Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Arbetsvärdering för teknisk och administrativ personal, av Karl-Erik Schang - Företagskoncentration och konkurrens i USA, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 december 1949
997T
deringen med en personvärdering. Även härför har
utarbetats olika hjälpmedel som dock icke behandlas i detta
sammanhang. Förutom arbets- och personvärdering
kräver för övrigt ytterligare problem sin lösning innan ett
lönesättningsprogram är klart: löneklassindelning,
stigningsprocent inom varje löneklass, variationsbredden på
löneklassfältet, tjänsteårstillägg och tillägg för speciella
marknadsförhållanden. (För närvarande är det
exempelvis nödvändigt att på grund av stor efterfrågan och liten
tillgång på hålkortspersonal tillfälligt ta hänsyn till denna
bristande anpassning på arbetsmarknaden.
TjänsteårstiU-lägg torde likaledes vara motiverade även i ett lönesystem
av det slag som skisserats ovan. Det är nödvändigt att ge
något slag av uppmuntran — om än liten — även om
arbetsuppgiften och arbetsinsatsen inte direkt motiverar
detta.)
Många företag söker för närvarande efter en möjlighet
att få större eller åtminstone bevisad rättvisa mellan de
olika lönerna inom företaget. Det har särskilt i
löneförhandlingar med fackorganisationer, åtminstone inom
tjänstemannakåren, dit min erfarenhet begränsar sig, visat
sig snart sagt nödvändigt att göra systematiska
jämförelser i stället för ändlösa lönediskussioner med skiftande
argumentering. Inom försäkringsvärlden, som sysselsätter
enbart tjänstemän, har detta kommit till uttryck på många
sätt. Där existerar ett slags system för arbetsvärdering
även om det är långt ifrån fullkomligt. Det har ändå
tjänat till att reda ut begreppen och konkretisera
diskussionen. Ett mera genomarbetat system skulle där mottas
med tacksamhet av både arbetsgivare och arbetstagare.
Företagskoncentration och konkurrens i USA. Inom
Departement of Justice och Federal Trade Commission
i USA pågår för närvarande en livlig aktivitet för att
undersöka konkurrensförhållandena inom olika industrier.
Vid en undersökning som Federal Trade Commission har
utfört av företagskoncentrationens inverkan i detta
avseende, fig. 1, har som måttstock använts
"nettokapitaltillgångarna", dvs. fast egendom och maskinell utrustning,
men icke likvida medel, lager och tillgångar. Mot den
använda måttstocken har man invänt, att kapitaltillgångarna
hos företag, som arbetar inom flera branscher, har
tillgodoräknas den industrigren, som omfattar huvudprodukten;
mot detta invänder FTC, att beräkningsmetoden snarare
ger värden i underkant på koncentrationen inom de olika
industrierna.
Med den använda utgångspunkten har man i varje fall
funnit, att de 113 största företagen i USA kontrollerar
■16 % av nettokapitalet inom den industriella
produktionen. I 13 industrier (aluminium, konservemballage,
lino-leum, koppar, tobak, spritdrycker, värme och sanitet,
bilringar, kontorsmaskiner, motorfordon, kex,
lantbruksmaskiner och köttkonserver) kontrollerar tre företag mer
än 60 % av hela branschen. I sex stora industrier (glas,
mattor, mjölkprodukter, järnverk, kemisk industri och
flygplantillverkning) kontrollerar sex bolag 60 % av
branschen. Måttlig eller låg koncentration har funnits inom
el-industrin, kvarnindustrin, läkemedel, konserverade
födoämnen, skoindustrin samt bagerier och ylleväverier.
Det har påståtts, att denna koncentration till stora före-
Fig. 1. Företagskoncentration i olika industrier (företagens
andel i nettokapitaltillgdngarna).
Fig. 2. Olika företagsstorlekars effektivitet (värdetillskott i
1 000 $ per arbetare som funktion av antalet anställda).
tagsenheter kan medföra, att dessa enbart genom sin
storlek slår ut mindre konkurrenter. För att utröna i vad mån
storbolagen är effektiva har tidskriften Business Week,
med ledning av 1947 års företagsräkning i Förenta
Staterna, för olika industrier räknat ut produktionstillskottet
per arbetare (tillverkningsvärde ex verkstad, minus
kostnader för material, inköpta delar, bränsle och elektricitet)
för olika storlekar av företagsenheter, mätta i antalet
arbetare. Detta värdetillskott som varan får vid hanteringen
inom tillverkningsenheten har ansetts vara en god mätare
på effektiviteten hos olika företagsstorlekar. Fig. 2 visar
diagrammen för några representativa industrigrenar, av
vilka framgår att i de flesta fall finns ett storleksoptimum.
Undantag är bl.a. tobaksindustrin, där effektiviteten är ett
par gånger högre än medeltalet hos företagsenheter över
1 000 arbetare, och textilindustrin, där de små enheterna
på 1—4 arbetare är klart överlägsna storföretagen.
USA:s justitiedepartement har även undersökt förekomsten
av konkurrenshindrande avtal och i anslutning härtill för
brott mot antitrustlagarna anhängiggjort eller planerat ett
stort antal åtal.
Det största målet hittills gäller familjen du Ponts
kontroll av aktierna i företaget med samma namn samt i
General Motors och U.S. Rubber, där man önskar få en
uppdelning av äganderätten till stånd. Över Aluminium Co.
of America hänger sedan 1944 ett upplösningshot, vilket
emellertid icke har verkställts i avvaktan på verkningarna
av konkurrensen från Reynolds och Kaiser, vilka efter
kriget fick inköpa statliga aluminiumverk. Nu har det
visat sig att dessa två företagare använder praktiskt taget
all sin produktion för eget behov, och att Alcoa
fortfarande behärskar 90 % av aluminiummarknaden; dessutom
kontrollerar Alcoa såväl patenten som bauxittillgångarna.
Förslag har därför nu åter framförts om en uppdelning av
koncernen. Technicolor och Kodak, som ingått en
patentpol, har fått förbinda sig att lämna licenser, ge teknisk
hjälp och sälja film till alla som så önskar, utan
diskriminering. Vidare har American Telephone & Telegraph Co.
anmodats att sälja sitt tillverkningsbolag Western Electric,
och detta skall samtidigt uppdelas på tre konkurrerande
företag.
Åtal pågår för närvarande mot American Can Co. för att
hindra bolaget att föreskriva, att firmor som hyr firmans
konserveringsmaskiner skall tvingas att köpa alla sina
burkar från den. På samma sätt vill man tvinga United Shoe
Machinery Corp. att sälja sina skomaskiner i stället för att
hyra ut dem, och köparna skall icke längre förbinda sig
att köpa alla tillbehör från företaget; United Shoe skall
för övrigt åläggas att sälja sina fabriker av skotillbehör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
