Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 december 1949 - Automatiska växellådor, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
968
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
Verkningsgrad
för
"Torque-matic"-kon-verter som
funktion av
förhållandet
utgående :
ingående
axlarnas
varvtal.
kopplingspedalen. Uppdelningen av
växlingsförloppet i väljande och utförande med
mellanliggande tidsintervall, som här är fallet, kan
genom elektromagnetisk koppling elimineras, så
att väljandet och utförandet sammanfaller i
tiden, vilket är mera fördelaktigt. Det senare
förekommer1 i Cotalväxellådan (N.A.G.) samt i
den nya engelska elektromagnetiska
Clerk-pla-netväxellådan13.
De i moderna automatiska växellådor
förekommande automatiseringarna av kopplingarna för
den med den hydrauliska konvertern
kombinerade planetväxellådan baseras i regel principiellt
på äldre kända anordningar. En del nya detaljer
har dock tillkommit, som framgår av det
följande.
De nya automatiska växellådorna
I stort sett kännetecknas de nya automatiska
växellådorna av att i deras konstruktion ingår
en hydrodynamisk del, antingen i form av
hydraulisk koppling eller en hydraulisk
växellåda, "torque converter". Den senare tjänstgör
som en hydraulisk koppling eller ersätter under
vissa arbetsförhållanden en sådan. I båda fallen
användes vätskans kinetiska energi (m • v"/2)
för kraftöverföringen, som sker från en på
motoraxeln anbringad centrifugalpump till en på
utgående axeln (kardanaxeln) anbringad turbin,
därigenom att vridande reaktionsmoment
uppkommer vid den från pumpen utströmmande
vätskans stöt mot eller riktningsändring genom
turbinens skövlar. I första hand har sålunda de
relativa varvtalen och i andra hand massan den
största betydelse vid detta förlopp.
Reaktionskrafter i form av stötar eller centripetalkrafter
för oljeströmmens riktningsändring medför
större eller mindre hastighetsförlust, vilket är
det utmärkande för dessa kraftöverföringsmedel.
Men även vätskans inre friktion har stor
betydelse för verkningsgraden i form av
vridmomentsförlust. överföringsmedlet bör på en
gång vara förhållandevis tungt och ha ringa vi-
skositet. Däremot förekommer ingen
nötningsfriktion av praktisk betydelse, bortsett från
lagerfriktionen för axlarna, vilket är av
betydande fördel.
Vid igångsättningar av vagnen har såväl en
hydraulisk koppling som en konverter mycket
låg verkningsgrad. Detta har ju emellertid ingen
oläglig betydelse. Under motsvarande
förhållanden har kombinationen friktionskoppling—■
kugghjulsväxellåda också mycket låg
verkningsgrad på grund av den nödvändiga
igångslirning-en med kopplingen. Allt eftersom varvtalet för
turbinen börjar närma sig pumpens, stiger
verkningsgraden till en början tämligen brant för
såväl koppling som växellåda, men på ett
tämligen tidigt stadium börjar konverterns
verkningsgradskurva att böja av nedåt, medan
kopplingens alltjämt stiger3 (se fig. 6). Medan en
hydraulisk koppling vid ett relativt förhållande
mellan ut- och ingående axlarnas varvtal av ca
0,97 (3 % varvtalsförlust eller hydraulisk
slir-ning) har över 90 % totalverkningsgrad, får
tre-elementskonvertern sin maximala verkningsgrad
redan vid varvtalsförhållandet ca 0,4, uppgående
till mindre än 85 %.
Hydraulisk koppling
Fig. 7 visar verkningsgradens förändring från
start till normal drift samt förhållandet mellan
det överförda vridmomentet under startperioden
till normalt överförbart vridmoment vid full
belastning som funktion av varvtalsförlusten eller
slirningen i en hydraulisk koppling. I själva
startögonblicket är verkningsgraden noll, då ju
utgående axeln icke börjat rotera, och det på
turbinen verkande vridmomentet är enligt
diagrammet då omkring tolv gånger större än
normala överförbara vridmomentet för kopplingen.
Dylik stor påkänning på kopplingen är
naturligtvis skadlig och av denna anledning kan kon-
Fig. 7. Hydraulisk kopplingskarakteristik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
