Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 november 1949 - Kommunikationsteknik såsom läroämne inom väg- och vattenbyggnadsfacket, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
TEKNISK TIDSKRIFT
inunikationsteknik samt en
speciallärarbefatt-ning i vägbyggnad; samtidigt föreslogs
indragning av speeiallärarbefattningen i
kommunikationsteknik för arkitekter och lantmätare. I fråga
om den närmare uppdelningen av den tidigare
ämnesgruppen anförde de sakkunniga, att ämnet
vägbyggnad borde
"förutom gator och landsvägsbyggnader även omfatta
spårvägs- och järnvägsbyggnad. Däremot torde
signalsystem och dylikt vid vägar och andra farleder eventuellt
böra hänföras till kommunikationstekniken."
I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag
framförde sedermera lärarkollegiet vederbörliga
äskanden till riksdagspetita med det resultat,
som ovan angivits. Lärarkollegiet hänvisar i sitt
äskande till de sakkunnigas betänkande samt till
en av avdelningskollegiet för väg- och
vattenbyggnad avgiven skrivelse i ärendet. Den senare
har sitt särskilda intresse i samband med frågan
om ämnets inriktning och omfattning. Härom
anförde avdelningskollegiet följande:
"Till professuren skulle härvid höra studiet av
kommunikationsmedlens ekonomi och samordnande till bästa
möjliga totalresultat. Dessutom skulle dit höra frågor,
som ligga på gränsen till stadsplanerandet såsom
hamnplaners och bangårdars planering och anslutning till
omgivande bebyggelse. Avdelningskollegiet väg- och
vattenbyggnad har funnit, att i detta ämne intimt förenas
teknik och en samhällsekonomi, som är ingripande i och
bestämmande för den kommande utvecklingen. Ämnet är
därför kanske bättre än något annat ägnat att giva den
blivande ingenjören begrepp om hans arbetes ställning i dess
sammanhang samt om vikten och betydelsen av att
förena tekniska och ekonomiska synpunkter."
Läroämnets karaktär
Som synes härav bör undervisningen i ämnet
ges en översiktlig karaktär med huvudvikten
lagd på de teknisk-ekonomiska synpunkterna
samt kommunikationernas betydelse och
möjligheter i de samhälleliga sammanhangen.
Härmed får ämnet trots suffixet teknik ett innehåll
av till stor del historisk-geografisk-ekonomisk
karaktär, som skiljer sig avsevärt från de övriga
teknisk-konstruktivt utformade
tillämpningsämnena. För mången synes detta kanske vara
ett irrationellt inslag i en teknisk
högskoleutbildning koncentrerad till fyra år och man kan
naturligtvis fråga sig, om icke sådan undervisning
med större fördel skulle kunna meddelas
exempelvis vid frivilliga fortbildningskurser för yngre
ingenjörer. Med de impulser jag själv erhållit
från Hörneils undervisning i
kommunikationsteknik och mina senare erfarenheter såsom
ingenjör och företagsledare, måste jag dock hävda,
att ämnet utgör ett nyttigt för att icke säga
nödvändigt komplement till de
teknisk-konstruktiva ämnena vid KTH. I det sammanhanget
måste det för övrigt beklagas, att det tidigare för
väg- och vattenbyggarna existerande läroämnet
industriell ekonomi — där E Nordendahl som
speciallärare (1919—1931) under årens lopp
kunde lämna åtskilliga årskullar väg- och
vattenbyggare några hälsosamma, allmänt
ekonomiska synpunkter — på sin tid ombildades
till ett läroämne kallat byggnadsorganisation,
med endast delvis motsvarande innehåll. Detta
söker man dock sedan några år tillbaka rätta
till genom äskandet av en professur i
byggnadsekonomi och byggnadsorganisation.
Förhållandena vid övriga tekniska högskolor i Norden
Kommunikationstekniken såsom fristående
läroämne och med här angivna allmänna
inriktning återfinnes än så länge i den nordiska
kretsen av tekniska högskolor endast vid K.
Tekniska Högskolan. Utvecklingen torde dock peka
mot en liknande utformning även vid andra
tekniska högskolor i denna krets. Vid Chalmers
Tekniska Högskola i Göteborg finnes en
special-lärarbefattning i vägbijggnadslära, omfattande
väg-, gatu- och järnvägsbyggnad men ej
kommunikationsteknik. Läroämnet stadsbyggnad, som
också företrädes av en speciallärare, omfattar
bl.a. trafiklära. Undervisningen i denna del av
ämnet ombesörjes av särskild lärare. 1940 års
sakkunniga ha i sitt betänkande år 1943
föreslagit inrättandet av en speciallärarbefattning i
kommunikationsteknik. Inför andra ännu icke
tillgodosedda önskemål har detta förslag hittills
icke föranlett något äskande från högskolans
sida.
Huru förhållandena för närvarande gestalta sig
i grannländerna framgår av följande översikt.
Vid Den polytekniske Læreanstalt, Danmarks
tekniske Høj skole i Köpenhamn finnas två
professurer i "vej- og jernbanebygning samt
bijplan-lægning".
Den ena professuren motsvarades före den 1 april 1946
av en docentur i ämnet. Undervisningen var tidigare
ordnad så, att professorn höll alla föreläsningarna, såväl i
"vej- og jernbanebygning" som i "byplanlægning", medan
docenten svarade för övningarna på ritsalen. Denna
fördelning upprätthölls även efter docentens utnämning till
professor. Ämnet, som är uppdelat i en allmän kurs och
en särskild kurs, tillhör "faget for bygningsingeniører".
Examen inom "faget" kan ske efter två olika linjer,
"afdelning B" och "afdelning H". För båda avdelningarna är
den allmänna kursen i ämnet obligatorisk. Föreläsningar
och tentamina i denna kurs omfattade enligt programmet:
"Jernbaners overbygning paa fri bane. 2. Sporskifter.
3—7. Drejeskiver, skydebroer, bygninger vedrørende
vand-afledningen, tarifer, liniebestemmelse. 8.
Jernbanestatio-ner. 9. Veje og gader. 10. Byplaner og sporveje. 11.
.lord-arbejdernes udførelse. 12. Jordberegning."
Härtill komma konstruktionsövningar och
laboratorieförsök med vägmaterial.
Den särskilda kursen, som är avsedd för specialister i
"vej- og jernbanebygning" samt "byplanlægning" och
tillhör "avdelning B", behandlar enligt programmet
växlande ämnen från år till år inom facket såsom: "sporveje,
bybaner og forstadsbaner, sprængteknik, tunnelbygning,
flyvehavne, færdselsteknik, jernbanedrift, byplanlægning,
kommunikationsteknik" m.m.
Från den 1 april 1949 har det i samband med de två
dittillsvarande professorernas samtidiga pensionsavgång skett
en annan uppdelning av undervisningsarbetet i ämnet. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
