Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 31 december 1949 - Svenska stål för högtrycksånga, av Helmer Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 december 1949
1013T
Fig. 2. Krypprovmaskiner av Flygtekniska
Försöksanstaltens typ.
man ämnar använda stål av typen 3C2Mol i
överhettare för ångtemperaturer upp till 520°C.
Det är självklart, att man, när det gäller
ångledningar endast har att ta hänsyn till ångan.
Skalningstemperaturen i luft skulle därför utgöra en
säker gräns, om man ej hade att tänka på den
tidigare nämnda faran för väteangrepp. I varje
fall har vi hittills ej stött på ångledningar, där
fordringarna ha varit för höga för typen 3C2Mol.
Det torde slutligen’böra framhållas, att stål av
typen 1R41 är känsliga för spänningskorrosion,
en omständighet, som vållat en del besvär vid
konstruktioner, som upphettas med lågtrycksånga.
En lika viktig egenskap som korrosions- eller
oxidationsmotståndet utgör varmhållfastheten.
För att undvika alla missförstånd om innebörden
av de varmhållfasthetsvärden, som meddelas
nedan, tillåter jag mig hänvisa till den schematiska
krypkurvan, fig. 1. Vad som intresserar
konstruktören är i första hand kryphastigheten i det
andra, konstanta skedet, samt tiden till brott.
Hänsyn borde även tas till deformationen under
Tabell 2. Varmhällfasthetsegenskaper
Varmhållfasthet, kp/mm2, vid
450 °C 500 °C 550 °C 600 °C 650 °C 700 °C
2S 7 13 3,5 6,5 —— — — ——— —
3L7 13? 17? 6? 9? — — — — — — — —
3C2Mol 13,5 32 8,5 22 4 12,5 — — ——— —
1HT1 — —– 3 5,5 1,7 2,5 1,1 1,5 0,6 0,9
1TU1 — —–— — 8 11,5 5,6 7,7 1,4 3,4
(2HT3)–– 5 5,5 2,3 2,5 ––
Första siffran avser oc> en fortsatt kryphastighet av 0,01 °/o på
1 000 h; andra siffran avser acB- brott efter 100 000 h (extrapolerat).
krypningens första skede, men detta försummas
ofta. De storheter, som här kommer att användas
för att karakterisera varmhållfastheten är den
spänning <jc, soin ger en kryphastighet i andra
skedet av 0,01 % på 1 000 h och den spänning
0cB, som ger brott efter 100 000 h (111/* år). Det
senare värdet erhålles genom extrapolering i ett
dubbellogaritmiskt diagram och är ganska
osäkert. Överhuvud taget måste det observeras, att
man ej får betrakta varmhållfasthetsvärden på
samma sätt som t.ex. värden från sträckprov vid
rumstemperatur. Varmhållfasthetsbestämningar
är nämligen svåra att genomföra, inte minst
därför att felkällorna är många.
Tabell 2 ger varmhållfasthetsvärden vid
450°-700°C (ståltemperatur). Frågetecknen vid
siffrorna för 3L1 beror på att värdena ännu är
mycket preliminära. Av siffrorna framgår, att vid
450° stålen 2S och 3L7 i de allra flesta fallen bör
räcka till. Vid 500° blir valet mellan de tre stålen
bestämt av kraven på krypmotstånd. Vid 550°
kommer 2S eller 3L7 ej längre i fråga utan den
kvalitet, som bör väljas, är 3C2Mol. Ehuru 2HT3
tål en högre påkänning för den givna
kryphastigheten (0,01 % per 1 000 h) bör den stora
skillnaden i krypbrottspänning motivera, att 3C2Mol
anses som det bättre stålet. Det är emellertid
tillrådligt, att vid en dylik jämförelse ha i minne de
Fig. 3. Provstav med dubbel mätlängd för bestämning av
kryphastigheter vid tvd spänningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
