Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 21 januari 1950 - Utvecklingen av Ljungströms ångturbin och luftförvärmare, av Fredrik Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950 39
skyddades för angrepp från virvelströmning
inom turbinhuset. Resultatet var delvis lovande
och slutligen kunde ett kort prov under
belastning företas, men fladdringen var ej avlägsnad,
ehuru dämpad och turbinskovlarna brast åter
sönder, varigenom ett långvarigare försök
förhindrades. Tyvärr avbröts experimenten efter
dessa första korta försök på grund av åtgärder,
helt främmande för mina intentioner.
Principiellt kan en bågskovelturbin vid 3 000
r/m utföras med en maximal avloppsarea av
12 m2 eller mera i sista skovelkransen och
ytterligare utökning av denna area är beroende på
utveckling av framställningsprocessen av
skovlarna genom valsning och lämplig värmebehandling.
Tack vare dubbelrotationsprincipens
bibehållande kan i den sista skovelringen genomföras en
adiabatisk expansion med hög verkningsgrad i
ett steg av upp till 70 kcal/kg. Absoluta trycket
på insidan av skovelringen kan därvid väljas till
0,3 at a och trycket i avloppet till 0,04 at a (se
fig. 12). Största delen av fuktigheten i ångan i
avloppet utfälles under denna expansion och
ångans fuktighetshalt på insidan av sista
skovelringen kan därför hållas mycket låg. Ångans
strömningsförlopp på dess väg utåt inom
båg-skoveln är detsamma som inom en cyklon.
Sjunkande tangentiell och radiell hastighet ut mot
periferien åtföljes av stigande tryck. Detta högre
tryck passar väl tillsammans med den här
stegrade periferihastigheten hos bågskovlarna.
Fig. 13 visar arrangemanget av turbinen i
avloppshöljet. Hela turbinen, fig. 14, kan införas
genom en öppning i övre delen av höljet och
generatorsköldarna är delade för att tillåta
införandet av de delar, som bildar ångkanaler till
turbinens centrum. Samtliga delar kan införas
genom öppningen. De bägge generatorernas
höljen tillsammans med turbinens avloppshölje
bildar en enda sammansvetsad struktur utan de
tunga flänsförband, som är så svårhanterliga vid
uppvärmningen av en turbin före starten.
Fig. 13. Projekt till bågskovelturbin för IAO 000 kW vid 3 000 rim.
Fig. 12. Ångans strömning i
en bågskovelturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
