Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 november 1949 - Kommunikationsteknik såsom läroämne inom väg- och vattenbyggnadsfacket, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 november WW
887
amerikanska universitet finnas såsom
läroämnen "Transportation" och "Transportation
Engineering". Vid KTH har valts att för
angloamerikansk text översätta
kommunikationsteknik med "Traffic and transport engineering".
Även i franskan torde ordet "transport" såsom
i sammansättningen transports public utgöra den
närmaste motsvarigheten under det "trafic" lätt
får en annan betydelse.
Ijäroplanen för kommunikationsteknik
Undervisningen omfattar en allmän kurs,
förlagd till Vi och obligatorisk för samtliga
studerande, samt en fortsättningskurs, förlagd till V4
och valfri. Valfriheten innebär, att de
studerande inom avd. V för närvarande kunna i
godtycklig kombination välja fyra av sex valfria
grupper av tillämpningsämnen, som regel i form
av fortsättningskurser, varibland
kommunikationsteknik. Sådana studerande, vilkas håg och
fallenhet särskilt står till väg-, järnvägs-,
hamn-eller stadsbyggnadsväsendet exempelvis, böra
lämpligen låta kommunikationsteknikens
fortsättningskurs ingå i ämneskombinationen.
Den allmänna kursens uppläggning framgår av följande
disposition:
I. Allmän kommunikationskunskap
Historisk-geografisk behandling av samfärdselns och
kommunikationernas utveckling fram till modern tid.
Kommunikationernas betydelse för utvecklingen av olika
länder och bebyggelsecentra. Sambandet mellan
kommunikations- och välståndsutveckling. Kommunikationsmedlens
allmänna tekniska utveckling i modern tid. Olika slag av
drivmedel och deras betydelse. Färdhastigheten och
förutsättningarna för dess fortsatta ökning hos de olika
kommunikationsmedlen.
II. De olika kommunikationsmedlen
Trafikteknisk och teknisk-ekonomisk översikt över
trafikanläggningar och trafikmedel. Transportkapacitet.
1. Sjöfart. Ocean- och havstrafik, trafik på inre
vattenvägar. Farleder, fartyg och hamnar. Hamnarnas funktion,
allmänna anordning och utrustning; hamnarnas uppland.
De större svenska hamnarna.
2. Landtrafik, a. Väg- och gatutrafik: Trafikleder,
trafikplatser, rullande materiel och stationsanordningar. Sveriges
allmänna vägnät, brobestånd och fordonspark.
Hjultrycks-frågan. Trafikförfattningar. Trafiksäkerhet. Samband
mellan bebyggelse och trafik. Urbaniseringen. Storstadens
differentiering och gatutrafikens utveckling, trafikreglering.
Lokaltrafikens natur och variationer, olika slag av
trafikmedel. Särskilda trafikleder, såsom autostrador och
gatu-lunnlar.
b. Spårbunden trafik: Järnvägar, förortsbanor,
stadsbanor och spårvägar. Den spårbundna trafikens speciella
egenskaper och krav på trafikanordningarna. Det svenska
järnvägsväsendets utveckling, omfattning och betydelse för
landet. Järnvägselektrifiering och andra aktuella
rationaliseringsåtgärder. Signal- och säkerhetsanläggningar. Olika
slag av stationer och bangårdar.
3. Luftfart. Flygets utveckling och allmänna
förutsättningar. Elementära aerodynamiska begrepp. Olika typer av
flygplan och deras huvuddata. Flygleder och flygplatser,
trafiktekniska krav på flygfält, stationsanordningar.
Luftfartens organisation, reglering och övervakning.
111. Transportekonomi
Grundläggande begrepp. Inkomster, intäkter, utgifter,
kostnader. Olika slag av kostnader. Terminalkostnader
och undervägskostnader, varianta och konstanta
kostnader, kontinuerliga och språngkostnader. Ränta och
avskrivning. Allmänt driftekonomiska synpunkter på olika
slag av trafik.
Det ligger i sakens natur, att föreläsningarna bli mera
allmänt hållna, varför övningarna komma såsom
värdefulla komplement, utformade såsom konkreta
tillämpningsuppgifter. De genomföras under ledning av särskilda
övningsassistenter, var och en specialist och praktisk
yrkesutövare inom sin del av ämnesområdet. I den allmänna
kursen ingå fyra olika övningsuppgifter av samma huvudtyp
för samtliga studerande, nämligen 1) gatu- eller
vägtrafikuppgift, som avser utformning av en trafikplats, väg- eller
gatukorsning o.d., 2) hamnprojekteringsuppgift, som avser
upprättande av plan för en mindre hamnanläggning med
väg- och spårförbindelser samt kranutrustning o.d., 3)
luftfartsuppgift, som avser trafikteknisk och ekonomisk
beräkning av en flyglinje, 4) transportekonomisk uppgift, som
avser en alternativundersökning rörande transport av visst
gods med järnväg och/eller lastbil (i egen regi eller såsom
beställningstrafik). Den sista uppgiften har tillsvidare på
försök ersatt en tidigare sedan åtskilliga decennier
förekommande övningsuppgift att uppgöra förslag till
järnväg mellan några orter, vilken ansetts icke längre aktuell
och i viss mån sammanfallande med övningsuppgiften i
vägbyggnad.
Utöver föreläsningarna och övningarna förekomma
filmförevisning samt studiebesök vid trafikanläggningar
ävensom vid de sjöhistoriska och tekniska museerna.
Föreläsningsprogrammet för fortsättningskursen, som
avser att utgöra en komplettering av och ett fördjupat
studium inom den allmänna kursens ämnesområde med
tyngdpunkten på de trafikekonomiska sammanhangen,
upptar följande:
1. De kollektiva trafikmedlen för persontrafiken i större
städer och förortsområden
Buss, trådbuss, spårväg, förorts- och stadsbanor
(tunnelbanor). Modern rullande materiel. Gällande bestämmelser
och teknikens ökade krav. Trafikföretags organisation.
Koncessionsfrågor.
2. Godstransporter på järnväg.
Godsbangårdar och rangerbangårdar, rangeringsarbetet.
De smalspåriga järnvägarnas transportproblem. Samtrafik
järnväg—bil.
3. Hamnarna och deras transportarbete
Den svenska sjöfartsnäringens omfattning och
driftkostnadernas olika delposter. Hamnens uppland och
dimensionering. Lastnings- och lossningsanordningar,
förbindelseleder. Haninförvaltningens organisation.
4. Luftfartens kommersiella problem
Trafikmängder och trafikprognoser. Det skandinaviska
flygets kontinentala och interkontinentala trafik.
5. Transportekonomi, tariffer och taxor
Trafikföretags redovisning. Självkostnad. Prissättning,
lariffsystem och fraktsatser. Reselagen. Sambandet mellan
taxa och trafikmängd. Olika taxor i lokaltrafik.
6. översikt över vårt lands transportsgstem ur
samhällsekonomisk synpunkt
I fortsättningskursen ingår en valfri övningsuppgift i form
av möjligast allsidiga utredning av något
kommunikations-tekniskt eller trafikekonomiskt problem,
övningsuppgiften kan även ges större omfattning såsom
examensarbete. Exempel på hittills utförda eller lämnade
examensarbeten vid institutionen äro följande: Förslag till
Österled i Stockholm (bidrag till internationell tävlan).
Undersökning angående olyckor i gatutrafiken, särskilt
med avseende på Stureplan i Stockholm före och efter
omläggningen den 1/9 1948. Studium av Marseilles hamn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
