Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Förädling av linolja, av Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
830
TEKNISK TIDSKRIFT
na proven underkastades känntalsbestämningar
och praktiska prov. Resultatet blev, att halten
oförsåpbart steg från 0,4 i första till 1,5 % i sista
droppen. Slemhalten steg från 0 till 1,1 %,
askhalten från 0 till 0,4 % och syratalet från 0 till
4 %. Jodtalet sjönk däremot från 178 till 168.
Askhalt, slemhalt, mängden fria fettsyror och
halten oförsåpbart stiger och jodtalet sjunker
alltså med mängden uttagen olja.
Det är tydligt, att de gamla målarna ha rätt i
sin förmodan och att det sker en selektiv
adsorp-tion i frömassan under pressningen. Genom
senare publicerade arbeten’ är det känt, att linolja
kan uppdelas i olika komponenter genom
selektiv adsorption i en kolonn fylld med lämpligt
adsorptionsmedel. Däremot har mig veterligt
intet publicerats om den selektiva adsorption, som
tydligen sker i mjölmassan vid oljeutvinningen.
Den mest markanta skillnaden mellan de vid
ovan skildrade försök uttagna proven var deras
olika torktid. Sickativerade med 0,05 %
Co-me-tall torkade de första oljedropparna på 4 % och
de sista på 14 h. Vid den angivna sickativhalten
ökas torktiden hos linolja med 5 min. för varje
enhets jodtalsminskning. De sista oljedropparna,
som hade 10 enheter lägre jodtal än de första,
borde tarva 50 min. längre tid att torka än de
första dvs. de sista oljedropparna borde torkat
på 5 V2 h. De torkade emellertid först efter 14
timmar. Om de sista oljedropparna raffinerades
genom behandling med blekjord nedgick
torktiden till 6 h. Härav kan man dra slutsatsen,
att det i linoljan måste finnas någon negativ
katalysator, soin fördröjer oljans torkning och
som till större delen kan borttagas genom
behandling med blekjord.
Linoljan består inte endast av glycerider
uppbyggda av glycerin och fettsyror utan innehåller
dessutom sammanlagt upp till 3 % andra
ämnen, som till största delen är oljelösliga. Enligt
efter kriget offentliggjorda amerikanska
forskningsresultat", som komplettera tidigare
uppgifter, torde föroreningarna i linolja bestå av
äggviteämnen, fosfatider, kolhydrat, mineralämnen,
färgämnen, vitaminer, steriner, kolväten och
vissa kinoida ämnen. Om dessa ämnens inverkan
på oljans torkning vet man numera, att
färgämnena påskynda denna under det fosfatiderna
motverka den och öka oljefilmens
vattenkänslighet. Fosfatidhaltig olja är omtyckt endast av
kitt- och spackelfärgsfabrikanterna. Halten
vitamin E i linolja uppgår endast till 0,005—0,01 %
men denna halt är tillräcklig för att fördröja
oljans torkning. Fosfatiderpa och vitamin E
benämnas därför antioxidantier.
Teoretiskt kan oljans kvalitet påverkas vid
utvinningen genom att så litet olja som möjligt
uttages. Detta är naturligtvis ekonomiskt
orimligt. Man måste taga ut så mycket olja som
möjligt och sedan raffinera den på lämpligt sätt.
Oljans sammansättning
Som tidigare nämnts stiger jodtalet med halten
omättade fettsyror. Enbart med ledning härav
kan man dock icke, som nedan skall visas dra
några mera vittgående slutsatser om oljans
sammansättning. Blom3 anger följande analyser för
linoljor :
Sydrysk olja Nordrysk olja Egyptisk olja
Jodtal ......... 134,0 170,0 172,0
Mättade fettsyror 15,2 13,2 11,7
Oljesyra ....... 31,8 10,9 7,6
Linolsyra ...... 20,8 18,2 38,4
Linolensyra ____ 32,2 51,7 42,3
Den egyptiska oljan avviker som synes från
regeln att halten oljesyra stiger och jodtalet
sjunker i ett varmare klimat. För tre år sedan
analyserades vid Svenska Oljeslageri AB i Mölndal
en olja ur svenskt linfrö och en ur argentinskt
med följande märkliga resultat:
Svensk olja Argentinsk olja
Jodtal ................... 177,0 172,7
Mättade fettsyror ......... 4,6 15,2
Oljesyra ................. 36,7 16,5
Linolsyra ................ 17,7 31,0
Linolensyra .............. 41,0 37,3
Den svenska oljan hade högre jodtal än den
argentinska men trots detta en högre halt
oljesyra. Senare undersökta svenska oljor ha visat
en mycket varierande sammansättning. Den
sannolika förklaringen till ovannämnda avvikelser
från regeln att mera oljesyra bildas i ett varmare
klimat torde vara, att oljorna härstamma från
olika frösorter. Svensk växtförädling har på olika
områden nått goda resultat. Det vore önskvärt,
om forskare på detta område kunde utreda
frågan om sambandet mellan frösort och oljans
sammansättning, så att man kunde erhålla ett
svenskt linfrö, som inte endast har hög oljehalt
utan även ger en olja med lämplig
sammansättning.
Ett par oljor med samma jodtal kan tydligen
mycket väl ha olika procentuell sammansättning.
För att få fram en olja med lämplig
sammansättning kan man då tänka sig att blanda flera oljor
i lämpliga proportioner. Om ett dylikt
blandningsförfarande kunde garantera en jämn
kvalitet, vore det värt besväret att analysera, lagra
och blanda oljorna. Tyvärr är det icke säkert
att två oljeblandningar med samma procentuella
sammansättning av fettsyrorna och således
samma jodtal bete sig lika hos förbrukarna. Detta
beror på att triglyceriderna äro blandsyriga och
att de omättade fettsyrorna kunna ha olika
placering i glyceridmolekylen.
Hilditeh4 har analyserat en argentinsk linolja
med jodtal 176,1 (jodtal hos fettsyror 184,1),
syratal 3,2 och 1,2 % oförsåpbart. Genom
frys-separering och kristallisation kom han fram till
följande sammansättning hos oljans
triglyceri-der:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
