Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 14 januari 1950 - Smältborrningen gör nya framsteg, av E R—s - Homogen uppkolning av pressade ståldetaljer, av C S - Tillverkning av pläterat plåtmaterial, av CS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7/a januari 1950
29
ett stenbrott i New Jersey. Flamman kastas ut från
ändan av det roterande blåsröret med en hastighet av 2 000
m/s och en temperatur av ca 1 650°C. De uppsmälta
bergpartiklarna kastas härvid ut som små droppar. Kylvattnet
sprutas ut strax bakom brännaren i blåsrörets ända och
kyler brännaren; vidare splittrar den slaggstyckena och
tar dem med sig ut i ångform. I mjukare och lösare
bergarter kan denna metod icke tävla med den vanliga
borrningen. önskar man däremot erhålla en utvidgning av
borrhålet var som helst eller en gryta längst inne är
smält-borrningen lämpligare än andra borrningsmetoder. Den
nya maskinen är lämpligast för horisontella tillhål med 45°
lutning och 6 m djup. För vertikala hål till 10 m djup är
en tidigare maskin fortfarande i användning i Iron
Coun-try, Minn., där man försöksvis smält ned hål till 13 à 14 m
djup och hoppas kunna göra ännu djupare. Utom med dessa
båda maskiner pågår försök med andra (G P LUTJEN i
Engng Min. J. aug. 1949). E R—s
Homogen uppkolning av pressade ståldetaljer. I USA
har föreslagits en diffusionsbehandling i uppkolande
atmosfär antingen i slutna eller också i kontinuerliga ugnar.
Till skillnad från den sedvanliga ytuppkolningen för
sätthärdning drives processen vid den föreslagna metoden så
långt, att en homogen uppkolning till önskvärd kolhalt
erhålles i hela godset. Ugnsatmosfären avpassas så, att
jämvikt råder mellan den och den eftersträvade kolhalten
i stålet. Den bör därför vara strängt kontrollerad. Gasen
alstras i speciella generatorer med olja eller naturgas som
bränsle. Gasens sammansättning är ca 20 % CO, 40 %
H.j oc h 40 % N2 samt mindre mängder C02 och H„0.
Gassammansättningen kontrolleras genom
daggpunktsmät-ningar.
Processens tekniska och ekonomiska motivering är
följande: vissa ståldetaljer, speciellt sådana av tunnare gods,
undergår vid tillverkningen krävande
kallbearbetnings-operationer för formgivningens skull. Det material, som
bäst fyller anspråken på god kallbearbetbarhet, är olegerat
stål med låg kolhalt av djuppressningskvalitet och
liknande. Tillkommer i driften därutöver en fordran på
hårdhet, skärpa eller slitstyrka står tillverkaren inför ett
dilemma. Den föreslagna metoden för homogen
uppkolning är avsedd att möjliggöra lösning av dylika problem i
det att detaljerna först formas kallt i ett lämpligt
lågkol-haltigt stål samt därefter uppkolas till högre kolhalt för
uppnående av lämplig hårdhet. Processen tillåter även som
avslutningsbehandling en härdning genom snabbkylning i
olja eller dylikt. En ytterligare fördel hos processen är att
ingen risk för avkolning och därav betingade svårigheter
efter härdningen föreligger. Generatorernas
gassammansättning kontrolleras så, att den erhållna kolhalten i
stålet ligger inom ett spridningsområde av 0,03 % C.
Processen lär i speciella fall vara ekonomisk upp till en största
godstjocklek av 4 mm, om konstant kolhalt tvärs igenom
godset erfordras. Prutar man på likformigheten hos
kolhalten samt tillåter således att kolhalten blir lägre mitt
i godset kan processen eventuellt även med god
ekonomi användas för större godstjocklekar (Iron Age 11 aug.
1949). ’ C S
Tillverkning av pläterat plåtmaterial. Vid Lukens Steel
Corp. i USA intar tillverkning av pläterad plåt en viktig
plats på tillverkningsprogrammet (som bekant befinner sig
världens största plåtvalsverk för plåtbredder upp till 206"
hos Lukens). Den pläterade plåten säljs dels till tillverkare
av behållare och tryckkärl för den kemiska eller
cellulosaindustrin, dels också användes den av Lukenweld, en
svets-avdelning inom företaget, för färdigtillverkning av dylika
kärl.
I princip sker tillverkningen av den pläterade plåten
enligt följande: en platin av kolstål av tryckkärlstyp med
lämpliga dimensioner avhyvlas noggrant på ena sidan.
Mot denna lägges den efter betning och därpå följande för-
Fig. 1. Diagram över pläteringstjockleken hos en plåt,
pläterad till 10 %.
nickling behandlade sidan av platinen av
pläteringsmate-rialet. Den andra sidan bestrykes med ett separationsmedel,
som kan vara i en plastlösning uppslammad kromoxid.
Därpå lägges ännu en platin av pläteringsmaterialet med
den förnicklade ytan uppåt, varefter paketet avslutas med
en kolstålsplatin med ren undersida. Pläteringsmaterialet
är därvid något kortare respektive smalare än
kolståls-platinerna. Det därigenom bildade rummet utfylles med
rektangulära stänger av lämplig dimension varefter fogarna
igensvetsas med ljusbågsautomater för att dels hålla ihop
paketet, dels förhindra oxidation av gränsytorna kolstål
—pläteringsmaterial. Paket uppvärmes sedan i gropugnar
till valsningstemperatur, 1 150—1 300°C beroende på
materialet samt valsas till lämplig slutdimension. Kolstålets
och pläteringsmaterialets tjocklek minskas därvid i samma
proportion. Efter valsningen, under vilken själva
hophäft-ningen av parterna äger rum, skäres kanterna upp genom
klippning eller gasskärning varefter de båda ensidigt
pläterade plåtarna lätt kan skiljas från varandra. Slutligen
underkastas plåtarna eventuell riktning samt
saltbads-betning vid 370° i kaliumhydrat + 1,2—1,7 %
kalium-hydrid, med efterföljande snabbkylning i vatten.
Kalium-hydriden verkar reducerande på oxider; den vid kylningen
bildade ångan hjälper till att bryta loss eventuella rester
av reducerade oxider. Med rostfritt stål pläterad plåt
utsättes därefter för en passivering. Slutligen behandlas
plåten med tryckvatten och kokas sedan i vatten. Efter
torkning är ytorna rena och färdiga för skeppning eller
fortsatt bearbetning i verkstaden. Enligt samma
tillverkningsmetod framställes även dubbelsidigt pläterat
plåtmaterial.
Som pläteringsmaterial använder Lukens kromlegerade
ferritiska och martensitiska stål samt kromnickellegerade
austenitiska stål av typen 16—26 % Cr och 6—22 % Ni
med och utan Mo, Nb och Ti; dessutom Inconel och
Monel samt nickel. Pläteringsmaterialen krom- och
kromnickelstål samt Inconel erfordrar på grund av sin höga
kromhalt, dvs. lätta oxiderbarhet, förnickling före
pläteringen.
Vid den fortsatta behandlingen av pläterad plåt vid
tillverkning av tryckkärl och behållare måste två viktiga
regler iakttas. Den ena säger, att den pläterade ytan bör
hållas minutiöst fri från järn, stål och oxidpartiklar för
undvikande av lokala korrosionsangrepp i driften; den
andra hänför sig till svetsningen och säger att svetsningen
bör utföras så, att pläteringsskiktet förblir intakt på och
invid svetsen, dvs. att kolstålet vid svetsningen ej tränger
fram till den för korrosionsangrepp utsatta pläterade ytan.
Skjuvhållfastheten mellan pläterings- och grundmaterialet
är vidare normerad i USA. För tryckkärl bör den enligt
specifikationerna vara minst 14 kp/mur. Lukens uppnår
som utförda undersökningar visar däremot i regel högre
värden: 31—35 kp/mur vilket tyder på ett säkert grepp
om tillverkningsprocessen (enligt "Fabrication of Lukens
Cl ad Steels", Coatesville Pa. 1948). CS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
