Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 7 januari 1950 - Ångkraftens roll i svensk kraftförsörjning, av Gösta Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4.
Vattenföring
under
torråren 19UI15,
1933IU,
1939140 och
1947148 i
procent av
normal
vattenföring i
ett antal
vattendrag.
för förseningar i utbijggnadsprogrammet.
Eftersom utbyggnaden av vattenkraft ofta sker i
tämligen stora steg, blir ångkraftproduktionens
smidiga anpassning efter behovet av ökat värde.
Slutligen kan ett ångkraftverk användas för
spänningsreglering och för höjande av
stabiliteten hos de långa överföringslinjerna. Under
sådan tid, då aktiv energi ej behöver produceras,
förekommer det, att man monterar bort
turbin-systemet på något aggregat för att minska
driftkostnaderna vid faskompenseringen.
Fördelar och nackdelar
Att ångkraftverken kan placeras i närheten av
förbrukningsorten är givetvis en påtaglig fördel
jämfört ined vattenkraften av vilken 85 % finns
i Norrland, medan 85 % av befolkningen finns
i Svea- och Götaland. Visserligen fordras för ett
ångkraftverk tillgång till matarvatten och
kylvatten och för bränsletransporterna är det
nödvändigt med en god hamn i närheten. De stora
förbrukningscentra är emellertid ofta
hamnstäder, och då innebär detta ingen komplikation.
Placeringen nära ett förbrukningscentrum
medför, att överföringskostnaderna för kraften
minskas. Ej heller är ångkraften beroende av
växlande hydrologiska förhållanden, regleringsförbud
o.d. Som en kuriositet må dock nämnas, att det
någon gång hänt, att det blivit avbrott i
Västeråsverkets produktion på grund av iskravning — i
kylvattenintaget.
Däremot har ångkraftverken nackdelen, att
drivmedlet måste importeras. Bränslebrist kan
uppstå vid internationella förvecklingar,
hamn-arbetar strejker o.d. En annan svårighet med
bränsletillförseln har man ibland vintertid i
form av ishinder. Helt naturligt kan man dock
klara åtminstone kortvarigare störningar genom
att ha tillräckliga bränsleförråd.
I synnerhet vid knapphet på utbyggd effekt
kan det vara av betydelse, att ett ångkraftverk
kan byggas på relativt kort tid. Ur
driftsynpunkt är det en olägenhet, att starttiden för ett
ångkraftverk dock är rätt lång, även om man
i Sverige lyckats nedbringa den i en grad, som
utomlands anses otrolig. Vidare äro
störningskällorna betydligt flera för ett
ångkraftmaskineri än för ett vattenkraftmaskineri.
Kostnader i jämförelse med vattenkraft
Vid en jämförelse av kostnaderna för ångkraft
och vattenkraft kan man helt allmänt säga, att
anläggningskostnaden för ett ångkraftverk per
kW räknat är mindre än motsvarande kostnad
för en vattenkraftstation, om hänsyn också tas
till överföringskostnaderna. Däremot är de
löpande driftkostnaderna i ett ångkraftverk
mycket högre än vid ett vattenkraftverk. Detta
beror både på bränslekostnaden och på de höga
underhålls- och driftkostnaderna. Ångkraft
medför således ett lågt pris per kW eller ett
högt kWh-pris, om kostnaden enbart fördelas
på energien. För vattenkraft är förhållandet
motsatt. Ett energibehov med lång
utnyttjningstid täckes därför billigast med vattenkraft; vid
kort utnyttjningstid däremot med ångkraft. Vid
samarbete mellan ångkraft och vattenkraft kan
följaktligen ett ekonomiskt optimum för
ångkraftandelen uträknas.
Före senaste kriget gjorda beräkningar visade
att ett normalt ångenergitillskott av ca 10 % i
många fall gav ekonomiskt optimum. Under
exceptionella torrårsförhållanden skulle detta
emellertid ha medfört en ångenergitillsats av minst
25 %. Givetvis blir siffrorna starkt beroende av
varierande förutsättningar. Prisutvecklingen,
som medfört proportionsvis större fördyring av
ångkraften än vattenkraften, har emellertid
sänkt den ekonomiska ångkraftandelen.
En stor ångkraftandel medför samtidigt stora
risker. Genom att basera den normala
kraftförsörjningen på stor ångkraftandel reducerar man
möjligheterna att ta hand om en onormalt stor
belastningsökning. Arbetar man nämligen med
en normalt liten ångkraftandel, måste en hel del
kraft avsättas för sekunda ändamål, exempelvis
elektrisk ånggenerering. En extra
belastningsökning kan då åtminstone delvis täckas med sådan
vattenkraft.
Fig. 5 ger ett exempel på hur ångkraft,
ångpannekraft och spill kan variera med utbygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
