Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Föreningsnytt - Martin Ljungberg †, av Bo Ekelund - STF:s styrelse - STF:s avdelningsstyrelser - Väg- och vattenbyggarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningsnytt
Martin Ljungberg †. Civilingenjör Martin Ljungberg
avled den 12 november 1949; den 6 december skulle han ha
fyllt 55 år.
Ljungberg var född i Norrköping, där ban blev student
1913. Han utexaminerades från från KTH som väg- och
vattenbyggare 1918 och var därefter till 1921 biträdande
ingenjör i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet hos min
far. Året därpå blev han chef för Motala ströms
vatten-regleringsförening, en sammanslutning av fallägare i
Motala ström och i Svartån för samordning av
kraftintressena hos de kommuner och industrier, som här har egna
kraftverk. Denna befattning innehade han till sin död och
drev vid sidan härav konsulterande ingenjörsverksamhet.
Ljungberg var en av de få ingenjörer, som mer än
sporadiskt har ägnat sig åt politiken. Tvärtom var först
kommunalpolitiken och sedan de politiska riksfrågorna de
områden, där han kanske har gjort sin största insats.
Stadsfullmäktige i Norrköping tillhörde han sedan 1927 och
verkade där inom ett stort antal nämnder, däribland
drätselkammaren och byggnadsnämnden. Han deltog i
många omfattande utredningsarbeten; särskilt som
ordförande i stadens generalplaneutredning tog han en mycket
aktiv del i tillkomsten av den generalplan för Norrköpings
bebyggelse, som framlades 1943. Vid sin bortgång var han
medlem av den stadsplanekommitté, som arbetade vidare
på de då fastställda riktlinjerna.
År 1940 inträdde Ljungberg i andra kammaren, som han
sedan dess har tillhört. Genom sitt praktiska sinnelag, sin
erfarenhet och sin stora arbetsförmåga ansågs han som en
av riksdagshögerns bästa krafter. Han har också mycket
flitigt anlitats för sakkunnigeutredningar. Han var
sålunda ordförande i 1947 års byggnadsstyrelseutredning,
medlem i 1948 års universitetslönekommitté, samma års
tekniska skolutredning och stenindustriutredning.
Bland Ljungbergs industriella uppdrag märkes
ordförandeskapet i styrelsen för Norrköping—Vikbolandets
Järnvägs AB, vice ordförandeskapet i trafikutskottet för
Östergötlands smalspåriga järnvägar och
styrelseledamot-skap i Städernas Allmänna Brandstodsbolag. Dessutom var
han ordförande i styrelsen för Norrköpings Tidningars AB,
där Teknisk Tidskrift tryckes. Svenska
Teknologföreningens styrelse tillhörde han åren 1943—48.
Från skolpojksåren och Teknis, från militärtjänst och
vägundersökningar, från sammanträden av många skilda
slag minnes jag Martin Ljungberg, liksom från glada
stunder i kamratkretsen. Grundlighet präglade hans gärning.
De utredningar, utlåtanden och inlagor, under vilka han
skrivit sitt namn, dem kunde man lita på — liksom på
honom själv. Pålitligheten och grundligheten var också de
egenskaper, som främst av allt förde honom fram i det
politiska livet och skapade respekt och beundran för
honom långt utanför högerpartiets kretsar.
Som vän och kamrat var Martin Ljungberg en av de
förnämsta. Kanske förunnades han ej på senare år att "vara
med" så ofta som han önskat "för nöjes skull". Men när
han någon gång kunde vara med, då lyste hans glada,
vänliga ansikte av stilla humor, då njöt han i fulla drag
kamratskapets värme.
Om honom kan med skäl sägas: I ljusaste minne bevarad!
Bo Ekelund
STF:s styrelse beslöt vid sammanträde den 8 december
1949, att för framläggande av förslag till kandidat för
Kelvinmedaljen utse G Borelius, S Nauckhoff och W Weibull.
Till ordförande i Kommittén för Svetsteknik efter W
Edström, vilken avsagt sig, utsågs Bror Andersson. Till
suppleant för föreningens representanter i Sveriges
Standardiseringskommission utsågs Harald Almqvist efter T
Widell, vilken hade avsagt sig. Filmnämnden upplöstes.
Utländsk teknolog, som fyller kraven på juniorskap, skall
åtnjuta samma förmåner som tillkommer en ordinarie
juniormedlem, med undantag för rätten att enbart på
anmälan inträda som ordinarie ledamot i föreningen.
Till Teknologorkestern beviljades ett tilläggsanslag av
95 kr.
STF:s avdelningsstyrelser. Ordföranden, vice
ordföranden och sekreterare i STF:s avdelningar under 1950 anges
i följande tabell:
Ordförande Vice ordförande Sekreterare
M T Widell S Lind F Lind L Luthman
E T Thelander C Jacobaeus B Rathsman S Kåell G Svala
A H
Carlheim-Gyllensköld B Romare M E Molander
V E P Hellström E Strokirk G Lundin L Backmark
KB S Mörtsell S Brennert N Nilsson L Villner
T H Bäckström H Granholm T Porsander
S H Sjöholm H Nielsen E Wilkenson G Rylander S Ewerborg
I H Erikson E Bergendal H Linderoth R Lindblad
G G Carlsson K Brunnander S Gideon
F G von Dardel S Malmström B Qvarnström Y Axner
Väg- och vattenbyggarna fick den 14 november höra
Bror Fellenius klart och redigt, intressant och
tankesti-mulerande ge inblickar i pålarnas inre liv. Svävande pålar,
stödpålar, pålar av trå, betong och järn, ja, till och med
armeringsjärn, påldeformationer, pålkrafter,
slagningskraf-ter, hejare och knektar passerade i en fascinerande revy.
Efter en lätt supé följde sånglig, recitatorisk och
musikalisk underhållning av Einar Ek, Sverker Myrenberg och
Lennart östman. Tack vare Filles anlag för donationer
hade avdelningen kunnat inbjuda V4 som gäster för
kvällen. Dessa kvitterade inbjudan med att släppa fram
förströelsedetaljen i rampljuset. Don Pedro kunde inte
avhålla sig ifrån att ställa några finurliga frågor till några av
de närvarande Osquarerna. Sålunda uppmanades Lars
Rune Johansson till ett inlägg "Om påfallande hejare —
studie i den undre världen". T Agerstrand framsade en
lyrisk- teknisk-ekonomisk förtitalsdikt om "Pål, Per och
An". L-E Sjöquist fick sig den intressanta uppgiften
förelagd att redogöra för några olika sätt att smakligt tillaga
rötsvamp. Den tacksammaste uppgiften tilldelades
måhända E Malm, som bereddes tillfälle att tala fritt ur
hjärtat över ämnet "Pålen i mitt kött, bidrag till en
gammal grundläggarteori".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
