Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 7 januari 1950 - Ångkraftens roll i svensk kraftförsörjning, av Gösta Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 januari 1950
3
nadsgraden (dvs. förhållandet mellan
vattenkrafttillgången under normalår och
belastningen i fast kraft, alltså exkl. ånggenereringskraft
men inklusive alla överföringsförluster). Om
utbyggnadsgraden sjunker under en viss nivå
stiger t.ex. ångkrafttillskottet hastigt. Under ett
exceptionellt torrår blir behovet av ångkraft
åtskilligt större än under normalår och som
regel bestämmande för den ångkrafteffekt, som
måste finnas utbyggd. Vid höjd utbyggnadsgrad
däremot stiger i stället det genomsnittliga
vattenkraftöverskottet, varav en större eller mindre
del kan avsättas till elektriska ångpannor.
Pågående utredningar tyckas peka mot att
ekonomiskt optimum nås, då utbyggd
vattenkrafttillgång under normalår överstiger
nettobelastningen med ca 10 %. Härvid skulle
ångkrafttillsatsen i kondensverk bli i genomsnitt ca 1 % men
under torrår 5—10 %. Detta gäller nuvarande
kostnadsnivå för anläggningar och bränsle.
Det kan vara av intresse att ta några
siffermässiga exempel på kostnadsutvecklingen. Tabell 1
visar kostnaderna för några av
Vattenfallsstyrelsens kraftstationer. Som synes variera
kostnaderna mellan 190 kr/kW och 418 kr/kW. Man
får emellertid också ta hänsyn till
prisutvecklingen, som åskådliggöres av en
byggnadskost-nadsindex, som brukar användas vid Statens
vattenfallsverk, fig. 6. Denna index visar
kostnaden för en och samma vattenkraftstation, om
den tänkes byggd under olika år. Om man
alltså exempelvis tar kostnaden för Älvkarleby,
skulle den vid nuvarande index motsvara ca 750
kr/kW. Vid jämförelse härmed synas ju inte
Hölleforsens 400 kr/kW och Harsprångets 330
kr/kW så höga. Den låga kostnaden beror dels
på att det är billigare att bygga ut höga fall,
dels på att stationerna nu byggas på ett
rationellare och mera ekonomiskt sätt än förr med
användande av stora arbetsmaskiner osv. Man
måste emellertid räkna med att utbyggnaderna
Fig. 5. Ångkraft, ångpannekraft och spill som funktion att
iitbi/ggnrtd ssrjraden.
Fig. 6. Indexkurva för byggnadskostnader vid Statens
Vattenfallsverk.
så småningom åter blir dyrare, när de
kvarvarande fallen ej är så gynnsamma ur
utbyggnadssynpunkt som exempelvis Harsprånget. Om man
därför antar utbyggnadskostnaderna till 400—
600 kr/kW och räknar med en
överföringskostnad inklusive förluster till Mellansverige av ca
300 kr/kW i genomsnitt, får man en total
kostnad av 700—900 kr/kW, som blir direkt
jämförbar med kostnaden för ångkraft.
Som exempel på utbyggnadskostnaden för
ångkraft kan man välja de verkliga kostnaderna för
Västeråsverket samt nu beräknade
nyanläggningskostnader. Den första utbyggnaden i
Västerås på 14 000 kW påbörjades 1915 och
kostnaden blev drygt 100 kr/kW. Utbyggnaderna
fortsattes i flera etapper och år 1924 hade den
totala anläggningskostnaden stigit till ca 200 kr/
kW. De för närvarande pågående utbyggnaderna
beräknas kosta ca 250 kr/kW. Dessa kostnader
gäller emellertid tillbyggnader. För närvarande
får man räkna med, att ett helt nytt ångkraftverk
kostar omkring 500 kr/kW. Detta betyder, att
byggnadskostnaden stigit mera för ångkraft än
för vattenkraft. Slutresultatet blir, att man för
närvarande kan jämföra siffran 500 kr/kW för
ett ångkraftverk med 700—900 kr/kW för en
vattenkraftstation inklusive normal
kraftöverföring.
För att kunna jämföra energipriset är det
nödvändigt med vissa antaganden om
utnyttjnings-tiderna. För en norrländsk vattenkraftstation
torde 5 000—6 000 h utnyttjningstid vara ett
Tabell 1. Utbyggnadskostnad för en del av Statens
Vattenfallsverks kraftstationer (verkliga anläggningskostnader för
de färdiga anläggningarna; uppskattningar vid nuvarande
prisnivå för Hälleforsen och Harsprånget)
Kraftstation Antal Ut- Sista Max. An-
aggre- bygg- aggre- gene- läggn.-
gat nad gatet rator kost-
på- igång- effekt nad
börjad kört
år år MW kr/kW
Trollhättan (Olide-
stationen I, II, III) 13 1906 1919 119 226
Älvkarleby ....... 5 1911 1916 50 190
Norrfors ......... 2 1924 1926 25 308
Malfors .......... 2 1932 1936 21 418
Hölleforsen ....... 3 1945 1952 120 400
Harsprånget ...... 4 1940 ca 1965 375 ca 330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
