Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 31 december 1949 - Svenska stål för högtrycksånga, av Helmer Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. i. Miniatyr prov maskiner av Denisons typ för
kryp-brottsbestämning; provstaven har 4,5 mm diameter på 50
mm mätlängd (den kan tas ut t.ex. ur ett tjockväggigt rör).
förut gjorda reservationerna om
krypbrottvär-den. Värdena för 100 000 li ha nämligen som
regel extrapolerats från några 1 000 h. Vid 600°,
650° och 700° är det tydligt, att valet mellan
1HT1 och 1R41 helt beror på den spänning stålet
skall tåla, med andra ord på ångtryck och
rördimensioner.
Hållfasthetsegenskaperna vid rumstemperatur
är också av intresse, eftersom de ger en
uppfattning om stålens formbarhet. Som synes av tabell
3 är intet av stålen särskilt hårt och samtliga
har goda förlängnings- och kontraktionsvärden,
alltså god formbarhet. Samtliga kan svetsas med
lätthet. Det bör dock framhållas, att 3C2Mol och
1HT1 tar lufthärdning i någon mån, varför det
är nödvändigt att glödga svetsfogar i dessa
kvaliteter efter svetsningen. En dylik glödgning är
förhållandevis enkel att utföra. Det förtjänar att
anmärkas, att typen 3C2Mol i Sverige vanligen
tillverkas med lägre molybdenhalt än vad som är
brukligt utomlands. I de flesta utländska
specifikationer föreskrives 0,50 % eller t.o.m. 0,60 %
Fig. 5. Provstavsfästen med huggbackar av hdrdmetall för
provning av rörstrimlor (t.ex. tagna över svetsfogar).
Tabell 3. Egenskaper vid rumstemperatur
2S 3L7 3C2Mol 1HT1 lRil (2HT3)
0,2-gräns, o0 o, kp/mm2 28 33 39 40 26 28
Brottgräns, a b> kp/i mm’ 40 45 50 60 65 45
Förlängning, ö5, % 40 37 32 30 50 35
Kontraktion, yj, % 70 70 65 75 70 75
Hårdhet, HB 110 125 140 180 160 130
Mo. Vi har den uppfattningen, att den lägre
halten är gynnsam vid svetsning. När Sandvikens
varmhållfasthetssiffror för 3C2Mol jämföres med
siffror, som publiceras av utländska tillverkare
för motsvarande stål, föreligger ingen skillnad.
För närvarande pågå emellertid i Sandviken
jämförande försök, som bör kunna ge en ännu
säkrare uppfattning om den "svenska" analysen.
Det finns ytterligare en faktor att minnas, när
det gäller rör för höga tryck och höga
temperaturer och det är ytutfärandet. Ett veck eller en
repa kan ge anledning till bristning även om
analys och struktur (värmebehandling) är de
bästa möjliga. För de höga fordringar, som
modern ångteknik ställer på rören, måste dessa
levereras med oklanderliga ytor på såväl insidan
som utsidan. I Sandviken har vi funnit
kall-pilgring i stegvalsverk vara en ändamålsenlig
metod att framställa "repfria" rör.
Efter denna överblick över dagens situation kan
det vara av intresse att nämna något om det som
göres för framtiden. Som en illustration kan
varmhållfasthetslaboratoriet i Sandviken tjäna,
där en omfattande utrustning för krypprov, fig.
2—5, användes dels för bestämmande av säkra
siffror för den nuvarande stålserien, dels för det
forskningsarbete, som skall ge oss morgondagens
stål. Liknande utrustningai* -—- ehuru i
allmänhet ej av samma omfattning —- finns vid flera
svenska stålverk och verkstäder. Eftersom
ångtekniken hittills har representerat den stora
förbrukningen av stål för höga temperaturer, är det
ingen överdrift att säga, att dessa utrustningar
till största delen användes för problem i
anslutning till högtrycksånga. Det pågår även ett visst
samarbete på detta område inom Jernkontorets
Forskningsverksamhet. Som exempel på
uppgifter, som bearbetas där, kan nämnas
undersökning av sträckgränsen vid högre temperaturer
och forskning över metoder för studium av
korrosion i olika gaser vid höga temperaturer.
Slutligen har en del företag bildat en intressegrupp
för varmhållfasthetsforskning. Gruppen håller
för närvarande på att sätta upp en
provningsutrustning på Metallografiska Institutet. När denna
utrustning mot slutet av 1949 är färdig kommer
en forskning att sättas i gång, vars första
uppgifter blir ett studium av kornstorlekens
inflytande samt inverkan av intermittens i belastning
och temperatur. Gruppen har d&ssutom påbörjat
ett arbete över försprödning under last, ett
otrevligt och beklagligt litet utrett fenomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
