Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Prognos för industrins framtida kraftförbrukning, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G november 1949
813
Prognos för industrins framtida
kraftförbrukning
Förste byrdingenjör Sven Lalander, Stockholm
31 : 621.311.153(485)
Att utforska vad framtiden har i sitt sköte är alltid
vanskligt. Detta gäller även prognoser för den framtida
elkraft-förbrukningen, som sammansättes av ett mycket stort
antal komponenter med olika utvecklingstendenser. Större
delen av industrins kraftförbrukning är emellertid samlad
på relativt få händer: 75 % av totalkonsumtionen
förbrukas av de 200 största koncernerna. Den tanken ligger
då nära att direkt fråga dessa ur elkraftsynpunkt
dominerande företag om de framtida kraftbehoven. Metoden kan
med framgång användas endast vid relativt kortsiktiga
prognoser, maximalt ca 4 år, inom vilken tidrymd
industriernas utbyggnadsplaner är någorlunda fixerade.
Uppläggning av CDL-undersökningen
Ovanstående tankegång låg bakom den undersökning som
Centrala Driftledningen (CDL) företog våren 1948 om
industrins väntade clkraftförbrukning åren 1948—1952. För
undersökningen utvaldes 280 representativa företag inom
de fyra största industrigrupperna: malmbrytning och
metallindustri, pappers- och grafisk industri,
kemisk-tek-nisk industri samt jord- och stenindustri. Industriföretagen
visade ett påfallande intresse för undersökningen och
svarade praktiskt taget till 100 %. Den rapporterade
kraftförbrukningen hos företagen motsvarade 82 % av den
totala nettoförbrukningen (exkl. ånggenereringskraft) inom
de fyra ifrågavarande industrigrupperna och 70 % av hela
industrins förbrukning (1946 års värden).
Huvudfrågan var den väntade primakraftförbrukningen
under femårsperioden 1948—52. Separat uppgift begärdes
bl.a. för energiförbrukningen i elektriska ugnar. De
kommande kraftbehoven skulle uppskattas under förutsättning
av fortsatt högkonjunktur. Det inkomna materialet
sorterades på varje särskild undergrupp inom de fyra
huvudgrupperna, och den totala förbrukningen beräknades för
åren 1946, 1948, 1950 och 1952. För att ta hänsyn även till
de företag, som ej deltagit i undersökningen, beräknades
en "utproportionerad" förbrukning med hjälp av
representativitetstalen för år 1946.
Undersökningens uppläggning syftade medvetet till att
erhålla en maximiprognos för kraftbehovets utveckling.
Vissa företag torde dock ha uppgivit behovet något i
överkant även om konjunkturutvecklingen skulle bli gynnsam.
Med hänsyn härtill reducerades de rapporterade
förbrukningssiffrorna i vissa fall för att erhålla den maximala
belastningsökning, som man hade anledning att räkna med.
Reduceringarna företogs i samband med experter inom de
olika industribranscherna.
Resultat av undersökningen
Den totalt rapporterade förbrukningen, utproportionerad
till att motsvara hela industrigrupperna, visar en ökning
under perioden 1946—52 med 728 milj. kWh/år (9,2 %/år).
Med de ovannämnda reduceringarna blir den väntade
ökningen under samma period 616 milj. kWh/år (8,0 %/år).
Omkring 50 % av den beräknade ökningen faller på
elektriska ugnar, en högst anmärkningsvärd utveckling,
eftersom elugnarnas andel år 1946 endast utgjorde knappt 30 %.
Det är framför allt inom gruppen malmbrytning och
metallindustri som ugnarna expanderar (ca 67 % av
ökningen). För att få bela industrins kraftförbrukning måste
resterande fem huvudgrupper även medtas. Här förutsättes
en mycket måtllig ökning med 3 %/år. Med tillägg av dessa
kraftbelopp erhålles industrins totala förbrukning, som
ger en genomsnittlig ökning för perioden 1946—52 med
680 milj. kWh/år (7,5 %/år).
Den framlagda prognosen får anses visa industrins
sannolika maximala kraftbehov vid fortsatt högkonjunktur.
Redan från början stod emellertid klart, att rådande
svårigheter med material och nybyggnader skulle medföra en
allmän försening av flertalet av de planerade
utbyggnaderna inom industrin. Förutom de redan utförda
reduceringarna, som avsåg vissa speciella objekt, ansågs det därför
rimligt att med förhandenvarande konjunkturutsikter göra
en ytterligare allmän reducering. Industrins ökade
kraftbehov under åren 1946—52 uppskattades därför till ca
600 milj. kWh/år (6,8 %/år).
Jämförelse mellan undersökning och utveckling
Det kan naturligtvis sägas, att en förfrågan hos
industriföretagen måste ge ett alltför högt kraftbehov, eftersom
varje företag tar till på säkra sidan för att säkerställa sin
kraftförsörjning. Av stort intresse är därför att jämföra de
framräknade kraftbehoven med den hittillsvarande
utvecklingen.
Kommerskollegii statistik ger en god bild av storindustrins
kraftförbrukning så långt tillbaka som 1920. Denna
utveckling framgår av fig. 7. Skalan är logaritmisk och
eftersom man, om än med viss svårighet, kan lägga in en rät
medellinje, kan industrins kraftförbrukning liksom den
totala kraftförbrukningen anses utvecklas exponentiellt.
Den årliga stegringen är dock endast 5,5 % mot 6,5 % för
totalförbrukningen, vilket sammanhänger med att
industrins andel sjunkit från 90 % år 1920 till 66 % år 1946.
Nedgångarna under lågkonjunkturerna är skarpt
markerade, men å andra sidan ger mellanliggande perioden en
snabb återhämtning och fortsatt ökning och motsvarar
ca 9 % årlig stegring. Den nu framlagda prognosen för den
fortsatta utvecklingen är inlagd som en streckad kurva
i diagrammet. Den innebär en stegring på 6,8 %/år, dvs.
större än genomsnittsökningen men mindre än ökningarna
under tidigare högkonjunkturer.
Kraftförbrukningens uppdelning på de olika
industrigrupperna kan även erhållas ur Kommerskollegii statistik,
kontinuerliga värden dock endast sedan 1935. Vissa
hållpunkter för utvecklingen dessförinnan erhålles av tidigare
undersökningar1. Kommerskollegii värden för
industrigruppernas kraftförbrukning inkluderar tyvärr leveranser till
elektriska ångpannor och en uppskattning av dessa har
måst göras för att komma fram till nettobelastningen.
Fig. 8 visar de på detta sätt erhållna värdena för de fyra
största industrigrupperna. CDL-prognosens värden för de
väntade kraftbehoven 1948—52 har även inprickats.
Mi/j kWh
Fig. 7. Industrins förbrukning av elektrisk energi
(exklusive ångpannor),–-enligt CDL-prognosen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
