Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Nya synpunkter på torkning av bränntorv, av Veikko Rossi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
TEKNISK TIDSKRIFT
tiva, men de kunna gott användas här för att klarlägga
avdunstningen. 1 tabell 3 har angetts avdunstningen
uträknad på grundval av värdena såväl i tabell 1 som tabell
2. Avdunstningen lodräta fördelning visar, att
avdunstningen på en kärräng blir mindre vid jordytan än högre
upp. Mitt på dagen är avdunstningen vid jordytan ca
hälften av avdunstningen på 1—5 m höjd. På
trädes-åkern är avdunstningen om dagen vid jordytan ungefär
densamma som högre upp.
Ehuru de använda observationsserierna ej äro samtidiga
och ehuru resultaten i olika terräng ej direkt kunna
jämföras med varandra, kan man dock genom att
sammanställa resultaten av olika mätningar göra några viktiga
iakttagelser. Låt oss anta, att den uträknade
avdunstningen vid samma väderlek skulle vara densamma på
1—5 m höjd på de båda olika observationsplatserna. Då
skulle vi komma därtill, att avdunstningen på jordytan
på trädesåkern skulle vara två gånger så stor som
avdunstningen på kärret. Denna omständighet beror
uppenbarligen därpå, att kärrets ytlager ännu innehålla mycket
vatten och att en stor del av den värme kärret erhåller
går åt till avdunstningen, varemot trädesåkerns ytlager
innehåller mycket litet vatten, som även kan avdunsta i
obetydlig grad.
De av Homén på klippa, sandhed och kärr gjorda
forskningarna beträffande värmeinstrålningen vid jordytan ge
en riktig uppfattning av avdunstningen vid jordytan.
Enligt den går på en klippa 50 % av den värmemängd som
genom strålningen når jordytan till att värma jordytan
och 50 % går åt till att värma luften. På en sandhed går
in i jorden ca 25 % och 25 % går till avdunstningen samt
50 % till att värma luften. På ett kärr går in i jordytan
ca 15 %, i luften ca 35 % och till avdunstningen från
kärrets yta ca 50 %. När värmeåtgången till avdunstningen
är så mycket större på ett kärr, är luften ovanför kärret
fuktigare än ovanför klippan och sandheden. Om ett vått
föremål lägges att torka på dessa olika underlag,
förefaller det naturligt att torkningen på kärret kräver den
längsta tiden. När dessa fakta granskas med särskild
hänsyn till torkningen av bränntorv, ser det förmånligt ut att
välja torkningsfältet på en nära kärret liggande sandås
där detta blott är möjligt. Den ovan gjorda uträkningen
lovar en avsevärt kortare torkningstid än om man breder
ut torven på kärret; sannolikt åtminstone i juni och juli
i medeltal ungefär hälften av den på kärret utlagda
bearbetade torvens torkningstid.
De i tabell 3 återgivna avdunstningsvärdena på kärrjord
göra det frestande att rekommendera ytterligare en annan
torkningsmetod. Då avdunstningen på ett kärr vid 1—5 m
höjd är ungefär två gånger större än avdunstningen vid
jordytan, är det med tanke på bränntorven fördelaktigt
att placera torvstyckena på särskilda torkställningar. På
detta sätt kan man vänta sig även på kärrjord en i
medeltal hälften kortare torkningstid.
De värden man på detta sätt genom uträkningar når för
avdunstningen i luften nära jordytan äro rätt mycket
högre än de värden som vissa forskningar, utförda på en
arbetsplats i södra Österbotten 1946, visa. Såsom av
forskningsreferaten framgår, var avdunstningen från ett
vattenkärl ca 50 % större på 70 cm höjd än på jordytan. När
experiment med torvstycken av formatet 10 X 10 X 10 cm
ge 40 % större torkningshastighet på 1 m höjd än på
jordytan, förefaller det sannolikt, att vattnets cirkulation
i torven fördröjer avdunstningen. Resultaten av
experimenten lova alltså endast ungefär 50 % bättre
avdunst-ningsvärden i luften nära jordytan än på själva
jordytan.
Då det nu t.o.m. mitt på sommaren går inemot 20 dagar
för att till 60 % nedbringa vattenmängden i de torvstycken,
som nuförtiden användas, skulle man inte med en hälften
så lång torkningstid nå sådana fördelar, att det i
praktiken skulle vara möjligt att torka torven på ställningar.
Däremot skulle det enligt min uppfattning vara möjligt
att torka den på sandjord nära kärret. Detta skulle i
många avseenden förändra de metoder som hittills
använts inom industrin, men jag tror, att man dock på detta
sätt skulle kunna nå så mycket större produktion och
torrare torv, att metoden skulle löna sig.
Frågan om torkställningar är, synes det mig, möjlig att
avgöra i praktiken först när torkningstiden kan nedbringas
så mycket att materialåtgången för ställningarna blir högst
obetydlig. Torkningstiden kan i själva verket nedbringas
genom att minska formatet på torvstyckena. Därigenom
minskar man också den fördröjande inverkan, som
tor-vens kapillärer har på torkningen. En klar bild av den
förkortade torkningstiden ge kanadensiska försöksresultat.
Sommaren 1947 utfördes torkningsexperiment i Paavola
med bearbetade torvstycken av formatet 2 X 2,5 X 15 cm.
Så små stycken kan enligt min uppfattning mycket väl
användas ifall de läggas på ställningar. 1 industrin skall
detta givetvis ske med maskiner. Dessa stycken torka
otroligt snabbt.
Vid torkningsförsöken placerades torvstyckena
trans-versellt på en bräda, som var 15 cm bred och 120 cm lång.
På provställningen placerades tre bräder i höjd och deras
vertikala avstånd var 12 cm. Understa brädan var 120 cm
högt över marken. Provstyckena ställdes på ställningen
på morgonen kl. 8 och vägningen gjordes då och på
kvällen kl. 19. Vanligen ställdes 7—9 bearbetade torvstycken
på brädan så att deras horisontella avstånd var 1,5 cm
och vid vägningen användes de 3 mellersta styckena.
Väderleksobservationer gjordes i Revonlahti, som ligger
på avståndet av 2 km från experimentplatsen.
Genom att som mått för torkningen använda mättnings-
Tabeü 4. Mättningsdeficiten (E — e) i medeltal av observationer kl. 8, 14 och 20 under tiodagarsserier april—september;
torkningstiden i dagar för ett torustycke 2 X 2,5 X 15 cm till 60, 30 och 20 % fukthalt
Månad
Serie
£ — e
20 °/o .
20 Vi .
35 »/o .
20 °/e .
E — e
April Maj Juni Juli Aug. Sept.
10 20 30 10 20 31 10 20 30 10 20 31 10 20 31 10 20 30
Sodankylä (G7°22’N, 26°39’E)
1,2 1,4 2,1 2,4 2,7 3,0 3,8 4,6 5,5 7,0 6,5 5,6 4,2 3,5 2,9 1,6 1,4 1,1
4 4 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 4 5
fl 8 5 5 4 4 3 2 2 2 2 2 3 3 4 7 8 10
15 13 8 7 7 6 5 4 3 3 3 4 4 5 6 11 12 16
Revonlahti (64C41’N, 25°4’E)
1,4 1,6 2,3 3,4 3,4 4,5 4,5 5,4 5,4 6,4 5,5 5,4 4,0 3,5 3,2 2,3 1,8 1,8
4 3 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 3
8 7 5 3 3 3 2 2 2 2 2 2 3 3 :t 5 6 6
12 11 8 5 5 4 4 3 3 3 3 3 4 5 5 8 10 10
Ilmala (60C12’N, 24°55’E)
1,3 2,0 2,5 3,0 3,0 3,8 4,0 5,5 5,1 6,0 5,6 4,6 4,0 3,4 3,0 2,4 2,0 1,5
4 3 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 3 3
8 6 4 4 4 3 3 2 2 2 2 2 3 3 4 5 6 7
13 9 7 6 6 5 4 3 3 3 3 4 4 5 6 7 9 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
