknar den termiska
sönderdelningen än detonationens, ty aldehydernas
sekundära reaktioner fortsätter ytterligare,
antagligen på grund av de högre temperaturerna.
Resultaten såväl från trumkameran som från
gasanalysen visar, att explosionen utvecklar sig
som en snabb förbränning från
initieringspunk-ten. Dessa iakttagelser stå i samklang med
initie-ringsförloppets termiska ursprung och stöder
åsikten att slag- och friktionsinitieringen vid
flertalet av de sprängämnen som vi och våra
kolleger studerat, huvudsakligen beror på att det
momentant bildas små temperaturkärnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
