Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 november 1949 - Kommunikationsteknik såsom läroämne inom väg- och vattenbyggnadsfacket, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G november 1949
885
officiell delning av det omfattande ämnesområdet, som väl
diskuterats, har dock icke skett. Vid tillsättandet av
professurerna ha kompetenskraven på de sökande emellertid
varit sådana, att en uppdelning i sak av undervisningen
åsyftats. På den ene professorn kommer sålunda
huvudsakligen "jernbanebygning" och "byplanlægning" och på
den andre "vejbygning og jordarbejde", varmed förenas
föreståndarskapet för Dansk Vejlaboratorium.
Kursprogrammet har i anslutning härtill fått följande utformning
från höstterminen 1949:
"1. Vejbelægninger
Jordens bæreevne. Materialier. Fundamenter.
Kørbane-belægninger. Vejvedligholdelse. Målinger. Dimensionering
af vejbelægninger. Kantsten. Cyklesti- og
fortovsbelæg-ninger. Afvanding. Priser for vejbelægninger.
Forsøgs-trækninger og vejlaboratorier.
2. Jernbane- og Sporvejsspor
Overbygninger paa fri bane. Sporskifter og
sporkryds-ninger. Den frie banes udstyrelse. Tekniske anlæg og
hjælpemidler paa stationerne. Sporvejsspor.
3. Jordarbejde (projektering og udførelse af underbyg-
ning for veje og jernbaner)
Tracering. Jordberegning. Jordarbejders udførelse.
4. Trafik
Veje. Køretøjer. Veje og gader. Vejtrafik.
Jernbaner og sporveje. Forskellige arter af jernbaner.
Rullende materiel. Jernbanelinien. Jernbanstationer.
Jern-banetrafik.
Flyvning. Flyvemaskiner. Lufthavne. Flyvepladser og
landningspladser.
Andre trafikspørgsmdl.
Trafikekonomi og konkurrencen mellem tiafikmidlerne.
5. Byplan
Byudviklingens historie. Planlægningens systematik.
Byer-nes vækst. Planlægningens principer. Dispositionsplaner.
Planernes gennemførelse. Partielie byplaner. Dansk
by-planlovgivning. Byplanlægningen og teknikerne."
Vid Finlands Tekniska Högskola i Helsingfors
finnes en professur i väg- och järnvägsbyggnad
samt kommunikationsteknik inom avdelningen
för byggnadsingenjörer.
Undervisningen i detta ämne ombesörjes tillsvidare av
endast en lärare, professorn i ämnet i fråga. Någon avsikt att
uppdela ämnet finnes enligt uppgift icke men väl att
framdeles inrätta en speciallärartjänst för järnvägens
bangårdar och säkerhetsanläggningar.
Undervisningen i läroämnet meddelas genom en allmän
kurs samt en specialkurs, som är valfri ined vissa
specialkurser i andra huvudämnen.
Den allmänna kursen omfattar enligt programmet
följande: I. Järnvägsbyggnad. Om järnvägar, trafik-tekniska
synpunkter, byggnadstekniska bestämmelser, ekonomisk
och teknisk undersökning samt byggnadsarbeten. 11.
Vågbyggnad. Om vägar i allmänhet, trafiken och dess
inverkan på vägen, undersökning och byggandet av vägar,
permanent belagda vägar, vägars underhåll, vägarna om
vintern, redskap för byggnad och underhåll jämte
väg-maskiner. Gatubyggnad. Om gator i allmänhet, trafiken
och dess ordnande, byggande av gator, anläggningar på
gata och spårvägar. Trafikens inverkan på stadsplanen.
111. Järnvägsbyggnad. Järnvägsöverbyggnad och beräkning
av dess delar, spåret, spårväxlar, stations- och
bangårdsanläggningar, signal- och säkerhetsanläggningar, särskilda
inrättningar på stationer och banans underhåll.
Programmet för specialkursen omfattar följande: IV.
Flygfält och luftvägar. Projektering och byggande av flygfält.
Luftvägar och till dem hörande anläggningar. Signal- och
säkerhet sanläggningar. Järnvägssignalsäkerlietsanläggning-
arnas projektering på banan och bangårdar. Valda delar
ur järnvägs- och vägbyggnadsläran.
En av högskolans docenturer med föreläsningsskyldighet
innehas för närvarande av docenten i trafikekonomi, som
föreläser en kort, frivillig kurs i detta ämne.
Vid Norges Tekniske Høgskole i Trondheim
finnes en professur i "veg- og jernbanebygging"
inom "bygningsingeniøravdelningen".
Redan år 1925 föreslog avdelningen en delning av
professuren genom upprättandet av en professur i
"vegbyg-ging og kommunale ingeniørfag". Av ekonomiska skäl
fördes emellertid detta förslag då icke vidare. Är 1938
föreslog högskolans olika myndigheter inrättandet av en
docentur i facket med föreläsningsskyldighet i
"vegbyg-ging", vilket förslag upprepades ett antal år i högskolans
budgetäskande utan resultat. År 1941 framlade den
"be-dømelsekomite", som tillsatts för professurens
nybesätt-ning efter dåvarande innehavarens pensionsavgång, ett
förslag om en delning på likartat sätt som år 1925,
nämligen genom avskiljning av byggande (överbyggnaden)
och underhåll av vägar och gator. Då detta område ansågs
för litet för en professur, skulle därtill läggas vissa
ämnen inom kommunaltekniken såsom stadsplanläggning,
trafikreglering i städer, kloakväsen, vattenförsörjning och
renhållning m.m. och en professur i "vegbygging og
kommunale ingeniørfag" upprättas. Icke heller denna gång
ledde förslaget till något resultat, utan professuren
tillsattes i oförändrat skick.
Från den 1 januari 1948 har emellertid en docent med
föreläsningsskyldighet tillsatts. Den uppdelning av
undervisningen, som därmed möjliggjorts, har av personella
skäl ordnats så, att professorn huvudsakligen behandlar
järnvägar och flygplatser och docenten vägars byggande
och underhåll. Man räknar med att docenturen relativt
snart skall kunna utvecklas till en professur. Den egentliga
kommunikationsteknikens ställning inom professuren har
ännu icke närmare fixerats.
De tidigare planerna angående en samlad undervisning
i "kommunale ingeniørfag" har numera lett fram till ett
förslag från högskolans sida om inrättandet av en
professur i "teknisk hygiene" (kloakvesen, vassforsyning,
gass-forsyning og renholdsvesen, badeanstalter m.m.). Detta
har dock ännu icke förts fram till stortinget.
Även om det av ovanstående schematiska
sammanställning torde vara svårt att bilda sig någon
mera ingående uppfattning om undervisningens
bedrivande inom här berörda ämnesområden, är
det dock två saker, som framstå ganska klart.
Den ena är det förhållandet, att
kommunikationstekniken, på sätt som vid KTH och vissa
större utländska högskolor, ännu icke tagit
närmare form i de nordiska grannländerna. Den
andra är den framträdande plats, som
järnvägstekniken alltjämt intar i
undervisningsprogrammen.
Undervisningen i järnvägsbyggnad
I detta senare hänseende ha förhållandena vid
KTH utvecklats i mindre gynnsam riktning.
Såsom framgår av redogörelsen över ombildningen
av professuren i vägbyggnad och
kommunikationsteknik, avsågs att till läroämnet
vägbyggnad — åtminstone tillsvidare — hänföra jämväl
byggande och underhåll av järnvägar och
spårvägar. Så har emellertid bl.a. av personella skäl
icke blivit ordnat undervisningsmässigt. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
