Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Detaljförbrukningen och dess framtida utveckling, av Hugo Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
818
TEKNISK TIDSKRIFT
från ca 2 300 kWh år 1937 till ca 4 500 kWh år 1947, dvs.
ungefär en fördubbling på 10 år, och detta trots att
anslutningen enligt yrkestariffen naturligtvis också här kräver
en viss tid att göra sig gällande. En undersökning, som
gjorts beträffande motsvarande uttagning i en del andra
städer, som under senare år moderniserat sina
yrkestariffer, visar i stort sett samma ökningstakt. Den egentliga
moderniseringen av yrkestarifferna har dock ej satt igång
på allvar förrän under de allra sista åren. Kommerskollegii
siffra för 1947 över energiförbrukningen hos
yrkesabonnenterna var 744 milj. kWh. Antalet yrkesabonnenter, vilka
till allra största delen återfinnas i de administrativa
tätorterna, dvs. städer, köpingar och municipalsamhällen, kan
uppskattas till ca 200 000. Genomsnittsförbrukningen blir
härigenom ca 3 700 kWh/yrkesabonnent. Detta innebär, att
utvecklingen i Stockholm skulle ligga några år före
utvecklingen på andra orter.
Av Kommerskollegii kurva över jordbruksabonnenternas
förbrukning finner man, att förbrukningen 1947 inom
denna grupp utgjorde 505 milj. kWh mot 280 milj. kWh år
1941. Samma snabba stegring kan utläsas ur en kurva
(fig. 19) framräknad av ingenjör Joachimsson inom
Elkraftutredningen med ledning av jordbrukets elinventering.
ökningen är särskilt markant under krigsåren. Samtidigt
kan nämnas att redan år 1945 beräknades antalet
elektrifierade brukningsdelar ha nått 90 % av samtliga.
Slutligen har vi också gjort en jämförande
undersökning av den totala lågspända förbrukningen i ett antal
sam-hällselverk, räknad i kWh per invånare (fig. 20). Denna
är baserad på 61 samhällen med 2,25 miljoner invånare.
Den specifika förbrukningen av lågspänd energi i dessa
samhällen år 1947 var 500 kWh. På diagrammet är även
inlagd den av Kommerskollegium redovisade
detaljför-brukade energin åren 1941—1947 fördelad på invånare
med tillgång till elektricitet. En viss utjämning samhällen
— landsbygd framträder även här, men är ej så tydlig som
i fråga om hushållen.
Sammanfattningsvis kan man alltså om det nuvarande
läget säga att detaljförbrukningen uppgår till ca 2 800 milj.
kWh/år och att den utgör 23,5 % av totalförbrukningen,
en siffra som ständigt tycks stiga. Detta motsvarar en
konsumtion per invånare och år av 400 à 450 kWh. Den är
högre i samhällen än på landsbygden men skillnaden
jämnas ut. Bostäderna tar 1 175 milj. kWh, yrkena 750,
jordbruket över 500 och allmänna behov ca 300 milj. kWh;
350 000 à 400 000 elspisar är installerade och antalet växer
hastigt.
Fig. 19.
Debiterad energi vid
svenska
jordbruk över 2 ha
1935—1945 (enl.
Jordbrukets
elinventering).
Fig. 20.
Förbrukning per invånare
av lågspänd
elektrisk energi ären
1935—1947 i
samhällen (o) och i
landet i dess
helhet (+).
Den framtida förbrukningen
När det gäller att bedöma detaljförbrukningen och dess
framtida utveckling, har man inte samma möjligheter som
exempelvis vid industriuttagningen att bygga bedömningen
på konsumenternas egna planer och deras uppfattning om
kommande energibehov. Man måste gå till statistiken och
genom mer eller mindre djärva extrapoleringar eller
gissningar söka skapa sig ett begrepp om vad som kommer.
En förlängning av utvecklingslinjen några år torde dock
kunna vara möjlig. Ritar man upp en sådan finner man,
att detaljförbrukningen år 1952 skulle nå ett värde av
4 000—4 500 milj. kWh mot 2 800 nu. Förutsättningen är
givetvis att vi ej få någon ny ransonering och att det ej
heller blir någon kraftigare ekonomisk kris. Den
procentuella fördelningen på olika kategorier inom
detaljförbrukningen torde ej ändras alltför mycket.
För utvecklingen på längre sikt är nog det bästa och
lugnaste man kan göra att söka uppskatta den mättnad i
fråga om energiförbrukning, som är tänkbar. Tabell 1 är
ett försök till en sådan analys.
Till en början har uppskattats vad ett väl
genomelektri-fierat normalt bostadshushåll utan gas (alltså ej jordbruk)
i genomsnitt kan tänkas förbruka framdeles. Vi har här
först spisen. Man kan för genomsnittshushållet med
3 à 4 personer ganska säkert räkna med ett energibehov
av ca 1 000 kWh/år. Belysningen är besvärligare att
bedöma. För närvarande torde, enligt uppgifter från
Ljuskultur, i Sverige försäljas ca 25 miljoner
allmänbrukslam-por per år. Av dessa beräknas 60 % eller 15 miljoner
med en genomsnittseffekt av 40 W konsumeras av
detaljförbrukarna. En del av dessa lampor går naturligtvis till
nyinstallationer men den allra största delen är säkerligen
ersättning för utbrända äldre enheter. Eftersom
allmän-brukslamporna har eller skall ha en standardiserad
livslängd av ca 1 000 h, motsvarar varje ersatt lampa i
genomsnitt en förbrukning av 40 kWh. Totala förbrukningen av
glödlampsenergi hos detaljförbrukarna skulle alltså bli ca
600 milj. kWh/år. Härav torde drygt hälften komma på
bostädernas del, vilket innebär 150—200 kWh/år per
bostadshushåll. Belysningsstandarden är alltjämt mycket låg
på många håll. En fortsatt stegring av energiförbrukningen
för belysning torde därför komma, trots tillkomsten av de
mera effektiva lysrören, ocli en genomsnittsförbrukning
av 400 à 500 kWh per hushåll är säkerligen ej orimlig.
Energi för radio och småapparater har uppskattats till
100 kWh/år. Man torde också böra anta, att genomsnitts-
Tabell 1. Sannolik genomsnittsförbrukning hos
hushålls-abonnenter (kWh/år)
Apparat Elkök Gaskök
Spis ..........................................................................1 000 —
Ljus ..........................................................................450 450
Radio och småapparater ..............................100 100
Kylskåp ..................................450 350
Vattenvärmning ......................... 700 400
Rumsvärme ..........................................................500 500
Summa 3 200 1 800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
