Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Detaljförbrukningen och dess framtida utveckling, av Hugo Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 november 1949
817
Fig. 14. Detalj förbrukningen
av elenergi har sedan 1926
ökat i konstant takt,
motsvarande en fördubbling vart
sjunde dr.
Fig. 15. Detaljförbrukning av
elenergi uppdelad på de fyra
huvudgrupperna;
ökningstakten är praktiskt taget
densamma i samtliga grupper.
hur konsumtionen fördelar sig på samhällen och på
landsbygd har Elverksföreningen gjort en del undersökningar,
som baserats på rapporterad detaljkonsumtion från ett
flertal elverk, och jämfört dessa med Kommerskollegii
siffror. Som exempel visas i fig. 16 en kurva över
energiförbrukningen åren 1935—1947 inom hushåll, dvs.
bostäder, anslutna enligt hushållstariffer vid ca 40 olika
sam-hällselverk. Man ser, att den specifika förbrukningen per
hushåll under de första fem åren, fram mot 1939, var
praktiskt taget konstant. Detta beror emellertid på att de
moderna tarifferna vid denna tid höll på att introduceras.
Den stora tillströmningen av nya abonnenter, vilka ännu
icke haft tillfälle att utnyttja dessa tariffers fördelar, drog
till en början ned medeltalet. Redan 1939—1940 hade i de
undersökta samhällena så stor andel av hela
abonnentstocken (65 à 70 %) anslutits enligt moderna
hushållstariffer, att de fortsättningsvis nytillkommande
abonnenterna icke märkbart kunnat påverka genomsnittsvärdena.
Man ser, att en kraftig ökning i samband härmed skett
under de senaste åtta åren från ca 400 kWh/hushåll till
till ca 650 kWh/hushåll. Kommerskollegii siffror på
bostadsförbrukningen under åren 1941—1947 markeras av
kryss. Man ser, att totalmedeltalet år 1941 låg rätt långt
under medeltalet enligt samhällenas hushållstariffer.
Skillnaden står fram ännu tydligare, om man betänker, att
antalet landsbygdshushåll är väsentligt mindre än antalet
samhällshushåll. Kommerskollegii punkter har dock under
de senare åren börjat närma sig samhällslinjen, vilket
alltså tyder på att hushållsförbrukningen i samhällen och
på landsbygden numera tenderar att jämna ut sig.
Ransoneringen har dock spelat en betydande roll här. Den
drabbade ju i huvudsak endast samhällena.
Hushållskonsumtionens ökning orsakas till väsentlig del,
« 1000 elspisar
200
dock icke till större delen, av anslutningen av elektriska
spisar. I Elverksföreningens årliga statistik har det sedan
gammalt funnits ett diagram, som visar den takt i vilken
kökselektrifieringen utvecklats vid ett antal samhällselverk,
som kontinuerligt fört statistik över denna sak, fig. 17. Inom
Elverksföreningen och Fera har det gjorts en hel del
försök att utröna den totala elspisinstallationen i landet. Det
har dock ej lyckats på grund av att tillverknings- och
importsiffror för spisar ej offentliggöras. I samband med den
stora bostadsräkning, som utfördes år 1945, inhämtades
emellertid även uppgifter om kökens utrustning med olika
typer av spisar. Genom tillmötesgående från Socialstyrelsen
har vi fått ta del av en färsk sammanställning, som visar
totala antalet elspisar i drift vid undersökningstillfället på
landsbygden och i samhällen med upp till 1 000 invånare.
Till denna siffra har vi lagt som vi tror tämligen riktiga
siffror för alla samhällen över denna storlek, varför vi fått
en siffra, som skulle ånge den totala spisanslutningen 1945.
Den skulle enligt denna undersökning vara 250 000 spisar.
Antar man samma ökningstakt för totalmängden spisar,
som den som konstaterats i de av Elverksföreningen
undersökta samhällena, skulle man komma till 500 000 spisar
år 1952. Detta skulle innebära en ca 33-procentig
elektrifiering av alla kök (köken i gashushåll frånräknade).
Den stora och ytterligt heterogena grupp av abonnenter,
som går under benämningen yrken, är ganska besvärlig att
överblicka. Förbrukningsförhållandena är ju icke lika
enhetliga som i fråga om bostäderna. Vi har emellertid
även här gjort en speciell undersökning, fig. 18. Den har
baserats på material från Stockholms Elverk, där man
som bekant alltsedan 1937 tillämpat moderna tariffer för
verkets ca 50 000 yrkesabonnenter. Undersökningen visar,
att genomsnittliga förbrukningen per yrkesabonnent stigit
1935
Fig. 16. Energiförbrukning per
hushåll i samhällen (o) och i landet
i dess helhet (+).
Fig. 17. Anslutning av elspisar vid
ett antal elverk 1934—1947.
Fig. 18. Energiförbrukning per
yrkesabonnent i Stockholm 1937—
1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
