Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Nya synpunkter på torkning av bränntorv, av Veikko Rossi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
873
Tabell 2. Temperatur och mättningsdeficit på trädesåker
(enl. Rossi)
Nya synpunkter på torkning
av bränntorv
Fil. dr Veikko Rossi, Helsingfors
662.641.047
Uppslaget till denna framställning har jag fått av de
uttalanden, som i vetenskapliga arbeten, utgivna av
Torv-industrins Centralnämnd i Finland, gjorts om
mikrometeorologiska omständigheters betydelse vid torkning av
bränntorv. Utan betydelse ha ej heller varit de
förfrågningar, som ofta riktats till Meteorologiska
Centralinstitutet om olika torkningsmetoders klimatologiska
förutsättningar. Här skall behandlas några mikrometeorologiska
frågor, som enligt min uppfattning äro jämförelsevis
viktiga med hänsyn till torkning av bränntorv.
Industriellt upptagen bränntorv torkas i Finland på så
sätt, att de bearbetade torvstyckena utbredas till torkning
på det jämnade kärrets yta. I någon mån bestämmas
torkningsförhållandena av de apparater med vilka torven
bretts ut, men den nästan ensamt avgörande faktorn är
utbredningstätheten samt hur torvstyckena vändas eller på
annat sätt behandlas. När torven torkar innebär detta i
princip, att vattnet avdunstar ur ett bearbetat torvstycke.
Den till torkning utlagda färska torven innehåller 85—
90 % vatten, varför avdunstningen är av samma slag som
vid en vattenyta. Avdunstningshastigheten minskar dock
allt efter som torven torkar, dvs. den per tidsenhet
avdunstade vattenmängden blir mindre.
Det är mycket vanskligt att exakt definiera vattnets
avdunstning ur en kropp. Här kunna vi nöja oss med att
granska avdunstningen från en vattenyta i luft.
Avdunstningen kan då uttryckas med följande empiriskt erhållna
ekvation
C" (1 + af) • vV (E—e),
i vilken Havdunstningshastigheten, C e= den av
lufttrycket beroende konstanten, oc>— 0,0037, fi= luftens
temperatur, i> = vindens hastighet och E — e\—
mättnings-deficiten. Avdunstningshastigheten är sålunda direkt
proportionell till mättningsdeficiten och även till
kvadratroten på vindens hastighet. Dessutom är den i obetydlig
grad beroende av luftens temperatur.
För aff få en riktig uppfattning om avdunstningen vid
jordytan och i det närliggande luftlagret, granska vi alla
ovannämnda faktorers fördelning i luften nära jordytan.
Tabell 1 visar temperaturens växlingar under ett dygn
på fyra observationshöjder på en kärräng. Värdena äro
medeltal av observationer, gjorda av Th. Homén under fyra
dygn i mitten av augusti. Vid en närmare granskning av
tabellen märker man, att temperaturen nära jordytan är
Tabell 1. Temperatur och mättningsdeficit på kärräng (enl.
Homén)
[-Obs.-höjd-]
{+Obs.-
höjd+}
K 1 o c k a ii
10 12 14
Medeltal
16 18 20 22
[-Obs.-höjd-]
{+Obs.-
höjd+}
0
Klockan
8 10 12 14
Medeltal
16 18 20 22
Temperatur (°C)
16,0 11,9 13,1 15,7 19,5 22,5 24,3 24,4 29,4 23,7 22,9 19,4
15,2 10,9 13,0 15,4 19,4 22,1 24,4 24,6 25,0 23,4 22,4 18,6
14,9 11,2 13,2 15,4 19,6 23,0 24,7 25,6 25,9 24,4 22,8 18,2
14,5 9,9 12,9 15,0 19,6 23,5 25,6 25,5 26,0 24,2 22,8 18,0
14,8 10,5 12,9 16,2 21,9 26,5 29,6 30,6 29,6 27,0 24,2 18,1
4 m
2 „
1 „
vi „
Jord
4 m
2 „
1 „
Vä „
Jord
Mättningsdeficit (Torr)
3.0 1,0 0,6 3,5 6,3 10,3 12,7 13,1 14,6 12,6 11,6 6,1
2.1 0,8 0,3 3,0 6,4 9,5 13,1 13,4 14,4 11,4 10,2 4,7
2.5 0,7 1,0 3,3 7,0 10,5 12,8 14,7 16,0 12,5 10,6 4,7
2.2 0,9 0,4 2,6 6,4 10,4 14,0 13,7 15,7 12,5 10,8 4,5
2.6 1,8 0,5 1,9 7,8 14,9 19,0 21,8 20,5 15,3 12,4 4,6
19,9
19,5
19,8
19,8
21,8
7,9
7,4
8,0
7,8
10,2
lägst kl. 2 om natten och att den stiger med höjden över
jordytan. Mitt på dagen, kl. 14, är temperaturen högst
vid jordytan och sjunker med höjden. Dygnets
temperaturväxling är alltså större vid jordytan än i luften. Vid
samma observationer bestämdes också fuktigheten, som
även finnes angiven i tabell 1. Dess värden visa, att
mättningsdeficiten är minst om natten och störst om dagen.
Om man åter tar i betraktande mättningsdeficitens
lodräta fördelning, märker man att mättningsdeficiten på en
kärräng hela dygnet är lägre vid jordytan än högre upp.
Emedan observationerna på en kärräng ge andra resultat
än om de utföras på en hårdare jordarts område, anges
i tabell 2 resultaten av mätningar utförda i början av
juli på en trädesåker. I dessa observationer är
temperaturen betydligt högre än på kärrängen och den avtar vid
middagstiden från jordytan mot högre höjder avsevärt
kraftigare än på kärrängen. Mättningsdeficiten är om
dagen på trädesåkern störst vid jordytan och i andra lager
någorlunda konstant. Då iakttagelserna äro gjorda på
annan tid än Homéns iakttagelser, kunna resultaten ej
utan vidare jämföras med dem.
Vindens hastighetsförändringar i det nära marken
liggande luftlagret kunna uttryckas med följande empiriskt
erhållna ekvation
v i= v1’ hx,
i vilken v i= vindens hastighet vid höjden h, vt i— vindens
hastighet på en meters höjd, h i= höjden i meter och a u=
= konstanten, vars storlek är ungefär 0,3.
Om man antar, att det på 1 m höjd blåser en vind med
3,0 m/s, vilket är vanligt om dagarna sommartid, och
av-dunstningsformelns konstant C sättes till 1, kan man
fastställa avdunstningen på olika höjder med tillhjälp av ovan
angivna temperatur- och mättningsdeficitvärden samt om
vindens hastighet uträknade värden. För jordytan har till
vindens hastighet tagits ett värde, uträknat till 5 cm höjd,
vilket torde motsvara förhållandena på jordytan. De
sålunda uträknade avdunstningsvärdena äro givetvis rela-
Tabell 3. Avdunstning på olika höjd uträknat enligt formeln
H = C’(l + oct)-\l~v-(E — e)
[-Obs.-höjd-]
{+Obs.-
höjd+}
6 8
Klockan
10 12 14
Medeltal
22
över kärräng i augusti
Temperatur (°C) 5 m 0,9 0,7 2,2 2,5 7,8 14,0 16,9 18,6 16,6 15,6 10,2 4,1 8,8
5 m 5,7 3,9 5,2 9,3 13,2 15,7 16,9 18,5 17,4 15,2 13,0 9,3 12,0 2 „ 0,8 0,4 0,8 2,2 7,2 12,1 14,8 16,3 14,6 13,4 7,5 2,7 7,5
2 „ 5,0 2,8 3,9 9,2 13,5 15,9 17,1’ 18,7 17,6 15,2 12,2 8,1 11,6 1 „ 1,0 0,3 0,9 2,0 6,2 10,8 13,0 14,7 12,9 11,1 6,6 2,3 6,7
1 „ 2,0 2,1 3,3 9,4 13,6 16,2 17,2 19,0 17,8 15,0 12,0 7,6 11,5 0 „ 0,2 0,1 0,5 1,1 3,8 6,0 5,9 8,1 7,3 4,7 2,9 1,2 3,5
Jord 2,8 0,7 1,4 9,8 15,2 17,8 18,0 20,7 18,2 14,5 10,0 6,1 11,3 På trädesåker i juli
Mättningsdeficit (Torr) 4 m 6,7 2,4 1,3 7,8 14,5 23,4 20,7 30,0 33,5 28,8 26,4 13,7 17,8
5 m 0,4 0,3 1,0 1,1 3,4 6,0 7,2 7,9 7,1 6,7 4,4 1,8 3,9 2 ,, 4,2 1,6 0,6 6,0 13,1 19,5 27,1 27,8 29,9 23,5 21,0 9,5 14,8
2 „ 0,4 0,2 0,4 1,1 3,6 6,0 7,3- 8,0 7,2 6,7 3,8 1,4 3,8 1 „ 4,5 1,2 1,8 5,9 12,8 19,0 23,2 27,0 29,1 22,7 19,1 8,5 14,6
1 „ 0,6 0,2 0,5 1,2 3,5 6,0 7,2 8,1 7,1 6,2 3,7 1,3 3,8 Vs „ 3,7 1,5 0,7 4,4 11,0 18,1 24,5 23,7 26,3 21,8 18,7 7,7 13,4
Jord 0,2 0,1 0,4 0,9 3,0 4,7 4,6 6,3 5,7 4,5 2,3 1,0 2,8 0 „ 3,4 2,2 0,6 2,4 10,1 19,6 25,3 29,2 27,3 18,3 16,2’ 5,5 13,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
