Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 december 1949 - Kemikalier ur högtrycksacetylen, av sah — SHl - Antilewisit, av SHl - Syntetiska hormoner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 december 1949
949
över en kopparacetylid-katalysator, innehållande vismut.
Efter avgasning destilleras icke omvandlad formaldehyd
och propargylalkohol av, varefter den sökta produkten,
butyndiol, erhålles i koncentrerad vattenlösning, från
vilken den därefter kan isoleras som en färglös, kristallinisk,
fast kropp.
De i första processen erhållna vinyletrarna avses få
användning inom lim- och plastindustrierna, medan
butyn-diolen väntas få genomgripande betydelse för den
syntetiska fiber- och konsthartsindustrin. Vidare utgör den
nyckeln till kommersiell framställning av en mångfald
kemiska mellanprodukter, bl.a. vissa heterocykliska
föreningar, som tidigare icke har kunnat framställas på
ekonomiskt sätt.
Vid vinylisering kan metyl-, etyl-, butyl- och
isobutyl-vinyletrar erhållas. En polyvinylmetyleter har den unika
egenskapen att vara löslig i kallt vatten, men olöslig i
varmt. Genom en kombination av de båda processerna
erhålles polyvinylpyrrolidon, vilken tyskarna använde som
ersättning för blodplasma under kriget.
Byggandet av provanläggningen har krävt en mycket
omsorgsfull planering med hänsyn till acetylenens
explosionsfarlighet. Man har fått lov att bygga explosionsvallar samt
införa avståndsmanövrering, säkerhetsventiler och en
omfattande kontrollinstrumentering (Chem. Engng apr. 1949).
sah — SHl
Antilewisit. Ofta upphäver vetenskapen sina egna
potentiellt farliga upptäckter. Detta har blivit fallet med den
arsenikhaltiga stridsgasen lewisit, för vilken ett fullt
effekt-tivt motmedel uppfunnits. Detta är 2,3-dimerkaptopropanol,
dvs. glycerin, i vilken två OH-grupper utbytts mot
SH-grupper. Som bekant förbränns socker i djurkroppen till
COa -(- H20 under tillvaratagande av den frigjorda energin.
Denna förbränning är emellertid en komplicerad process,
som går över flera mellansteg och regleras av flera olika
enzym. Om ett av dessa fattas, blir reaktionen stående i
ett mellansteg, vilket har obehagliga följder för
organismen. Det är sålunda känt, att oxidationen stannar vid
pyro-druvsyra, om vitamin Bj saknas. Under senaste
världskriget sökte man intensivt efter botemedel för de
hudskador, som uppstår av arsenikhaltiga stridsgaser, och
utgick då från två grundidéer, nämligen att hudskadan beror
på stridsgasens reaktion med ett hudenzym och att den
härvid angriper en sulfhydrilgrupp. Vissa undersökningar
hade visat, att vitamin B-, innehåller en sådan grupp och
att den kan reagera med organiska arsenikföreningar.
Detta kan antas ske enligt formeln
/SH
hudenzym^ + ClsAsCH : CHC1 s=
XSH
C= hudenzym< >AsCH : CHC1 + 2 HCl
xs/
Det gällde alltså att finna ett ämne, till vilket
arsenikföreningar hade större affinitet än till enzymet, och ett sådant
fann man så småningom i 2,3 dimerkaptopropanol eller
BAL (British Anti-Lewisite). Detta ämne ger nämligen
reaktionen
hudenzym< >AsCH : CHC1 + CH-(SH) CH (SH) CH„OH i=
Ns/
/SH
t= hudenzym
CHjSs
\
+
AsCH : CHC1
SH CHs(OH) —CH S -
BAL är en olja, som lätt absorberas av huden. Dess
föreningar med arsenikhaltiga ämnen är mycket stabila och
utsöndras ur kroppen med urinen. Den hindrar icke blott
hudskador, om den appliceras före lewisiten, utan botar
även lätt börjande rodnad och svällning av hud, som
träffats av den. Genom denna upptäckt har det blivit lönlöst
att använda arsenikhaltiga stridsgaser, men BAL har också
givit medicinen nya möjligheter. Vid användning av ar-
senikhaltiga läkemedel händer det nämligen ibland, att
överkänsliga personer får mycket svåra hudskador, som
är besvärliga att böta på grund av den seghet, varmed
arseniken hänger kvar i huden. I sådana fall har BAL
visat sig vara ett utmärkt läkemedel (R A PETERS i J. chem.
Educ. febr. 1949). SHl
Syntetiska hormoner. Är 1949 startades i närheten av
Glasgow, England, en fabrik för framställning av tills
vidare fem hormoner, nämligen testosteron och dennas
propionat, metyltestosteron, ethisteron, progesteron och
desoxicorticosteronacetat. Utgångsmaterial för alla dessa
ämnen är cholesterol, som har formeln
CH3 ch3
CH(CH2)3CH(CH2)3
Metyltestosteron har en mycket likartad konstitution, vilket
framgår av dess formel
I2
1 ch3 ch3
H?—
0 =
De övriga hormonerna har samma kärna av kondenserade
ringar, och de kan därför även erhållas ur cholesterol
genom oxidation av dess OH-grupp och substitution av
sidokedjan i 17-ställning. Så kan t.ex. metyltestosteron
framställas genom oxidation av
17-metyl-A5-androsten-3,17-diol, som fås genom inverkan av
metylmagnesium-jodid på dehydroisoandrosteron, en oxidationsprodukt av
cholesterol.
Det första steget vid framställning av alla fem
hormonerna är oxidation av cholesterol till två ketoner och en syra.
De tre första av de ovan uppräknade hormonerna fås ur
den ena av ketonerna, den andra ger progesteron och
syran desoxicorticosteronacetat. Vid utförandet av
oxidationen acetyleras cholesterolen först med
ättiksyraanhy-drid, varefter den erhållna produkten späds ut med ett
lösningsmedel och bromeras för att dubbelbindningen icke
skall angripas vid oxidationen. Denna utförs med en
blandning av krom-, svavel- och ättiksyra under kraftig
omröring och kylning; den tar ca ett dygn. Efter oxidationen
avfiltreras utfällda kromföreningar, varefter
lösningsmedlet avdestilleras. Återstoden avbromeras genom
behandling med zinkstoft och extraheras sedan med
iso-propyleter. Denna process sker i tre extraktorer, som körs
i periodisk motström. Isopropyleterskiktet innehåller
ketonerna, den tredje sura produkten och vissa biprodukter.
Denna blandning behandlas med natriumhydroxid och
vatten, varvid en emulsion bildas; dess båda faser skiljs
i Alfa-Laval-separatorer. Eterfasen, som innehåller de
båda ketonerna, destilleras för återvinnande av
lösningsmedlet, återstoden löses i alkohol, varefter ketonerna
överförs till semikarbazoner. Dessa kristalliserar och renas
genom omkristallisation, de rena semikarbazonerna spjälkas,
varvid ketonerna dehydroandrosteron och pregnenolen
erhålles i form av acetat. Dessa jämte den ur vattenfasen
isolerade syran utgör sedan utgångsmaterial för de fem
hormonerna (Ind. Chemist maj 1949). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
