Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Synpunkter på splinesförband, av Gunnar Wallgren - Totalt delägarskap, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2.
D D» Di Bomdimension Bomdimension
typ [-bom-antal-] {+bom- antal+} typ [-bomantal-] {+bom- antal+}
mm mm mm mm z z
20 19,9 15,4 16 S 5 S 8
22 21,9 17,4 18 S 5 S 9
25 24,9 20,4 21 S 5 S 9
27 26,9 22,4 23 S 5 S 11
30 29,9 25,4 26 S 5 S 12
32 31,9 27,4 28 S 5 S 13
35 34,9 30,4 31 S 5 S 14
37 36,9 32,4 33 S 5 S 15
40 39,9 35,4 36 S 5 S 16
45 44,9 40,4 41 S5S 18
50 49,9 45,4 46 S 5 S 20
55 54,9 50,4 51 S 5 S 23
60 59,9 55,4 56 S 5 S 24 S 10 S 12
65 64,9 60,4 61 S 5 S 27 S 10 S 14
70 69,9 65,4 66 S 5 S 29 S 10 S 15
75 74,9 70,4 71 S 5 S 31 S 10 S 16
80 79,9 75,4 76 S5S 34 S 10 S 18
85 84,9 80,4 81 S 5 S 35 S 10 S 19
90 89,9 85,4 86 S 5 S 38 S 10 S 20
95 94,9 90,4 91 S 5 S 40 S 10 s 21
100 99,9 95,4 96 S 5 S 42 S 10 s 22
105 104,9 100,4 101 S 5 S 46 S 10 s 23
110 109,9 105,4 106 S 5 S 47 S 10 s 24
120 119,8 110,5 115 S 10 s 27
130 129,8 120,5 125 S 10 s 29
140 139,8 130,5 135 S 10 s 31
150 149,8 140,5 145 S 10 s 34
160 159,8 150,5 155 S 10S 36
170 169,8 160,5 165 S 10 s 38
180 179,8 170,5 175 s 10 s 40
190 189,8 180,5 185 S 10 s 43
200 199,8 190,5 195 S 10 s 46
detta, och om man i något fall måste ha små
spel både i radiell och periferiell riktning, så
återstår användandet av härdade och slipade
"trekantprofiler" (K-profil). De slipade
profilerna kunna betecknas S 5 S respektive S 10 S.
För att kunna slipa evolventsplines i området
20 t.o.m. 200 axeldiameter fordras ävenledes
enbart två profiler. Med denna serie möjliggöres
rationell tillverkning av slipade evolventsplines,
vilket tidigare icke varit möjligt.
Denna betraktelse visar att man ur såväl
håll-fasthets- som tillverkningssynpunkt har mycket
fria händer vid val av modul, samt att man
lättare får ett starkt förband med måttliga eller
små moduler jämfört med stora, samt att
profilerna skola rymmas inom sprången i kullagrens
diameterserie, och att man skall frångå
villkoret z • m = Dd. Härigenom kan profilernas antal
och därmed den dyrbara verktygsutrustningen
reduceras till en bråkdel av den som t.ex.
USA-standarden omfattar. Vi se i fig. 10 en enda sida
uppslagen i detta "fria" system, som kan
förenklas till tabell 1, låt vara att denna ej
inrymmer toleranser. Tabell 2 ger besked om
dimensioner för slipade evolentsplines som helt sakna ett
praktiskt förslag i tidigare
standardiseringstabeller.
Slutligen bör framhållas, att vissa här angivna
värden endast göra anspråk att vara
riktvärden. Sålunda kan storleken av angiven
slip-mån vid lagersätet behöva ökas något, och vissa
bomantal justeras. Vidare kan boinprofil 5—10
naturligtvis också användas för ännu mindre
axlar än vad tabell 1 anger, men allt detta ändrar
ej realiserbarheten.
Att direkt kopiera vissa USA-profiler med
pitch-system och tummått kan ej
rekommenderas i millimeterländer, lika litet som det skulle
falla "tumländerna" in att göra om
CGS-syste-met till tum och pund. Framför allt ur
synpunkten världsstandard är det tummåtten, som
så småningom böra bortarbetas.
Totalt delägarskap. Under åren efter kriget har i
Frankrike vuxit upp en mängd små industriföretag, organiserade
efter en kommunistisk arbetsgemenskapsprincip i egentlig
mening, vilken numera även spritt sig till Belgien och
Schweiz. Det är huvudsakligen små fabriker för
tillverkning av glasögon, ur- och eldetaljer o.d. men det
förekommer också lantbruk, affärer och tryckerier, som är
organiserade enligt samma princip. De har visat sig stå
förvånansvärt oberörda av efterkrigstidens
företagssjukdomar —- strejker, frånvaro från arbetet, onormalt låg
produktion — och i dem tycks katoliker och kommunister
kunna samarbeta på ett utmärkt sätt. Det finns t.o.m. de
som anser att den nya företagsformen är Frankrikes enda
utväg att kunna undgå å ena sidan kommunism, å andra
sidan något slags kvasifascism.
Idén till denna företagstyp, kallad arbetsgemenskap,
härrör från en fransk katolsk arbetare Marcel Barbu, som
med den ville återställa det intima samband mellan livet
på arbetsplatsen och privatlivet, som förekom bl.a. i den
gamla bondbyn. Med fransmannens sinne för francs och
centimes och känsla för privatlivets helgd kom han till
ett resultat, som närmast är en kompromiss mellan en
romantiskt uppfattad totalgemenskap -— som ju vid
tidigare experiment, t.ex. Fouriers kända falangstärer, så ofta
har fallit sönder på grund av personliga stridigheter
mellan medlemmarna -— och det renodlade
producentkooperativa företaget. Av juridiska skäl är varje
arbetsgemenskap inregistrerad som producentandelslag, dvs. som en
organisation vars medlemmar har beslutat att gemensamt
producera varor och dela vinsten sinsemellan. Men
arbetsgemenskapens medlemmar godkänner icke principen att
varje medlem äger del i företaget i proportion till sina
insatser; han är endast berättigad att få insatsen tillbaka.
Gemenskapens tillgångar, inklusive fabriken, betraktas som
"social egendom". Då detta begrepp är okänt för fransk
lag, måste varje medlem skriftligen avsäga sig alla
anspråk på andel i förelaget. Bortsett från den juridiska
sidan har arbetsgemenskapen rätt få likheter med ett
normalt producentandelslag. Enligt medlemmarnas
uppfattning finns arbetsgemenskapen — företaget — till, lika
mycket för lösningen av alla deras dagliga problem som
för att skaffa dem deras levebröd. Medarbetarnas familjer
betraktas därför som en mycket viktig del av
gemenskapens ansvarsområde.
Betecknande för arbetsgemenskapens idé är det
"avlöningssystem" som användes. Varje medarbetare ersättes
enligt ett poängsystem icke endast i proportion till sitt
värde som produktiv enhet i fabrikationen, utan även i
proportion till sitt allroundvärde för gemenskapen (som
faktor i fritidsarbetet, som verksam i undervisning, socialt
arbete osv.). Dessutom tillkommer ett visst antal poäng
för varje barn. Men systemet sträcker sig ännu längre;
även hustruns arbete i hemmet ger ett visst antal poäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
