Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Böcker - Kungsbokhandeln - Nordiska Integral AB - AB Separator - The Loewy Engineering Co. Ltd. - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
TEKNISK TIDSKRIFT
Kungsbokhandeln, Stockholm, har utarbetat en katalog
över teknisk och ekonomisk facklitteratur; under
vinterhalvåret skall en dylik katalog utges en gång i månaden.
Nordiska Integral AB, Stockholm, som gör bokpärmar
av kraftpapper eller kartong i ett enda stycke med runtom
invikta kanter (se Tekn. T. 1949 s. 324) beskriver sina
tillverkningar i ett prospekt "Integral". Prospektet innehåller
även pappersprov (bl.a. en ny, plastöverdragen kartong)
och är självfallet inhäftat i integralpärm.
AB Separator, Stockholm, har utarbetat ett 28-sidigt
bildverk med avbildningar av företagets anläggningar i
Sverige och utomlands, dess produkter samt några utförda
anläggningar; introduktionstexten och bildtexterna är på
engelska, franska och tyska.
Engelskspråkiga prospekt: "Continuous Refining of
Vege-table and Fatty Oiis’ (12 s.) och "The De Laval Emulsor"
(4 •.).
The L/oewy Engineering Co. Ltd., London. Ett 16-sidigt
prospekt "Hydraulic Presses and Power Systems, Hot and
Cold Rolling Mills, Auxiliary Equipment" över firmans
specialiteter: valsverk och pressar.
Problemhörnan
Problem 6/49 var följande: "En mekaniskt driven
serie-generator är elektriskt sammankopplad med en obelastad
shuntmotor enligt fig. 1. Det visar sig härvid, att
shunt-motorn kommer att oavbrutet växla rotationsriktning,
varvid perioden beror på storleken av seriemotståndet R.
Förklara fenomenet! .4 Lg
Fig. 1.
Fig. 2.
Enligt en överläggning som presenterats av sign üg är
det tvivelaktigt om ett system innehållande en
självmag-netiserad shuntmaskin kan börja oscillera så som antagits
i problemtexten. Däremot kunna svängningar uppträda om
shuntmaskinen magnetiseras separat, varför den följande
behandlingen kommer att inskränkas till enbart detta fall.
Med beteckningarna i fig. 2 [n är shuntmaskinens
omloppstal, M dess vridmoment) erhåller man
£ = A i (1)
(seriemaskinens karakteristik antages rak)
E
Ri + L d\ + e
dt
e = cn
M = ci
. dn
M
dt
(2)
(3)
(4)
(5)
(./ L-shuntmask inro torns tröghetsmoment)
Av (3), (4) och (5) erhålles
M c- i
de _ dn _
~dt~° dt J ~ J
dvs.
de
dt
= C
de
dt
(6)
Här kan C = J/c2 uppfattas som en kapacitans (rotorns
"dynamiska kapacitans"), så att kopplingsschemat blir
ekvivalent med det i fig. 3 visade.
Fig. 3.
Seriegenerator
Av ek v. (1), (2) och (6) erhålles då
di
Ri + L
di 1 f
i dt
■ k i
varav genom derivering
d’i
eller med gängse beteckningar svängningsekvationen
d-i „ t di
—- + 2 ö + (V i = 0
dt- dt
(7)
där
2 d ■
R — k
och (o02
1
LC
Man kan här särskilja 3 fall i vad avser storleken av
dämpningskonstanten <5.
1) å > 0 dvs. R > k. Man erhåller en dämpad svängning:
i = i» e sin (cot — <p)\ a = — ö2
2) 3 = 0 dvs. R i= k. Man får en odämpad svängning med
vinkelfrekvensen &>„.
3) 8 < 0 dvs. R < k. Svängningarna tilltaga oavbrutet i
amplitud. I verkligheten begränsas amplituden dock av att
k ej är konstant (magnetiseringskurvan krökt), varigenom
k automatiskt kommer att anpassa sig efter R.
Anordningens sätt alt fungera kan också beskrivas utan
användning av matematisk analys, t.ex. på följande sätt.
— 1) En seriemotor får oförändrad rotationsriktning, även
även om polspänningen omkastas. Samma gäller en
shuntmotor, förutsatt strömriktningen omkastas även i
magnetlindningen. Härav inses att maskinerna i fråga kunna
lämna ström i valfri riktning när de (med oförändrad
rotationsriktning) arbeta som generatorer. 2) Om man
däremot magnetiserar magnetlindningen separat, växlar
spänningsriktningen med rotationsriktningen, oavsett om
maskinen drives som motor eller generator. 3) En
serie-generator avger ström endast om den anslutna
belastningens resistans understiger ett visst kritiskt värde.
Vi betrakta det läge hos systemet vid vilket
shuntmaskinen står stilla. Seriegeneratorn är härvid belastad med en
resistans, som långt understiger den kritiska och avger
maximal ström. Shuntmaskinen accelererar upp, varvid
strömkretsens resistans stiger. Induktansen L hos
seriemaskinens magnetlindning fördröjer härvid en omedelbar
anpassning av strömmen efter nämnda resistans.
Resistan-sen kan sålunda stiga över det kritiska värdet, varvid
strömmen sjunker mot noll. Härvid börjar shuntmotorn
fungera som generator, varvid den skickar ström i
motsatt riktning genom seriemaskinen; själv bromsas den
härigenom upp och kommer till stillestånd. Förloppet
börjar härefter på nytt, nu med den nya
strömriktningen, varvid sålunda shuntmaskinen startar åt motsatt
håll mot förut.
Den matematiska utredningen härovan har levererats av
förenämnde üg. I övrigt har problemsvaret sammansatts
av lösningar ingivna av E Seger och sign. H L.
Problem 8/49. Två raka stegar med
längderna a och b uppställas korsvis i en
trång gatupassage. Det gäller att beräkna
stycket h om gatubredden c är känd eller
c om h är känd. Bestäm c om at= 100,
b = 116 och hc= 35. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
