Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Förädling av linolja, av Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
831
[-stearinsyra-]
{+stearin- syra+} A n t;
linolensyra al res
oljesyra ter linol- syra palmitin- syra Halt mol %
1 1 — — 1 5
1 1 1 — — 18
1 1 — 1 — 1 15
1 — — 2 — 10
— 1 1 1 — 5
— 2 1 — — 22
— 2 — 1 — 24
— 3 — — — 1
Allt efter omättnadsgraden hos fettsyraresterna
blir triglyceriden olika reaktiv. Deras lägen i
molekylen spelar emellertid även en viktig roll.
Treibs5 har sålunda offentliggjort försök med
glvcerider innehållande en oljesyra- och två
lin-olsyrarester, där glyceriderna betedde sig olika
allt efter linolsyraresternas läge i
glyceridmole-kylen. Voro linolsyraresterna placerade i lägena
1 och 3 i molekylen, erhölls en torkande olja.
Voro de däremot placerade i lägena 1 och 2,
torkade inte oljan.
CH2 — linolsyrarest CH* — linolsyrarest
1 I
CH —oljesyrarest CH —linolsyrarest
I * I
CH2 — linolsyrarest CH- — oljesyrarest
torkande olja icke torkande olja
I detta fall föreligga tvenne oljor med samma
jodtal och procentuella sammansättning av
fettsyrorna, där den ena oljan är torkande och den
andra icke torkande. Det är alltså icke nog med
att den procentuella sammansättningen hos
fettsyrablandningen är riktig utan det fordras även
att linol- och linolensyraresterna äro lämpligt
fördelade mellan molekylerna och i de enstaka
molekylerna företrädesvis placerade i lägena 1
och 3. Då det torde vara omöjligt att förmå
naturen att ordna linol- och linolensyraresternas
placering på lämpligaste sätt, måste man
uppfinna metoder att korrigera olämplig
lägesplacering i de naturliga oljorna. Hit hör t.ex.
omest-ring av oljorna, som senare skall omnämnas.
Oljelagring
Nypressad linolja måste filtreras för att befrias
från fröpartiklar, som medföljt vid pressningen.
Efter filtreringen lagras oljan en tid i öppna
eller slutna cisterner. Även de slutna cisternerna
stå dock i förbindelse med den omgivande
luften. Under lagringen utfaller en flockig massa,
s. k. fosfatider, kolhydrat och mineralämnen
(Ca- och Mg-fosfat). Slemhalten, som i färsk
varmpressad linolja uppgår till 0,8 % och i färsk
kallpressad till 0,14 %, kan avsevärt nedbringas
genom lång cisternlagring. Det finns dock
snabbare och effektivare avsleinningsmetoder, som
senare skall omnämnas.
Då oljan vid cisternlagringen utsättes för
kontakt med luften, uppstår frågan, huruvida även
någon oxidation av oljan sker under
cisternlagringen. År 1939 gjorde L Nelson vid Svenska
Oljeslageri AB i Stockholm omfattande
undersökningar på detta område, men resultatet
publicerades tyvärr ej. Nelson studerade först
viktökningen hos kokt linolja, som lagrades i öppna
kärl med olika skikttjocklek. Han fann, att per
m2 oljeyta absorberades 10 1 gas på 2 dygn och
150 1 på 14 dygn. Om kärlen kapslades och
försågs med luftningsrör, försiggick absorptionen
med oförändrad hastighet. I ett helt slutet kärl
fortsatte absorptionen, tills 18 % av den ovanför
oljan befintliga luften absorberats.
Absorptionshastigheten hos rå linolja var 1/20 av den för
kokt olja. Nelson utgick från antagandet, att
endast luftens syre absorberas och sökte förhindra
oljans oxidation genom att belägga den med ett
skyddsskikt av kolsyra. Han fann då, att oljan
även absorberar kolsyra (3,7 1/m2 på 2 dygn)
och att oljans syratal tillfälligt stegrades av den
absorberade kolsyran. Samtliga försök utfördes
vid 20°. Nelsons försöksresultat bekräftades till
fullo år 1948 av Schlichs" undersökningsresultat
över absorptionen av syre i torkande oljor, läcker
och sickativ vid lagring.
Av Nelsons och Schlichs undersökningar
framgår, att oljan oxideras under lagringen.
Nypressad olja och lagrad olja böra kunna skiljas åt
genom sin olika halt av peroxider. Nelson gjorde
tyvärr aldrig några peroxidhaltbestämningar. Jag
hade nyligen anledning att undersöka
peroxid-halten i en lagrad varmpressad linolja. En
förbrukare påstod sig ha funnit, att benägenhet till
självantändning hos linolja, som användes för
en viss fabrikation ökade med den tid oljan
lagrats före användningen. Proven utfördes i en
Mackeyapparat. En färsk varmpressad rå linolja
visade (se nedan) en kritisk temperatur av 90°.
En lagrad varmpressad olja visade däremot en
kritisk temperatur av endast 58° Skillnaden
antogs först enbart bero på den stora skillnaden
i slemhalt. Den färska oljan höll nämligen
0,18 % slem, under det den lagrade endast
innehöll 0,01 %. Då enligt en artikel av Fossan7 det
kritiska Mackeytalet sjunker med peroxidhalten
hos oljan, bestämdes även peroxidhalten hos den
lagrade linoljan. Denna befanns ha ett
peroxid-tal av 56. Hos andra lagrade linoljor, som
undersöktes, låg peroxidtalet mellan 11 och 27. Färsk
olja är fri från peroxider. Vid cisternlagring av
linolja sjunker dess halt av antioxidantier i och
med att slemämnena utfalla. Oljan är sedan
oskyddad för angrepp av luftens syre, och dess
peroxidtal stiger snabbt.
Oljeraffinering
Som tidigare nämnts innehåller linolja allt
efter framställningssättet (kall- eller
varmpressning) olika mycket tork- och
oxidationsfördröj-ande ämnen, antioxidantier. Då man ej med sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
