Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 december 1949 - Dansk skeppsbyggnad och utställningen »Skibet», av Nils J Ljungzell - Stjärtlösa flygplan, av B Cronstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 23. Fiskefartyg på 40 t med spanten resta.
kända, Hjortspringfyndet på ön Als (fig. 22), daterat till
omkring år 400 f.Kr. Bland alla de övriga modellerna kan
nämnas Nydambåten, byggd under :i00-talet e.Kr.,
Ladby-skeppet från 900-talet, dvs. under vikingatiden, "holken"
från 1300-talet, utgörande en utveckling av Hansakoggen,
den fylliga "flöjten" från 1600-talet och den ett par
århundraden senare utvecklade västindiefararen, ett
fregatt-riggat skepp för långfart. Sedan följde modeller av
ång-och motorfartyg, först hjulångaren "Hermod", bygge nr 1
på Baumgarten & Burmeisters varv och beställt av danska
Generalpoststyrelsen, därpå den av Burmeister & Wain’s
A/S, som 1872 bildats och övertagit det förutnämnda
varvet, 1875 byggda emigrantångaren "Thingvalla" och
vidare modeller av många senare danska handels- och
specialfartyg, såsom Det Østasiatiske Kompagnis berömda
"Selandia", världens första oceangående lastmotorfartyg,
danska konungens eleganta dieseljakt "Dannebrog", byggd
1945 av Burmeister & Wain, isbrytaren "Storebjørn",
byggd 1931 i Aalborg, m.fl.
Avdelningen för bärgningsväsen (VIII på fig. 19) innehöll
en av utställningens största attraktioner: en vattentank,
rymmande 25 m3 och försedd med 25 mm tjocka
glasrutor i väggarna, i vilken en dykare under publikens
intresserade beskådande omsorgsfullt ifördes sin dräkt med
den stora hjälmen på huvudet och sedan nedsänktes i
tanken, där dykaren utförde skärning och svetsning av
järnkonstruktioner i vattnet. Detta publikdragande nummer
var arrangerat av det kända Svitzer’s Bjergnings-Enterprise
A/S, som också med hjälp av förstorade fotografier jämte
diagram demonstrerade en del av bolaget utförda
fartygs-bärgningar.
"Skibet"s arrangör, Föreningen af Jernskibs- og
Maskin-byggerier i Danmark, hade också en särskild avdelning
(XI på fig. 19), där åtskilliga skeppsmodeller och fartygs-
Fig. 22. Rekonstruerad modell av Hjortspringbdten, som
anses byggd under den keltiska järnåldern, ca 400 dr f.Kr.
ritningar visades, likaså varvs- och dockmodeller. En
varvsmodell må särskilt nämnas, den av Burmeister &
Wain’s anläggning på Refslialeøen i Köpenhamn.
Utanför själva "Forum"-hallen hade Föreningen af
Skibs- og Baadebyggere i Danmark, vilken omfattar talrika
träfartygsbyggande varv, ordnat en demonstration av hur
ett 40 t fiskefartyg bygges (XIV på fig. 19). Den dag
utställningen öppnades sträcktes kölen till detta bygge, och
åskådarna kunde sedan dag för dag följa, hur de grova
ekspanten restes (fig. 23).
Stjärtlösa flygplan. Den flygande vingen är en logisk
utveckling av flygplanet, då ju flygets historia utvisar en
snart 50-årig kamp för att minska det skadliga motståndet.
Den representerar ingenting nytt; stjärtlösa flygplan av
mer eller mindre lyckad konstruktion har flugit ända
sedan bröderna Wrights dagar. Då emellertid
stjärtstyr-verket ända till nu varit det huvudsakliga medlet att ge
ett flygplan stabilitet och styrbarhet, har man haft att
brottas med flera intressanta aerodynamiska problem. Kan
man tillfredsställande lösa dessa, kommer med all
sannolikhet den flygande vingen att bli framtidens flygplan,
åtminstone vad gäller lunga bombflygplan och
passagerar-flygplan.
Den flygande vingens överlägsenhet över flygplan av
konventionell typ ligger i frånvaron av skadligt motstånd,
orsakat av kropp ocli stjärt. Den genomsnittliga minsta
motståndskoefficienten för några kända, moderna flygplan
(Boeing B-29, Convair B-24, Douglas C-54) är 0,023,
medan samma koefficient för Northrops flygande vingar
varierar mellan 0,010 och 0,0113. Det senare värdet gäller
för XB-35. Den flygande vingens minsta
motståndskoefficient är alltså mer än 50 % lägre än för flygplan av
vanlig typ. Emellertid är det skadliga motståndet endast
en del av ett flygplans totala motstånd. Den övriga delen,
det inducerade motståndet, är ofrånkomlig, då den
uppstår vid alstringen av lyftkraften. Men vid hög fart (låg
lyftkraftkoefficient) är det skadliga motståndet upp till
80 % av totala motståndet, varför den flygande vingens
totalmotstånd blir omkring 60 % av motståndet hos det
konventionella flygplanet. Jämförelsen gäller givetvis
flygplan av samma storleksordning. Detta betyder, att den
flygande vingen endast behöver 60 % av det
konventionella flygplanets motorstyrka för att uppnå samma
maximalhastighet. Eftersom den erforderliga effekten varierar
med kuben på hastigheten, kommer den flygande vingen
att flyga 18 % fortare än ett vanligt flygplan med samma
motorstyrka.
Vid lägre farter, såsom vid ekonomisk marschhastighet,
kommer totalmotståndet för den flygande vingen att bli
omkring 75 % av motståndet hos det vanliga flygplanet.
Här behöver alltså den flygande vingen 75 % av det van-
Fig. 1. Den amerikanska flygande vingen Northrop XB-35
är världens största stjärtlösa flygplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
