Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Synpunkter på splinesförband, av Gunnar Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
853
Synpunkter på splinesförband
Direktör Gunnar Wallgren, Stockholm
Mer och mer ersättas enkla kilförband med de
mera pålitliga splinesförbanden. Särskilt ökar
användningen av skjuthjul med splines i
växellådor för lättare och tyngre ändamål. Med tanke
på denna ökning av förbandets tillämpningar
och föreliggande krav på revidering av nu
gällande standard synes det befogat att närmare
betrakta vad problemet innebär.
Profiltyper
Den först använda splinesformen hade på
axeln bommar med parallella sidor enligt fig. 1,
vilka seriemässigt framställas billigast genom
avvalsningsfräsning. De härför nödvändiga
fräs-hobbarna få då profiler med en mycket speciell
kurvform, som gör fräsarna dyra, och värst är
att det erfordras en fräs för varje
axeldimension, som dessutom åtföljes av multiplar för
olika passningar och bearbetningssätt samt
dyrbara kontrollverktyg. Detta undvikes i hög grad
om bomprofilen avvalsningsfräses med hobbar,
som ha en rätlinjig profil i stil med kuggfräsar,
varvid bomprofilen närmar sig en evolvent, och
då kan samma fräs användas oberoende av
axel-diametern och passningsgrad.
Dessa tillverkningstekniska fördelar är orsaken
till att man numera övergår till evolventsplines,
av vilka en typ visas i fig. 2. Antingen kan man
ha flankcentrering enligt fig. 3 a eller centrering
på axelns bomtopp, fig. 3 b, eller i axelns
bomlucka, fig. 3 c. Härjämte förekomma sådana
ut-föringsformer som uppstå om axelns bomlucka
i fig. 3 a göres halvrund, eller om samma form
väljes för navets bomlucka eller bådadera. På
motsvarande sätt kan profilerna i fig. 3 b och 3 c
modifieras. Att tillåta alla dessa profiler som
standard är dock otänkbart med tanke på
framför allt verktygskostnaderna. Man bör därför
söka göra klart för sig om skillnaden mellan
olika former innebär sådana praktiska och
ekonomiska fördelar, att mer än en profiltyp
erfordras.
Att börja med tala vi endast om ohärdade
förband, då de härdade ofta måste slipas, varvid
nya problem uppstå, som senare beröras.
621-343
Centrering
Skall centreringen ske i radiell led, så måste ju
det radiella spelet vara mindre än det
tangentiella. För flankcentrering skall däremot det
tangentiella spelet vara mindre än det radiella. I
det förra fallet kommer, för ett radiellt tryck,
centreringskontakten att uppstå i radialkraftens
riktning, i senare fallet vinkelrätt däremot, men
på större ytor.
Gäller det splines, som ej skola justerbearbetas
genom t.ex. slipning, är kravet på en god
centrering mindre än för slipade. Skillnaden i
möjlig centreringsnoggrannhet mellan flank- eller
radiell centrering är så liten, att denna ej kan
motivera kvarhållandet av båda
centrerings-metoderna, så mycket mer som — till skillnad
från tidigare åsikter — även evolventförband
kunna så utformas, att slipad centrering lätt
kan åstadkommas. Härtill återkomma vi längre
fram.
Vilket saimband råder mellan modul och påkänningar?
Vi införa följande beteckningar i samband med
fig. 2:
Fig. i. Bommar mecl parallella bomsidor.
Fig. 2. Bommar med
evolvent-profil.
Fig. 3. Evolventsplines med
centrering, a pd flanken, b på
bomtoppen och c i bomluckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
