Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Prognos för industrins framtida kraftförbrukning, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Energiförbrukningen i de fyra största
industrigrupperna i milj. kWh; 1 malmbrytning och metallindustri,
2 jord- och stenindustri, 3 pappers- och grafisk industri,
4 kemisk-teknisk industri, 5 övriga industrigrupper,–-
enligt CDL-prognosen.
Malmbrytning och metallindustri visar en jänrn och
kontinuerlig stegring på ca 6 % per år under perioden 1935—45
och detta värde överensstämmer även med den tidigare
utvecklingen. Prognosen visar väsentligt högre stegring för
de närmaste åren, ca 8,5 %/år. Denna exceptionella
stegring förklaras av järnverkens kraftiga expansion under
de närmaste åren. Eftersom en ökad järnframställning både
kräver ökad tillgång på råvaror och animerar till en
utbyggnad av förädlingsverken, kommer praktiskt taget
hela denna industrigrupp att påverkas av järnverkens
utbyggnader. Förbrukningen under åren 1947 och 1948
hämmades av ransonering och höga priser på tillfällig kraft
och utvecklingen understeg därför väsentligt
prognosvärdena. Den senaste tiden visar dock en snabb
återhämtning mot prognosens siffror.
Pappers- och grafisk industri baserar sin
råvaruförsörjning på den svenska skogen. De begränsade
skogstillgångarna medger ej någon fortsatt expansion av
produktionsvolymen och detta måste givetvis sätta sin prägel på hela
denna industri. Under 1930-talet, då expansionen
fortfarande förelåg, steg kraftförbrukningen med ca 6 %/år.
Utvecklingen under kriget präglades av exportstoppet och
är därför ej representativ. Ovanstående förhållanden
antyder, att en stagnation av kraftförbrukningen inom denna
grupp vore att vänta. Vissa faktorer verkar dock i motsatt
riktning, nämligen den ökade förädlingen av råvaran samt
tillkomsten av nya fabriker för tillvaratagande av
biprodukter. Dessa senare förhållanden har bildat grundvalen
för en fortsatt stegring med ca 5,7 %/år, som prognosen
visar. Det bör dock framhållas, att denna industri är
speciellt konjunkturkänslig, och den senaste utvecklingen
visar väsentligt lägre kraftförbrukning än prognosen.
Den kemisk-tekniska industrin har sedan mitten av
1930-talet visat en snabb stegring av kraftförbrukningen med
ca 8 %/år. Tidigare var ökningen endast ungefär hälften
så stor. Det är huvudsakligen elektricitetens ökade
användning för kvalificerade värmeändamål, som här
återspeglas. Orsaken är elektricitetens i jämförelse med övriga
"bränslen" kraftigt sjunkande kostnader samt den
förbättrade kvalitet hos produkterna och den förenklade
skötsel, som elugnarna medför. Den fortsatta utvecklingen
blir i viss mån beroende på kolpriserna. Åtminstone med
nuvarande elpriser förefaller det dock som om elugnarna
skulle kunna behålla större delen av sin konkurrenskraft.
Den senaste utvecklingen bestyrker detta, i det
industrigruppens kraftförbrukning år 1948 t.o.m. något översteg
prognosvärdet trots ransoneringen under våren och de
höga kraftpriserna under hösten. En fortsatt årlig stegring
på ca 8 % förefaller därför ej osannolik.
Om jord- och stenindustrin är ej mycket att tillägga
utöver vad kurvan i fig. 8 visar. Nedgången sammanhänger
med en väntad inskränkning vid Kvarntorpsverket.
Däremot torde prognosen för de fem återstående
industrigrupperna ligga väl lågt. Såsom kurvan visar, har
förbrukningen här stigit med ca 6 %/år sedan mitten av
1930-talet och även den senaste utvecklingen antyder, att
prognosens antagna ökning på 3 %/år är väl låg.
Vilka förbrukningsobjekt
ligger bakom de ökade kraftbehoven?
CDL-undersökningen visade, att av den väntade ökningen
av kraftbehoven skulle ca 50 % förbrukas i elugnar. Dessa
apparater är enkla att tillverka även vid stora effektbelopp
och några större tillverkningssvårigheter torde ej
föreligga. Svårigheterna ligger snarast i anskaffningen av
transformatorerna.
Utöver nya elugnar skulle enligt prognosen storindustrins
kraftförbrukning öka med ca 300 milj. kWh/år. Detta
torde så gott som helt och hållet bestå i nya motorer. För
att bedöma rimligheten härav har en undersökning gjorts
av den installerade drivkraften inom storindustrin enligt
Kommerskollegii statistik. Fig. 9 visar utvecklingen sedan
1913 dels för hela industrin och dels för några
karakteristiska industrigrupper. För de elektriska motorerna
(kurva 1) var den totalt installerade effekten år 1946 ca
2 800 MW. Enligt CDL-undersökningen utgjorde
förbrukningen i elugnar detta år ca 2 000 milj. kWh och på
motorer torde falla ca 5 000 milj. kWh. Detta innebär en
genomsnittlig utnyttjningstid på den installerade effekten
Fig. 9. Installerade elektriska motorer i MW inom
industrin från 1913; 1 totalt inom industrin, 2 totalt inom
industrin, inklusive andra primärmotorer, 3 malmbrytning
och metallindustri, 4 pappers- och grafisk industri, 5
livsmedelsindustri, 6 kemisk-teknisk industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
