Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Storforskningens struktur och psykologi, av Lew Kowarski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
988
TEKNISK TIDSKRIFT
gren inom den moderna forskningen. Under det
att den moderna matematiken sålunda ökat sitt
inflytande, har den förlorat något av sin
esoteriska prestige, stigande ned från sin piedestal
och förenande sig med de andra
vetenskapsgrenarna i kampen för utvecklingen. Detta kan ha
skapat vissa psykologiska problem, men vi
hoppas, att den skall välkomnas av den nya
generationen av matematiker.
Konfliktanledningar
I denna sista avdelning har jag för avsikt att
bringa tröst till dem, vilkas ideal ligger långt
bortom vardagslivets verklighet, och vilkas
lidande onödigtvis försvåras av den falska
föreställningen, att de besitter en enastående
oförmåga att utföra sitt arbete. I den osystematiska
och långt ifrån uttömmande listan på
missförhållanden, som ges nedan, beskrives
symptomer-na i korthet och inget botemedel föreslås utöver
vad som redan antytts i det föregående.
"Führerism"
Individuell ansvarighet för beslut och ett
förnekande av avdelningschefens eller
gruppledar-rådets verkställande makt kan gå för långt och
leda till, att kritik undertrycks och
upplysningar undanhålles av den anledningen, att den
exekutiva makten anses fri. Det är tvivelaktigt om
ett sådant odemokratiskt system är lyckosamt
på något område i livet, i varje fall är det säkert,
att inom den organiserade forskningen leder det
till sterilitet och misslyckande.
För mycket hierarki
En mycket skarp uppdelning av personalen i
rangordning (chefer, gruppledare,
ställföreträdare, assistenter m.m.) kan lätt skapa en
tendens att bara därpå basera fördelningen av vissa
förmåner, som tillgång till dokument m.m.
Under sådana omständigheter kan den hälsosamma
ambitionen att utöka omfånget av det egna
arbetet eller att försäkra sig om vederbörligt
erkännande av ett uppnått resultat lätt bli
självändamål och resultera i en kamp om titlar med
vidhängande förmåner. Förhållandena mellan
chefer och underlydande försämras och samarbetet
mellan likställda försvåras.
För liten överlappning
En fullständig begränsning av alla uppgifter
och en omsorgsfull elimination av all
överlappning kan leda till en situation, i vilken ingen har
rätt att angripa ett oförutsett problem.
Exempelvis kan utvecklingen av en ny elektronisk
apparat, som även innefattar någon sällsynt kemisk
metod, i en starkt paragrafridande
forskningsorganism förbjudas för elektronikavdelningen
på grund av de kemiska detaljerna och för den
kemiska på grund av de elektroniska.
Törnrosasömn
Detta tillstånd hotar att överraska
självständiga avdelningar och ibland hela anläggningar,
om de tidigt lyckats erhålla myndigheternas och
allmänhetens stöd och sedan kunnat undandra
sig kontroll utifrån. Under sjukdomens första
fas är den smittade anläggningen fortfarande
sysselsatt med något trivialt eller olösligt
problem, senare börjar det växa gräs mellan
verkstäder och laboratorier och hela verksamheten
stagnerar.
Ledare kontra skapande personligheter
I de stora moderna forskningsanläggningarna
koncentreras ofta de höga lönerna, den inre
prestigen och det (vanligtvis av pressen)
godtyckliga utnämnandet till uppfinnare eller
upptäckare av det eller det till chefer, som regerar över
det största antalet underlydande. Verkligt
skapande forskare saknar ofta förmåga att regera
med takt och effektivitet, varför de ej blir
uppmuntrade på rätt sätt eller också hamnar på
olämpliga platser. Problemet att tilldela
framstående forskare hedersutnämningar och
fördela dessa privilegier utan risk för anklagelse för
godtycke är långt ifrån tillfredsställande löst.
Snillrika individualister
Starkt besläktat med ovanstående problem är
det, som skapas av många snillrika
personligheters anarkistiska läggning. Man måste här
finna någon lämplig utväg för att mildra
till-lämpningen av annars stränga föreskrifter, utan
vilka en organisation ej kan existera och som
innefattar sådana saker som arbetstid, regler för
boklån från bibliotek, tjänstledighet m.m.
Akademism
Vetenskapsmän med ett starkt ingrott
akademiskt förflutet är ibland frestade att göra
anspråk på alla de fördelar, som det nya i den
moderna organisationen fört med sig — tillgång
till alla slags hjälpmedel i arbetet, högre löner,
sympati från allmänheten m.m. — och ändå hålla
fast vid de friheter, som traditionsenligt
tillkommer dem, såsom långa ferier, inget ansvar
för andras arbete, full frihet att följa sina egna
intressen och privilegiet att behandla varje
fråga från en isolerad och rent intellektuell
synvinkel.
En variant av samma problem uppstår
därigenom, att de stora forskningsanläggningarna i
allt högre grad rekryteras av unga forskare, som
ännu ej fullgjort sina akademiska prestanda.
Fordringarna för doktorsgraden lägger
tonvikten vid den individuella prestationen, och om en
ung forskare ej slår tanken på att doktorera ur
hågen eller 0111 han inte är säker på att senare
möta förstående fakultetsmedlemmar, kan han i
sitt dagliga och nödvändigtvis kollektiva arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
