Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - Färdigspelade ljudband för bandspelare, av D H - Elektriskt glas, av sah - Television i ångkraftverk, av sah - Tänkande maskin, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 december 1949
913
Fig. 1. Dupliceringsmaskin
för ljudband, avsedd för
inspelning av åtta band genom
samtidig avspelning av två
tidigare inspelade band eller
genom direktupptagning.
använda sin bandspelare för återgivning av goda
underhållningsprogram kan alltså inom en snar framtid i handeln
(åtminstone i USA) köpa dessa färdiginspelade band på
samma sätt, som han nu köper grammofonskivor.
Inspelningsapparaten (fig. 1) är kapabel att samtidigt inspela
åtta band så att var och en förses med två färdiginspelade
tonkanaler. Kanalerna är härvid lagda så att den ena
kanalen vid avspelning blir avspelad då bandet löper från
den färdigställda huvudspolen över avspelningshuvudet
till den tomma upptagningsspolen och den andra kanalen
blir avspelad sedan den påspolade upptagningsspolen fått
byta plats med huvudspolen. För att inspelningen i
dupli-ceringsapparaten skall gå snabbt inspelas den ena halvan
av banden åt rätt håll under det att den andra halvan
samtidigt inspelas baklänges.
Som inspelningsmagasin används samtidigt två
färdiginspelade band, vilka avsöks av var sitt avspelningshuvud.
Dessa båda band är så upprullade, att det ena avspelas i
rätt riktning och det andra avspelas baklänges. Varje
avspelningshuvud matar via förstärkare åtta
inspelningshuvuden. Ett huvud för varje för inspelning avsedd
bandrulle, vilket alltså innebär att varje inspelad bandrulle
samtidigt matas av två inspelningshuvuden.
Som bekant behövs för såväl in- som avspelningen en
högfrekvensspänning. Denna alstras vid inspelningen i en
separat högfrekvensoscillator, vars frekvens kan varieras
inom bandet 20—100 kp/s. Högfrekvensspänningen inmatas
från en enda oscillator till alla sexton
inspelningshuvu-dena. Tidigare försök har nämligen visat, att om skilda
högfrekvensoscillatorer används uppstår gärna
interferens-toner mellan dessa på banden, vilka verkar störande vid
återgivningen. Anledningen till att högfrekvensoscillatorns
frekvens kan ändras är den, att man funnit att om
banden skall kunna inspelas med högre bandhastighet än den
varmed avspelningen i bandspelningsapparaten sker, måste
högfrekvensspänningens frekvens höjas. Vid en normal
avspelningshastighet av 187 mm/s är en högfrekvens av
35 kp/s lämplig för att ge en övre gränsfrekvens för
tonbandet av 7 500 p/s. Om inspelning med dubbla denna
hastighet skall äga rum bör tydligen en högfrekvens av
70 kp/s användas. Apparaten är konstruerad för tre
in-spelningshastigheter, 187, 375 och 750 mm/s. Ju högre
inspelningshastighet desto högre högfrekvens måste
användas. Det är dock icke möjligt att använda allt för hög
"bärfrekvens" emedan inspelningshuvudenas
verkningsgrad kraftig sjunker om frekvenser över 70 kp/s används.
Inspelningsapparaten har så utförts, att den kan användas
för direkt inspelning, dvs. ett underhållningsprogram kan
inspelas på band, vilket senare skall användas som
magasin vid banddupliceringen. Apparaten kan skötas av en
man, vars huvuduppgift är att mata apparaten med tomma
spolstommar, bortta de fullspolade stommarna och
övervaka bandföringen (Electronics juli 1949). D H
Elektriskt glas. I USA har utvecklats ett glas, som är
elektriskt ledande. Detta har åstadkommits genom att
förse glaset med en 0,0005 mm tjock beläggning av tennoxid,
vilken är helt genomskinlig och väderbeständig. Den
appliceras vid en temperatur omkring glasets mjukningspunkt.
Oxidskiktets motstånd varierar med skikttjockleken men
är detsamma, omkring 100 ohm, för varje kvadratisk yta,
antingen denna är 1 cm2 eller 1 m2. I en skiva av
rektangulär form blir motståndet lika många gånger 100 ohm
som bredden är innesluten i längden. En 40 cm lång och
10 cm bred skiva av det ledande glaset har alltså
motståndet 400 ohm; om elektroderna anbringas på skivans
långsida blir motståndet en fjärdedel av 100 ohm, dvs.
25 ohm. Denna tvådimensionella motståndskarakteristik
hos det elektriska glaset gör det nödvändigt att tillföra
strömmen utefter hela sidans bredd för att undvika
strömkoncentrationer. Av samma skäl har det hittills visat sig
svårt att använda glasytor med rundade hörn eller
oregelbunden form. Det ledande skiktets motstånd är praktiskt
taget oförändrat mellan —5 och + 75°.
Det är huvudsakligen tre användningsområden som för
närvarande kan väntas för det elektriska glaset, nämligen
som genomskinliga avskärmningar mot
högfrekvensstrål-ning (t.ex. i radiomanövertorn), för mera fantasibetonade
värmeelement (t.ex. en badrumsspegel som samtidigt
tjänar som radiator), samt framför allt för imfria glasrutor.
I det senare fallet tillverkas glaset som vanligt
säkerhetsglas, med det ledande skiktet vänt inåt mot
plastmellanlägget; härigenom blir det ledande skiktet isolerat på båda
sidor. En normalsiffra för värmetillförseln har visat sig
vara 9 kW/m2 (Materials & Methods aug. 1949). sah
Television i ångkraftverk. Ytterligare en industriell
användning för televisionen (Tekn. T. 1949 s. 587) har
framkommit i USA genom att ett ångkraftverk har installerat
television för fjärrkontroll dels av ångpannornas
vattenståndsmätare, dels av flambilden i fyren; denna senare
sammanställes av bilden från sex observationshål belägna
på fyrens framsida, något under brännarnas nivå.
Anläggningen gör det möjligt för vakten att från sin plats i
manöverrummet, och med full säkerhet, manövrera
olje-tändarna och kolpulverbrännarna (Power sept. 1949). sah
Tänkande maskin. Vid California Institute of
Technology har konstruerats en maskin, bestående av omkring
30 telefonreläer, som spelar "luffarschack" (som bekanl
ett spel, där det för två växelvis spelande motspelare
gäller, att på ett papper med nio rutor först belägga tre
rutor i rad). Maskinens motspelare får första draget, och
sedan brukar maskinen kunna åstadkomma minst
oavgjort. Det finns emellertid en omkopplare, som får
maskinen att spela sämre, så att en god opponent kan vinna
då och då (Sci. Amer. okt. 1949). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
