Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Svenska forskningsråd och forskningsinstitut, av W S - Nya tidskrifter - Nordiska granntidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 december 1949
991T
50 personer; chef är civilingenjör W Kjellman. Anslaget
uppgår till 710 000 kr.
Statens Provningsanstalt skall stå statliga institutioner
och privata firmor till tjänst med en opartisk prövning av
råmaterial och tillverkade produkter. Institutet spelar en
stor roll för forskningen genom att där finns utarbetade
och tillgängliga olika mät- och provningsmetoder. Anstalten
sysselsätter 33 personer på ordinarie stat; chef är fil. lic.
O Forsman.
Statens Skeppsprovningsanstalt skall för svenska
myndigheter och firmor utprova skeppsmodeller. Anstalten
förfogar över en skeppsprovningsränna, som är över 250 m
lång. Personalen består av 35 personer; chef är professor
H F Nordström. Anstalten har även rätt stora fonder för
forskningsverksamhet. Anslaget uppgår till 293 800 kr.
Liksom Flygtekniska Försöksanstalten och Statens
Provningsanstalt tillför anstalten staten avsevärda inkomster
genom utdebiteringar för utförda uppdrag.
Svenska Forskningsinstitutet för Cement och Betong vid
KTH utgör en donation till staten från cement- och
betongindustrin, vilken även garanterat ett årligt bidrag under
en tioårsperiod. Institutets arbetsuppgifter skall omfatta
såväl grundläggande forskning som tillämpningsforskning.
Chef är professor G Wästlund. Statsanslaget har hittills
utgått med ca 80 000 kr./år. Nu föreslås ett avtal mellan
staten och donatorerna, enligt vilket staten skulle bidra
till driften med 125 000 kr./år mot att donatorerna lämnar
250 000 kr./år.
Metallografiska Institutet skall undersöka problem av
fundamental karaktär, vilka rör metaller och metallers
användning. Chef är professor E Rudberg. För institutet
har staten uppfört byggnad, och en stiftelse för stål- och
metallforskning bekostar utrustning och drift.
Svenska Träforskningsinstitutet, det största av de
halvstatliga forskningsinstituten, bedriver teknisk-vetenskaplig
forskning på skogsprodukternas område. Institutet har en
avdelning för träteknologi, en för träkemi, en för
pappersteknologi samt ett centralt laboratorium för
cellulosaindustrin. Dessutom finns såsom mindre enheter en grafisk
forskningsavdelning, ett centrallaboratorium för
wall-bordindustrin och ett för pappersmasseindustrin.
Styresman för institutet är civilingenjör E Sylwan. Staten har
svarat för uppförandet av institutets byggnad och bidrar
till driften med i år 570 000 kr.
Svenska Textilforskningsinstitutet är uppbyggt efter
samma mall som Träforskningsinstitutet. Antalet anställda
är ca 30; chef är professor N Gralén. Staten har uppfört
byggnaden och bidrar till driften budgetåret 1949/50 med
94 000 kr.
Institutet för konserveringsforskning är ännu icke fullt
utbyggt. Det har för närvarande en personal av 15
personer; chef är docent G Borgström. Innevarande år utgår
statsbidrag med 75 000 kr.
Här har medtagits de största instituten samt de som
arbetar inom det teknisk-vetenskapliga området. Utom dessa
finns ett stort antal andra institut, såsom Statens
Skogsforskningsinstitut, Statens Hantverksinstitut, Svenska
Färg-och Fernissindustrins Forskningslaboratorium,
Glasinstitutet i Växjö, Jernkontorets Forskningsverksamhet,
Tegelindustrins Forskningslaboratorium m.fl. W S
Nya tidskrifter. Den tyska tidskriften "Archiv für
Me-tallkunde", vilken sedan 1946 har utgivits av Verlag
Chemie, Weinheim/Bergstr., som fortsättning på tidskriften
"Korrosion und Metallschutz" (1925—1945), skall från
1 januari 1950 utkomma under namnet "Werkstoffe und
Korrosion". Tidskriften återgår därmed till sitt gamla
ämnesområde, rationell materialanvändning och
korrosionsskydd, dock utvidgat till att omfatta även icke metalliska
material. I första hand skall tidskriften beakta
förbrukar-synpunkter. Utgivare är E Rabald, Mannheim, och W
Köhler, Berlin. Tidskriften utkommer med ett häfte i månaden
och prenumerationspriset är 14 DM/kvartal + porto.
Nordiska granntidskrifter
Høhne, P: Möderne lossemidler. Ingeniören 1949 h. 45
s. 890—894.
Möller, M: Nye optiske glassorter. Ingeniören 1949 h. 45
s. 895—897.
Johns, T: To havne i Brasilien. Ingeniören 1949 h. 45
s. 897—900.
G jierlø v - Knud sen, Halberg, H och Johansen, J:
By-planundervisningen på den tekniske højskole. Ingeniören
1949 h. 45 s. 901—902.
Den indre by i Köbenhavn. Ingeniören 1949 h. 46 s. 909—
912.
Høst-Madsen, M: Konstruktioner af startbaner til
flyve-pladser. Ingeniören 1949 h. 46 s. 913—920.
Märke, P W: Varmeledninger for vand og damp.
Ingeniören 1949 h. 46 s. 921—927; h. 48 s. 961—963.
Boligbyggeri og beskaeftigelse. Ingeniören 1949 h. 47 s.
929—930.
Forekommer kortslutningsbrande fra de elektriske
installationer overhovedef? Ingeniören 1949 h. 47 s. 930.
Hoff, O: Meehanite. Ingeniören 1949 h. 47 s. 931—936.
Smtth-Hansen, c v: Muligheder for indenlandsk
rute-flyvning i Danmark. Ingeniören 1949 h. 47 s. 936—946.
Hvem vinder ved tipningt Ingeniören 1949 h. 48 s. 949.
Bovien, P: Coloradobillen. Ingeniören 1949 h. 48 s. 950
—954.
Krogh, J: Gadebelysning med lysrör. Ingeniören 1949
h. 48 s. 954—955.
Bboen Christensen, C: Opførelse af en
jernbanedaem-ning over Lindenborg ådal. Ingeniören 1949 h. 48 s. 956
—960.
Glarbo, O: Uarmerede betonvaegges baereevne.
Ingeniören 1949 h. 48 s. 963—964.
Marstrand, v: Naerbanetrafiken. Ingeniören 1949 h. 48
s. 965.
Immonen, B: Om val av transportmedel. Tekn. Fören.
Finl. Förh. 1949 h. 10 s. 139—146.
Silén, G: Finska Ylleindustrins Forskningslaboratorium
och forskningsproblem inom ylleindustrin. Tekn. Fören.
Finl. Förh. 1949 h. 10 s. 147—151.
Eskola, P: Möjligheter att organisera med allmänna
medel understödd bostadsproduktion (på finska). Tekn. Aikl.
1949 h. 21 s. 433—434.
Talvitie, Y: En blick på Finlands kemiska industri (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 21 s. 435—437.
SorNTNEN, A: Konstgummiforskning vid Finska
Gummi-fabriken AB (på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 21 s. 438—442.
Kavanne, H: Den grafiska industrins utveckling (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 22 s. 449—451.
Ans ala. v: Tidningstryckpressar (på finska). Tekn. Aikl.
1949 h. 22 s. 452—457.
Kajamaa, m: Tryckning av tekniska ritningar (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 22 s. 460—466.
Selberg, A: Beregning av trykkstaver av stål. Tekh
Ukebl. 1949 h. 45 s. 839—844.
Ekikstad, K: Industriens boligproblem. Tekn. Ukebl. 1949
h. 45 s. 844—851; h. 46 s. 876—879.
Gleditsch, K: Hvilke projeksjonsfeil kan tolereres ved
ekonomisk oppmålingl Tekn. Ukebl. 1949 h. 45 s. 852—
855.
Einarsen, E: Utvelgelse av administratörer. Tekn. Ukebl.
1949 h. 46 s. 861—864.
Holt, J: Forspent betong. Tekn. Ukebl. 1949 h. 46 s.
865—875.
Saxe, L: Problemer i förbindelse med norsk fabrikasjon
av dieselmotorer. Tekn. Ukebl. 1949 h. 47 s. 885—892.
Lösnummer av de nordiska ingenjörsföreningarnas tidskrifter kan
rekvireras genom insättning av 1,50 kr. på Teknisk Tidskrifts
postgirokonto 1102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
