Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Instruments and Measurements 1949, av Wilhelm Forsling, Gunnar Hambræus, Sven Malmström, Björn Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
I TEKNISK TIDSKRIFT
20
Fig. 1. Princip för slingoscillograf (Mess-Physik). Före
upptagningen spolas papperet in i kammaren 1, där det lägger
sig i lösa vindlingar; transportvalsen 3 drivs av motorn 2,
som sättes i gång en stund före inkopplingen; sedan
oscillografen ställts in sätts den i gång genom att sluta
strömmen till reläet i, som suger till sig ankaret 5; i dess andra
ände sitter två löprullar, som trycker den ännu
stillastående filmen mot valsen 3. Accelerationen blir ytterligt snabb
och full filmhastighet 10 m/s uppnås redan efter 0,01 s.
iaktta hur ljusenergi omsattes i mekanisk — en märklig
prestation såväl av fotocellen som av motorn.
Sverige har tidigare i ganska liten utsträckning
importerat elektroniska instrument från Tyskland och vid denna
utställning lanserades en del fabrikat, som varit föga
kända på den svenska marknaden. De tyska instrumentens
byggnadssätt avviker ganska mycket från vad vi är vana
vid. Deras mekaniska byggnad är påkostat stabil, nästan
klumpig. Instrumenten förefaller att vara byggda för
fältbruk, vilket ingalunda minskar deras värde som
laboratorieinstrument, men i många fall förmodlingen medför
onödiga kostnader. Typisk representant för detta
instrumentbygge är Rohde und Schwartz scheringbrygga, fig. 2.
En intressant artikel från samma firma var en enkel och
prisbillig konstantspänningsanordning för växelström. Dess
huvuddel är en vridtransformator i autokoppling, matad
från nätet. Utgångsspänningen mätes i en brygganordning,
som styr ett polariserat relä, som via ytterligare ett relä
styr en elektrisk servomotor. Denna vrider
transformatorns axel till dess att utgångsspänningen antar sitt rätta
värde 220 V. Effektförbrukningen är ytterst obetydlig och
kurvformen blir inte förvanskad. Anordningen håller
220 V ± 2 % vid nätvariationer mellan 155 och 240 V och
frekvensvariationer mellan 45 och 60 p/s. Den levereras
för ett stort urval olika effekter från 1 till 120 kVA.
En intressant svensk nyhet var LKB-Produkters
varvtals- och frekvensmätare. Signalen tas in i form av en
växelströmimpuls av minst 0,15 V, vilken i en
impulsomformare göres om till en kortvarig spänningstopp som
upprepas med den inkommande signalens frekvens. Den
omformade spänningen jämföres i ett katodstrålerör med
frekvensen från en RC-generator, vilken också är inbyggd
i instrumentet. RC-generatorn avstämmes till dess att dess
frekvens blir den samma som den inkommande signalens,
vilket man lätt avgör ur figuren på katodstrålerörets
skärm. Den sökta frekvensen kan sedan avläsas på
RC-generatorns skala. För kontroll och kalibrering av
RC-generatorn finnes en inbyggd stämgaffelgenerator.
Mätnoggrannheten är 1 °/oo inom området 95—5 000 p/s.
En ny typ av Westonska normalelement utställdes av
Muirhead & Co. Elementet var inbyggt i ett bakelithölje
med mycket små dimensioner och var synbarligen betydligt
motståndskraftigare än de traditionella glascellerna.
Trådtöjningsgivare har blivit utomordentligt flitigt
använda för alla slag av påkänningsmätningar. De givare,
som utvecklats av G Gustafsson vid Flygtekniska Försöks-
anstalten, finns nu i marknaden och är i flera hänseenden
överlägsna de utländska. De innehåller t.ex. inte papper
och är följaktligen okänsliga för fukt, levereras
töjnings-och temperaturkalibrerade, tål hög elektrisk och
mekanisk belastning och är synnerligen snabba och bekväma
att använda.
Matematikmaskiner
Inom landet pågår ett intensivt utvecklingsarbete på olika
typer av matematikmaskiner. På utställningen visades inte
mindre än fem olika projekt. Matematikmaskinnämnden
arbetar på en binär relämaskin ("BARK"). Några
reläsatser från denna maskin visades. Maskinen arbetar med
binärt talsystem, och det utställdes en översättare mellan
detta och det vanliga dekadiska systemet. Översättaren
var i princip en ganska enkel reläuppkoppling.
Institutionen för elektricitetslära ooch elektrisk mätteknik
vid CTH visade dels detaljer av en mekanisk
differential-analysator med fyra integratorer, som är i det närmaste
färdigbyggd, dels principschemat för en elektrisk
differen-tialanalysator, vilken nyligen påbörjats. Den elektriska
analysatorn arbetar med mindre noggrannhet än den
mekaniska men ger lösningen på mycket kortare tid och har
större möjlighet till variation av utgångsbetingelserna.
En elektrisk analogimaskin för lösning av
stabilitetsproblem har utförts av Flygtekniska institutionen vid KTH.
Kopplade linjära differentialekvationer med konstanta
koefficienter kan direkt kopplas upp och lösas, och även
vissa diskontinuerliga ekvationer kan behandlas,
representerande t.ex. glapp i en servoapparat. Integrerande,
summerande och deriverande enheter i apparaten utgörs av
motkopplade förstärkare, som sammankopplas vid
potentiometrar, som ger koefficienterna i ekvationerna.
Institutionen för telegrafi och telefoni vid KTH bebådade
en förbättrad modell av den tidigare i samarbete mellan
G Hägg och T Laurent utförda apparaten för fouriersyntes.
Maskinen kan i diagramform ge summan av 50 termer på
120 punkter på ca 10 min.
Slutligen visades en enhet i det stora projekt för elektrisk
matematikmaskin, som bearbetas i USA, nämligen den av
RCA utvecklade selektronen. I röret kan 256 till- och
från-signaler upplagras under obegränsad tid. Vilken signal
som helst kan kommas åt på mindre än 20 s.
Kärnfysiska apparater
Försvarets Forskningsanstalt har konstruerat en
impuls-analysator., avsedd för sortering av impulser från en
jonkammare med avseende på amplituden. Apparaten har
tio kanaler och noggrannheten uppgavs vara 2 i%. Samma
anstalt har också utvecklat ett mellanting mellan
impulsräknare och beräkningsmaskin, nämligen en
tidsanalysa-tor, avsedd att registrera fördelningen i tiden av
elektriska spänningsimpulser. Apparaten kan användas bl.a.
för bestämning av halveringstiden för mycket kortlivade
Fig. 2. Scheringbrygga (Rohde & Schwarz) — ett typiskt
exempel på tysk instrumentbyggnadsstil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
