Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 14 januari 1950 - Hur en gruva utbyggdes för korttidsbrytning, av Folke Wallman - Nya beteckningar på gruvkartor, av C A L - Smältborrningen gör nya framsteg, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Lok med trolley.
Driften kunde programenligt starta den 1 augusti 1947.
Produktionsprogrammet, 120 000 t per år kunde också
hållas. Sålunda bröts under år 1948 124 403 t malm, som
grovkrossades och transporterades till Boliden.
Inom Bolidenbolaget uttryckes arbetseffekten i arbets
timmar per 1 000 t. Åkulla använder enligt detta system
527 arbetstimmar per 1 000 t.
Gruvans framtid
Under 1948 undersöktes jämsides med brytningen
malmernas djupgående, samtidigt som ytterligare malmlinser
efterletades. Man har kunnat konstatera norra delen av
huvudmalmen även på 90 m nivån. På samma nivå har
även en ny malm, B, upptäckts. Denna malm har också
kunnat konstateras på 130 m nivån samt på 50 m och i
dagen. Arean på denna är minst 500 nr och alltså finnes
här ytterligare ca 185 000 t. Väster om huvudmalmen har
på 50 m nivån upptäckts ännu en malm, All, som
antagligen växt ihop med huvudmalmen AI på 90 m nivån.
Genom denna har ett ytterligare tillskott av 230 000 t
erhållits. Dessutom finns ytterligare anledningar till nyfynd,
dels åt nordväst på samtliga nivåer, och dels har ännu ej
djupgåendet av södra huvudmalmen undersökts. Det är
alltså klart, att malm finns för ytterligare några år i Åkulla.
En förutsättning för fortsatt drift är dock att gruvan kan
drivas’lika ekonomiskt som t.ex. Bolidenbolagets största
svavelkisgruva, Kristineberg. Det står också klart, att
övergången till underjordsdrift i Åkulla, kommer att medföra
större personalbehov och också större brytningskostnader
per ton.
Mellan 50 m och dagen planeras dagbrottsbrytning. Dylik
Fig. 7. Tippning av Granbyvagnar med tippbock.
brytning har igångsatts på A//-malmen, men här visar
sidberget dålig hållfasthet, varför övergång till
magasinsbrytning måst ske. Med hänsyn härtill tillredes fi-malmen
så, att det är lätt att övergå från dagbrott till
magasinsbrytning. Huvudmalmen på 90 m nivån tas ut genom
skiv-pallbrytning. Orsaken till att denna metod har valts är
dels, att förutsättningar för gott sidberg finnes, och dels
att man vill undvika mellanlagringen av malm och
härigenom hålla produktionen någorlunda jämn. Fig. 4 visar
tapparnas och skraporternas placering, ß-malmen tas ut
som magasin, och härigenom blir magasinsbrytningen den
dominerande metoden i Åkulla. För närvarande pågår
endast tillredningar för underjordsdriften, varför några
effektsiffror ej ännu står till buds.
Genom övergången till underjordsbrytning har behovet
av goda transportmöjligheter för malm blivit aktuellt.
Alla orter, som på grund av att de tidigare drivits för
undersökningsändamål, hade dimensionen 2 X 2,2 m, har
utstrossats till 3 X 2,5 m, fig. 5, för att rymma de nya
3 m3 Granbyvagnarna, som insatts. För närvarande finns
fyra vagnar per nivå, vilket är tillräckligt för gruvans
nuvarande brytning 130 000 t per år. Vagnarna dras av
elektriska kontaktlok, konstruerade och byggda av
Bolidenbolaget. Loken, fig. 6, är försedda med två 17 hk
motorer och har trolley, varigenom de är smidiga vid tappar
o.d. Vagnarna tömmes med en enkel tippbock, varigenom
tågsättet endast har att köra förbi Uppstället (en lutande
stig, fig. 7). Fyllningen sker med lufttappar med en
öppning av 1 X 1,2 m, och även den går mycket snabbt och
bra. Genom dessa anordningar har transportpersonalen
kunnat hållas nere vid en man per skift vilken arbetare
alltså tappar, kör loket och tippar vagnarna. Kapaciteterna är
höga för detta arbete; maximala effekter på 200 t per
man och timme har uppnåtts. Anmärkas bör att
personalen på intet sätt är inkörd på detta arbete, varför
effekten bör kunna stiga ytterligare.
Trots de nya malmfynd som har gjorts i Åkulla får dock
gruvan betraktas som en korttidsföreteelse, vilket gör att
moderna, dyra maskiner, som på längre sikt blivit
ekonomiska, ej här har något berättigande. Inom de sålunda
uppkomna mycket snäva ekonomiska gränserna har man
emellertid sökt placera nya idéer och nya förfaranden,
varigenom gruvan har fått sin nuvarande karaktär av en
modern gruva i gammal skepnad.
Nya beteckningar på gruvkartor. Kommerskollegium
har i februari 1948 och augusti 1949 fastställt nya
geologiska resp. topografiska m.fl. beteckningar på
gruvkartor, efter förslag, som har uppgjorts genom
Jernkontorets gruvbyrås försorg. Av geologiska beteckningar
upptar 1927 års normalgruvkarta 32 och det nya schemat
152, således nära fem gånger så många. Genom den långt
gående differentiering, som nu har genomförts,
möjliggöres en efter de nyaste malmgeologiska synpunkterna
avpassad detaljerad kartering. I enklare fall kan självfallet
de geologiska förhållandena anges mera summariskt;
huvudsaken är att kartbilden är riktig och således kan tjäna
som tillförlitligt underlag för överväganden och
detalj-karteringar. I fråga om topografiska och kartografiska
m.fl. beteckningar har hänsyn tagits till, att vissa förut
betecknade objekt har bortfallit och nya tillkommit.
Dessutom har vissa äldre beteckningar ändrats eller modifierats
med hänsyn till allmänt använda beteckningar inom vissa
specialområden. Sålunda har överensstämmelse
eftersträvats med bestämmelser och praxis inom lantmäteriet och
på det elektriska området. C A L
Smältborrningen gör nya framsteg. Fortsatta
experiment med smältborrning (Tekn. T. 1948 s. 397) har
medfört en ny maskintyp med roterande blåsrör. Med denna
har man, med en borrningshastighet av 4,5 m/h,
upptagit hål med 88 mm diameter i den sega diabasen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
