Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Kylning av betong, av Lbg - Världens största byggnadsprojekt, av sah - Nordiska granntidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
I TEKNISK TIDSKRIFT
bildas 3 mm tjock isbeläggning på utsidorna. Trummorna
är så formade, att isen brytes loss vid krönet och föres
över en tröskel med rännor till bingar, där den hålles i
rörelse för att icke frysa ihop. Av skruvtransportörer föres
den sedan till betongblandare. Istillverkningen omfattar
16,35 t/dag. Entreprenadkontraktet föreskriver, att
betongen vid gjutningen skall ha temperaturen 17—4,5°C. Stenen
och gruset kyles till 14—17’°C av cirkulerande kylt vatten
och torkas genom vibrering och luftspolning (Engng
News-Rec. 25 aug. 1949). Lbg
Världens största byggnadsprojekt. På sin tid
planerades i Berlin byggandet av en jättemöteslokal, vars kupol
skulle få 250 m diameter och lika stor höjd. Till yttermera
visso skulle konstruktionen utföras av tegel, eftersom
Hitler inte tyckte om armerad betong, som han ansåg icke
skulle hålla det tusenåriga riket ut. Tegelvalvet skulle ha
krävt en tjocklek av 3—4 m inklusive hålrum. Byggnadens
vikt krävde speciella åtgärder för att hindra
marksjunk-ning och sprickor under byggnadsarbetet. Det föreslogs att
det ringformade fundamentet skulle bestå av två
koncentriska kasuner, vilka skulle sänkas till 35 m under
grundvattennivån. Denna skulle sedan sänkas undan för undan
medan jordmassorna grävdes ut mellan de båda
kasunring-arna och ersattes av betongblock. Dessas tryck skulle
motsvara den färdiga byggnadens tyngd. Allt eftersom
byggnadsarbetet pågick skulle den ökade belastningen
kompenseras av en åter stigande grundvattennivå.
Det förkastade alternativprojektet i armerad betong hade
utförts av F Dischinger. Han hade tänkt sig utföra
kupolen av ett sfäriskt innervalv och ett 3,5 m tjockt,
ellip-tiskt ytterskal, som delvis skulle utgöra bombskydd. I detta
projekt ingick en restaurant, som skulle inrymmas överst
på kupolen och nås genom lutande hissar.
Ett annat av Dischingers projekt gällde ett flackare valv
med endast 150 m diameter och en höjd av 25,5 m. Skalet
skulle vara endast 10 cm tjockt, men förses med
förstyv-ningar. De avsevärda dragkrafterna skulle upptas av en
förspänd ringarmering, i vilken skalet var förankrat.
Förspänning skulle erhållas genom att armeringsjärnen
upphettades elektriskt och mellanrummet fylldes med torr
singel innan betongen pågöts (Bauingenieur 1949 h. 7).
sah
Nordiska granntidskrifter
Jorgensen, a: Kunstige skøjtebaner. Ingeniören 1949
h. 49 s. 969—972.
Larsen, K O & Groes-Petersen, E: Færdselsulykker og
deres bekæmpelse. Ingeniören 1949 h. 49 s. 973—978.
Meyer, E V & Plum, N M: Bør vi anvende vlc-forholdet
eller c/v-forholdet? Ingeniören 1949 h. 49 s. 979—980.
Knudsen, K B: Er dilatationsfuger i betonveje
nødven-dige? Ingeniören 1949 h. 49 s. 981—982.
Er yderligere havneudvidelser påkrævet? Ingeniören 1949
h. 50 s. 989.
Becker, P: Luftstråler fra ventilationsåbninger.
Ingeniören 1949 h. 50 s. 990—995.
Ramboll, B J: Varmeisolering af flade betontage.
Ingeniören 1949 h. 50 s. 995—999, 1006.
Bendtsen, P H: Den nye boulevardbane i Bruxelles.
Ingeniören 1949 h. 50 s. 1000—1003.
åström, T: Några teknisk-ekonomiska synpunkter på
städernas lokaltrafik. Ingeniören 1949 h. 50 s. 1003—1004,
1008.
Danielsen, G: Nogle målinger af kulilte i tobaksrøg.
Ingeniören 1949 h. 50 s. 1005—1006.
Industriens af skrivningsregler. Ingeniören 1949 h. 51
s. 1009.
Möller, J: V alg af driftspænding for et fremtidigt
stam-ledningsnet for Jylland og Fyn. Ingeniören 1949 h. 51
s. 1010—1018.
Billington, N S: Nye fremskridt \indenfor
boligopvarm-ningsforskningen i Storbritannien. Ingeniören 1949 h. 51
s. 1019—1023.
Sic K, J E: Elektrisk pejling af boringer og brønde.
Ingeniören 1949 h. 51 s. 1024—1025.
Bang, P P: Galvanisk overfladebehandling. Ingeniören
1949 h. 51 s. 1025—1026.
Bygningsmyndighederne og det möderne byggeri.
Ingeniören 1949 h. 52 s. 1029.
Pape, C H V: Den fuldstændige ionbytning og
dyrknings-metode for methanbakterier. Ingeniören 1949 h. 52 s. 1030
—1035.
Jensen, E: Varmespcendinger i jernbetonskorstene.
Ingeniören 1949 h. 52 s. 1035—1040.
pedersen, E C: Korrosionsbekæmpelse med særligt
hen-blik på anvendelse af flammesprøjtning af pulverformede
beskyttende materialer. Ingeniören 1949 h. 52 s. 1041—1042.
Krog, A K: Skudhammeren. Ingeniören 1949 h. 52
s. 1043.
Fremtiden og beskyttelsesrummene. Ingeniören 1949 h. 53
s. 1049.
Christensen, H P: En dansk forsøgsgasturbine.
Ingeniören 1949 h. 53 s. 1050—1054.
Alenius, P: Tillåten belastning på byggnadsgrund. Tekn.
Fören. Finl. Förh. 1949 h. 11 s. 155—162.
Ståhle, G: Om arbetsvärdering. Tekn. Fören. Finl. Förh.
1949 h. 11 s. 163—167.
plnomaa, K A: Bostadsindustrin (på finska). Tekn. Aikl.
1949 s. 23 s. 475—482.
Valkola, V: Ritningskontrollörens uppgifter (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 23 s. 482.
Murto, J O & kiviharjr, k: En metod att framställa
smörjolja ur rå sulfatsåpa från cellulosafabriker (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 23 s. 483—484.
Inkxnen, M: Inhemska flytande bränslen (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 23 s. 485—486.
Koljonen, J: Arbetsledarutbildningen i industrin (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 23 s. 486—487. .
Waris, K: De ekonomiska lagarnas natur (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 24 s. 495—497.
Kotilainen, M: Modeströmningar i industrin (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 24 s. 498—505.
Forslind, E: Frysskador på cementbruk och betong (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 24 s. 506—509.
Ware, M: Olika jordarters vattengenomsläpplighet (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 24 s. 510—511.
wuolijoki, J R: Dynamisk undersökning av limfogar (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 24 s. 512—513.
Rygh, H: Midt-Østens oljeproduksjon og Vest-Europas
raffineringsindustri. Tekn. Ukebl. 1949 h. 48 s. 901—908.
Hecht, U: Fjärrkontroll inom krafttekniken. Tekn. Ukebl.
1949 h. 48 s. 909—917, h. 49 s. 930—937.
Hognestad, E: V egg. og søylefundamenter i armert
betong. Tekn. Ukebl. 1949 h. 49 s. 921—929.
Rollefsen, G: Aktuelle problemer for norsk
fiskeriforsk-ning. Tekn. Ukebl. 1949 h. 49 s. 937—938.
Hansen, K: Produksjonsteknisk forskning. Tekn. Ukebl.
1949 h. 50 s. 941—942.
Malcott, D W: American Universities and their
Administration. Tekn. Ukebl. 1949 h. 50 s. 943—949.
HaavardsHOLM, N: Erfaringsresultater fra monteringen
av rörledning 2 i Flørli. Tekn. Ukebl. 1949 h. 50
s. 950—953.
Birkeland, 0: Forspent betong. Tekn. Ukebl. 1949 h. 51
s. 961—968.
Det 4. norske ingeniørmøte. Tekn. Ukebl. 1949 h. 51
s. 969—974, h. 52 s. 989—996.
Daniels, A: Ad professor Lyses calcittundersøgelser.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 51 s. 975—977.
Vogt, F: Kraftproblemer. Tekn. Ukebl. 1949 h. 52 s.
981—989.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
