Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 31 december 1949 - Svetsning av varmhållfasta och värmebeständiga stål, av Nils Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Jominykurva för
St 52-materiaI kylt frän
1 100°C.
Fig. 2. Jominykurva
för Stato 23-material.
efter staven kominer materialet då att utsättas
för olika stark avkylning, vilket resulterar i
varierande strukturer och därigenom i olika
hårdhet. Hårdheten mätes på en uppslipad yta längs
staven vanligen med rockwell- eller
vickers-intryck. En jominykurva kan ha det utseende,
som framgår av fig. 1.
Svetsning av material inom grupp 1
Resultat vid svetsning
För det här i Sverige vanliga materialet av
typen 0,15 % C, ca 1 % Cr och 0,4 % Mo får
jominykurvan ett utseende enligt fig. 2. Jämförd
med kurvan för St 52-materialet är skillnaden
som synes ej särskilt stor vid de höga
avkyl-ningshastigheterna, medan vid de lägre
avkyl-ningshastigheterna hårdheten hos det
varmhåll-fasta materialet är ett tiotal /?c-enheter högre,
Detta material är således icke avsevärt svårare
att svetsa än St 52. Genomsnittshårdheten måste
dock bli högre för det Cr-haltiga materialet.
En uppfattning om de avkylningshastigheter,
som kan förekomma vid svetsning, ges av
kurvorna i fig. 3, vilka anger hårdheterna kring
övergångszonen för svetsar i material av
sistnämnda typ. Olika strängar är lagda på plan
plåt, och hårdheten kring övergångszonen har
uppmätts med mikrohårdhetsmätare. Följande
ungefärliga energitillförsel (förlusterna ej
från-dragna) kan anges för de olika
elektroddimensionerna
diameter 2,5 3,25 5 mm
energitillförsel 6,5 9,0 15,0 kWs/cm
Såsom framgår av fig. 3 sjunker
övergångszonens maximihårdhet från 470 uH BV, i detta fall
motsvarande ca 41 HRc, till 395 kHbv,
motsvarande ca 34 HRc. En ökning av energitillförseln
med drygt två gånger medför således i detta fall
en sänkning av övergångszonens hårdhet med
ca 7 2?c-enheter. Vid svetsning av t.ex. en
rörskarv i ovannämnda materialtjocklek kommer
vid det ogynnsammaste förhållandet, nämligen
läggandet av bottensträngen med en klen
elektrod, 2,5 mm i diameter, en energitillförsel av ca
20 kWs/cm att äga rum. Hårdheten har också
i praktiken kunnat uppmätas till värden
varierande mellan 30 och 35 Rc. Jämföres dessa
värden med jominykurvan i fig. 2, erhålles
avkylningshastigheter motsvarande ca 10 mm jomi-
nyavstånd. Det bör påpekas, att orsaken är att
hänföra till den aktuella godstjockleken och
temperaturen hos materialet. En mindre
godstjocklek ger sänkt, och en lägre
grundmaterialtemperatur ger höjd avkylningshastighet.
En ytterligare sänkt avkylningshastighet
erhålles, om materialet förvärmes till 200° C, vilket
även framgår av de streckade kurvorna i fig. 3.
Maximihårdheten för 2,5 mm diameter är här
310 jliHbv, motsvarande ca 26,5 HRc, och
hårdheten för 5 mm diameter är 280 uuHBV,
motsvarande ca 24 HRc% Avkylningshastigheterna i
övergångszonen motsvarar då ca 20 resp. 25 mm
jominyavstånd. Som synes får man vid
förvärmning till 200°C en mycket jämn
hårdhetsfördelning utan egentliga toppar.
Resultat efter glödgning
För svetsade tryckkärlskonstruktioner önskar
man ofta en glödgning för att erhålla minsta
möjliga kvarstående spänningar. Frågan om
denna glödgnings nödvändighet skall här ej
diskuteras, utan vid vilken temperatur den
lämpligen bör utföras.
Det föreliggande Cr-haltiga materialet har i
leveranstillstånd en hårdhet av ca 160 HB, som
erhållits genom anlöpning vid 750°C med
efterföljande luftsvalning. Materialets
hållfasthetsegenskaper är angivna för detta tillstånd. Skall
konstruktionen, vilket bl.a. avses med en
spän-ningsglödning, ur påkänningssynpunkt göras
så homogen som möjligt, får man därför anse,
att glödgningen bör utföras så, att svetsen och
närliggande partier av grundmaterialet erhåller
Fig. 3.
Hårdhet kring [-övergångszonen-]
{+övergångs-
zonen+} för
svetsar i
Stato 23, vid
olika
elektroddiametrar; ––
efter
förvärmning till
200° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
