Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Instruments and Measurements 1949, av Wilhelm Forsling, Gunnar Hambræus, Sven Malmström, Björn Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950
69
Instruments and
Measurements 1949
061.3(100) : 681.2
Tekniska Fysikers Förenings och IVA:s internationella
mättekniska konferens och utställning hölls i Stockholm
den 22 september till 2 oktober. De båda organisationerna
har experimenterat med liknande verksamhet flera gånger
sedan krigsslutet. Med upprepandet i år tycks man ha
funnit den rätta formen enligt vilken ett regelbundet men icke
alltför tätt upprepande skulle vara till nytta för såväl
publik som utställare och verka befruktande på vår
industri och forskning. Ett regelbundet upprepande förutsätter
emellertid, att importförhållandena förbättras därhän, att
utländska firmor och deras representanter finner det
ekonomiskt motiverat att delta.
Konferensen hölls i Tekniska Högskolans nya lokaler
och var väl organiserad. Den arbetade på sex sektioner
med genomgående hög klass på föredragen. Dessa kommer
att utges i samlad form. På utställningen knöt sig det
största intresset till Tekniska Forskningsrådets avdelning, där
flertalet av landets tekniska och vetenskapliga institutioner
visade de senaste årens utvecklingsresultat, huvudsakligen
sådana, som uppnåtts med ekonomiskt stöd av rådet. Man
kunde inte undgå att imponeras av institutionernas
kapacitet, av den oförskräckhet varmed man angripit de
svåraste uppgifter och de goda resultat, som man uppnått på
den ganska korta tid, som rådet varit i verksamhet. Mot
arrangemangen vid rådets utställning kan en enda liten
anmärkning riktas: en något större frikostighet med
principskisser skulle ha givit en bättre inblick i de utställda
instrumentens funktion och användbarhet.
Industrin har ingen anledning att underskatta de statliga
institutionernas prestationsförmåga. Tvärtom är det en
oskattbar tillgång för vår ännu ganska unga
instrumentindustri att ha en så god vetenskaplig bakgrund. Man måste
hoppas, att den svenska industrin inser och lär sig utnyttja
denna utomordentliga tillgång, vilken kan ge ett
välbehövligt tillskott i internationell konkurrenskraft. Härigenom
kan de stora investeringarna genom forskningsrådet bli
räntabla och ur strängt ekonomisk synpunkt motiverade.
Men den forskningsfrämjande politiken har flera sidor. En
utveckling som den redovisade måste ha krävt en oerhörd
koncentration av kvalificerad arbetskraft. De
vetenskapliga institutionerna konkurrerar inte med industrin på
dennas tekniska arbetsområde och försäljningsmarknad, men
väl på arbetsmarknaden och torde ha en stor del av
skulden till industriernas nästan katastrofala brist på yngre
akademiker och högskoleingenjörer. Här finns inte plats
för uttömmande diskussion av detta viktiga problem, men
i vårt land med dess begränsade resurser är det angeläget
att finna en riktig avvägning mellan teknisk forskning och
industri. Det vore ekonomiskt oriktigt att driva forskningen
i så stor skala, att näringslivet inte kan omsätta dess
resultat, i synnerhet som forskningens personalbehov
ytterligare begränsar industrins resurser.
Utställningens kommersiella avdelning kunde glädja sig
åt ett livligt utländskt deltagande. Många tyska firmor
visade sig för första gången efter kriget. Den amerikanska,
schweiziska och engelska industrin var tyvärr klent
representerad, vilket naturligtvis beror på vårt valutaläge.
Nedan följer en axplockning bland utställningens många
nyheter. För upplysningar om inköpskällor och
fullständig förteckning hänvisas till utställningens katalog, vilken
kan erhållas från IVA:s upplysningstjänst, Stockholm.
Elektriska och elektroniska instrument
Institutionen för elektronik vid KTH visade en
impuls-räknare med tre dekader, vardera uppbyggd kring en lin-
jär trokotron. För närvarande pågår utveckling av en
cirkulär trokotron, som skall möjliggöra kopplingsfrekvenser
upp till omkring 10 Mp/s. Motsvarande institution vid
CTH visade apparater och bilder från sina fältstationer.
Bland apparaterna märktes ett vandringsvågrör för 3 cm
våglängd. I detta får den signal, som skall förstärkas
passera genom en trådspiral med 3 mm diameter och 30 cm
längd. Utefter spiralens axel skjutes en elektronstråle,
som blåser upp signalvågens amplitud till förstärkningar
av ungefär 1 000 gånger. En ytterligare utveckling av denna
teknik representerar elektronvågröret. Här är spiralen ersatt
med en modulerad cylindrisk elektronstråle och
förstärkning erhålles genom ömsesidig inverkan mellan denna
stråle och en koncentriskt löpande omodulerad stråle.
Från fältstationen i Kiruna visades bilder av en
jonosfär-måtanordning. Med denna apparatur är det möjligt att
på 30 s få en komplett bild av förhållandena i jonosfären
inom frekvensområdet 1 Mp/s—20 Mp/s. Vid Råö söder
om Göteborg installeras det nya radioastronomiska
laboratoriet. Platsen är synnerligen väl lämpad för ändamålet
då avståndet till närmaste elektriska störningskälla är 20
km. Den där byggda apparaturen är 100 gånger känsligare
än vad som tidigare använts på annat håll.
En intressant koronamikrofon visades av Försvarets
Forskningsanstalts kemiska avdelning. Den är avsedd för
registrering av tryckförlopp i luft, t.ex. projektilkrevader,
och består av en metallring med en spets i centrum. Mellan
dessa båda elektroder åstadkommes med en likspänning av
ca 40 kV en koronaström, vars storlek bl.a. bestämmes av
lufttrycket. Tryckvariationer ger sålunda ändringar och
mycket snabba förlopp kan registreras. Vid samma
anstalts avdelning för teleteknik har konstruerats en rad
mätapparater för ultrakortvåg. Sålunda visades en
stående-vågmeter, där mätsektionen böjts i cirkel och genomlöpes
av en roterande sönd, så att mätförloppet upprepas cykliskt
och kan åskådliggöras på en katodstråleoscillograf.
En automatisk impedansmeter för frekvensområdet 0,1—
15 Mp/s har konstruerats vid Institutionen för telegrafi
och telefoni vid KTH. Instrumentet kan bl.a. användas för
att studera stabilitetsegenskaperna hos en elektrisk krets
genom frekvensanalys. Därvid uppritar instrumentet
automatiskt kretsens Nyqvist-diagram, dvs. orten för spetsen
på den komplexa impedansvektorn för kretsen i det
komplexa talplanet. Denna kurva, som tidigare endast kunnat
erhållas efter ett tidsödande räknearbete, ger omedelbar
upplysning om stabiliteten.
Ett rör för omvandling av osynlig infraröd bild till synlig
visades av forskningslaboratoriet vid Radio Corporation
of America. Omvandlingen tillgår så att den infraröda
strålningen ger emission från en fotokatod, varefter de
emitterade elektronerna får falla på en fluorescensskärm.
Dessa rör är en utveckling av de, som under kriget
användes i apparater för seende i mörker (Tekn. T. 1947 s. 576).
En apparatur för distanslokalisering av åskväder visades
av Åskforskningsinstitutet vid Uppsala. De från en
blixturladdning alstrade magnetiska fältvariationerna upptas på
två vertikala ramantenner, vilka genom aperiodiskt
förstärkare förbundits med plattparen i en
katodstråleoscillograf. Utslaget på dennas skärm anger riktningen till
blixtstörningen.
En av utställningens märkligare nyutvecklingar var en
sling-oscillograf enligt Sörensen från Mess-Physik i Berlin, fig. 1.
Dess matningshastighet 10 m/s torde överträffa andra
pap-persoscillografers och uppnås här genom att papperet
tryckes intill en i gång varande vals. Tack vare att papperet
ligger i lösa vindlingar i sitt magasin, behöver i
igångsättningsögonblicket endast de första slingornas obetydliga
massor accelereras varför full matningshastighet uppnås
redan efter 0,01 s. Instrumentet levereras med slingor av
Siemens fabrikat, men andra kan eventuellt insättas.
Langes utställning av fotoelement visade en märklig
kuriositet: en fotocell, belyst med en 100 W lampa, drev
direkt en elektrisk miniatyrmotor. Man kunde sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
