Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Svenska forskningsråd och forskningsinstitut, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
990
TEKNISK TIDSKRIFT
Svenska forskningsråd
och forskningsinstitut
Kännetecknande för svensk vetenskaplig forsknings
organisation är mängden av mindre enheter, arbetande i nära
anknytning till övriga organ inom det område, på vilket
varje enhet särskilt inriktar sig. Detta gäller särskilt den
naturvetenskapliga och tekniska forskningen, vilken under
senaste år i viss utsträckning har brutit sig lös från
universitetsmiljön för att arbeta i mindre grupper, inriktade
på var sitt speciella område, t.ex. kärnfysik, silikatkemi
och elektronik.
Akademier
De första grupper utanför universiteten, som mera aktivt
intresserade sig för forskning, var akademierna och
särskilt då K. Vetenskapsakademien, som grundades redan
1739 och som har till huvuduppgift att främja olika grenar
av naturvetenskaperna. Till akademins verksamhet utgår
obetydliga anslag från staten; dess huvudsakliga
inkomstkälla är almanackprivilegiet, men den har dessutom
mottagit ett stort antal donationer. År 1946 utdelades från
dess fonder ca 180 000 kr. för olika forskningsuppgifter.
Den andra akademin, som har intresse i detta
sammanhang, är Ingenjörsvetenskapsakademien, som grundades
1919 genom donationer från industrin och under statligt
beskydd. Dess ändamål är att främja forskning inom de
tekniska vetenskaperna och därigenom främja svensk
industri och utnyttjandet av landets naturtillgångar. Bland
under IVA arbetande kommittéer kan nämnas
Korrosionsnämnden, Svetskommissionen, Tryckkärlskommissionen,
Åskkommissionen, Luftbehandlingskommittén, Flygtekniska
Kommittén, Kyltekniska Kommittén samt Stiftelsen
Högtryckslaboratoriet. Genom ett vittomfattande kontaktnät,
Forskningens kontaktorganisation, kan IVA selektivt
tillställa tekniskt nyhetsmaterial till just de personer i Sverige,
som kan tillgodogöra sig detta, och vidare snabbt anskaffa
önskade uppgifter. I sin försöksstation tillhandahåller IVA
-— i för statsmedel uppförda laboratoriebyggnader —
lokaler och laboratorieservice för forskningsgrupper, som
ej är av sådan storlek eller av sådan permanent natur,
att särskilda institutioner behöver inrättas. lVA:s
statsanslag uppgår innevarande budgetår till 80 000 kr. för
själva akademin, 50 000 kr. för försöksstationen och 40 000
kr. för representationen i USA. De statliga bidragen
motsvaras av privata bidrag till sammanlagt större belopp än
de statliga.
Forskningsråd och motsvarande institutioner
Är 1942 tillkom Statens Teknislka Forskningsråd, som
sorterar under Handelsdepartementet och som skall stödja
teknisk forskning av betydelse för näringslivet samt stödja
eller självt ta initiativ till sådan forskning. Rådet består av
åtta ledamöter under ordförandeskap av generaldirektör
N G Rosén. Innevarande budgetår står 1,04 Mkr. till rådets
förfogande för utdelning till olika forskningsuppgifter.
Mera detaljerade uppgifter om rådets verksamhet ingick i
Tekn. T. 1949 s. 895.
Den likaså 1942 inrättade Statens Kommitté för
Byggnadsforskning lyder även under Handelsdepartementet. Den har
till uppgift att följa och främja den teknisk-vetenskapliga
forskningen på byggnadsområdet, att systematisera denna
forskningsverksamhet, att ta initiativ till och låta
verkställa byggnadsforskning samt att föranstalta om
systematiskt samlande, ordnande och bearbetande av före-
Referat av uppsats av G Hambræus i Depart. & Nämnder 1949 h. 20.
liggande kunskapsmaterial på byggnadsväsendets område.
Kommittén består av tjugo ledamöter med professor E
Sun-dahl som ordförande. För utdelning till olika
forskningsuppgifter disponerar kommittén för innevarande budgetår
0,3 Mkr.
Jordbrukets forskningsråd inrättades 1944 med uppgift
att främja forskning inom jordbruket och jordbruket nära
stående industrier. Organisatoriskt sorterar det under
Lantbruksakademin. Rådet består av nio ledamöter med
landshövding C Mannerfelt som ordförande. Dess
reservationsanslag för innevarande budgetår är 0,25 Mkr.
Statens Medicinska Forskningsråd, bildat 1944, har till
uppgift att främja den medicinska forskningen i landet
och att befordra samverkan mellan denna och forskningen
inom angränsande naturvetenskapliga discipliner. Rådet
som sorterar under Ecklesiastikdepartementet består av
tio ledamöter, varjämte kanslern för rikets universitet är
ordförande. Till rådet har nyligen anslutits
Försvarsmedicinska Nämnden. Rådets reservationsanslag är för
innevarande år 1.1 Mkr.
Naturvetenskapliga Forskningsrådet, inrättat 1946, skall
främja det matematisk-naturvetenskapliga
forskningsarbetet inom landet och befordra samverkan mellan detta
arbete och forskningen inom angränsande discipliner. Rådet
består av åtta ledamöter under ordförandeskap av
professor A Tiselius. Ärets anslag består av 1 Mkr. för
forskning och 0,3 Mkr. för publiceringsverksamhet.
Av forskningsråds karaktär är även den sedan 1945 under
Ecklesiastikdepartementet arbetande Atomkommittén, vars
ordförande är landshövding M Jacobsson. Den har till
uppgift att utreda förutsättningar och möjligheter att inom
Sverige praktiskt utnyttja atomenergi samt att undersödja
forskningsarbete för detta mål. För atomenergiforskning
är innevarande år anvisade 1,9 Mkr.
På gränsen mellan forskningsråd och forskningsinstitut
står Matematikmaskinnämnden, tillsatt 1948 med uppgift
att planlägga och leda arbetet med anskaffning av
matematikmaskinutrustning för svenska behov. Nämnden
består av fyra ledamöter med konteramiral S H:son Ericson
som ordförande. Reservationsanslaget för anskaffning av
matematikmaskinutrustning är i år 0,53 Mkr.
Verksamheten inom de fyra forskningsråden och
Atomkommittén måste på många områden ha nära anknytning,
då områdena för rådens verksamhet skär över varandra.
Hösten 1946 bildades därför Forskningsrådens
Samarbets-delegation, bestående av ordförandena och sekreterarna
från de fyra råden samt Atomkommittén.
Forskningsinstitut
De forskningsinstitut, till vilka statsanslag utgår, är av
två typer. Dels finns sådana, där staten ensam står för
kostnaderna; detta gäller de fall, där huvudsakligen
statliga organ och allmänna intressen främjas av institutets
verksamhet. I andra fall bidrar staten och industrin båda
till institutets drift.
Bland institut helt i statlig regi är Flygtekniska
Försöksanstalten det största med en personalstab på ca 100
personer; chef är civilingenjör B Lundberg. Anstalten arbetar
på tre avdelningar; en aerodynamisk, som disponerar flera
vindtunnlar (varav en för överljudhastigheter), ett
håli-fasthetslaboratorium med apparatur för hållfasthetsprov
på flygplan och flygplansdelar i full skala samt ett
fysikaliskt laboratorium, som huvudsakligen sysslar med
mätteknik. För avlöningar och omkostnader disponerar
anstalten under innevarande budgetår 906 000 kr.
Sveriges Geologiska Undersökning har som en av sina
huvuduppgifter att upprätta geologiska kartor över olika
delar av Sverige. Institutet sysselsätter ca 20 forskare; chef
är professor P Geijer. Till avlöningar och omkostnader
disponerar institutet 699 500 kr. samt för undersökningar
663 500 kr.
Statens Geotekniska Institut utför konsulterande arbete
och forskning inom geoteknik, särskilt jordarternas
mekanik och grundläggningsteknik. Institutets stab uppgår till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
