Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 4 februari 1950 - Stereofonisk inspelningsapparat för hembruk, av D H - »Fröken Fotboll», av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
95
Fig. 1.
Blast-bandsdimen-sioner (upptill); in- och [-avspelnings-huvudenas-]
{+avspelnings-
huvudenas+}
placering
(nedtill).
Fig. 2.
Blockschema över det
vid utprovning
av bandspelare
för stereofonisk
ljudåtergivning
använda
systemet.
Stereofonisk inspelningsapparat för henibruk. En
inspelningsapparat med stereofonisk ljudåtergivning har
projekterats i USA. För proven konstruerade man en
bandspelare, bestående av en inspelnings- resp. avspelningsdel
samt tre förstärkare. Härvid användes tre in- och
avspelningshuvuden, placerade snett över varandra enligt fig. 1
och så att plastbandets järnpulversida kunde löpa tätt
förbi dem. Till varje huvud kopplades en förstärkare enligt
fig. 2. Apparaten konstruerades så att man kunde välja
mellan plastband med två olika bredder. Den smalare var
ca 6 mm bred och räckte för en speltid av 20 min om
bandhastigheten valdes till 0,3 m/s. Det bredare bandet
var ca 12 mm brett och användes så att ena halvan av
bandet inspelades då bandet första gången löpte förbi
huvudena. Om de på och avspolade rullarna vändes och
byter plats kan tydligen bandets andra halva utnyttjas för
in- resp. avspelning en gång till. En total speltid av 40
min erhålles.
Fig. 2 visar hur provet i princip utfördes. Man fann ganska
snart att det skulle vara tillräckligt om
heminspelnings-apparaten hade två inspelningskanaler. Det visade sig att
centrunnnikrofonen 2 var värdefull vid solouppträdanden
och då någon talade på "estraden", men det var för det
första ej nödvändigt att denna mikrofon upptog en egen
kanal, utan den kunde inkopplas så att den av den
lämnade taleffekten inmatades samtidigt i båda de andra
kanalerna. För det andra visade det sig att om
centrummikrofonen borttogs förlorades endast åhörarnas känsla
av närhet till solisten. Om orkestermusik inspelades
märktes knappast någon skillnad.
Fig. 3.
Hög-talararrange-mang vid
stereofonisk [-ljudåtergivning.-]
{+ljudåter-
givning.+}
Fig. 4. Mikrofonarrangemang vid stereofonisk
ljudinspelning; A hallåman eller solist; B, C orkester.
För att utröna lämplig högtalarplacering gjordes ett stort
antal försöksplaceringar av de båda högtalarna i ett rum
av samma storlek som ett vanligt vardagsrum i ett hem.
Man fann slutligen den i fig. 3 angivna placeringen
lämplig. Som synes står högtalarna i rät vinkel i förhållande
till varandra. Högtalarkombinationen är placerad mitt i
rummet och mot rummets ena vägg. Lyssningsförsök
visade att man får en känsla av att ljudet kommer såväl
från alla delar av den närmast högtalarna befintliga
väggen (p, q, r, s), som från sidväggarna (o, n, t, u).
Förklaringen är den, att de av högtalarna utsända ljudvågorna
reflekteras mot dessa väggytor. Försök med
mikrofonarrangemang visade att om två riktade mikrofoner
används och placeras enligt fig. 4 med en ljudisolerande
baffel mellan dem erhålles mycket goda resultat. Solisten
A i fig. 4 hörs även mycket tydligt.
Med ledning av de gjorda proven kunde man projektera
en inspelningsapparat för stereofonisk ljudåtergivning,
bestående av en enda enhet. I apparatens överdel placeras
in- och avspelningsmekanismen (inspelningshuvuden och
drivmekanism) och de båda förstärkarna. Apparatens
underdel utgöres av de båda vinkelrätt mot varandra
uppsatta högtalarna och dessas bafflar med basreflektorer.
Framdeles kanske det i större städer kommer att
arrangeras stereofonisk radioutsändning. Man kan då till de
båda sterefoniradiomottagarkanalerna ansluta en
inspelningsapparat enligt ovan skisserade princip och med
dennas hjälp magasinera värdefulla program, vilka senare kan
uppspelas och avnjutas vid lämpliga tillfällen (Proc. Inst.
Radio Eng. apr. 1949). D H
"Fröken Fotboll." Sedan maj 1949 och under hela
höstomgången i seriefotobollen har Skånska Dagbladet i Malmö
haft inkopplad till sin växel en trådspelare, som vid
på-ringning till ett av tidningens gruppnummer automatiskt
meddelade matchresultatet. Trådspelaren var av vanlig
konstruktion och den enda tillsatsen i telefonväxeln var
ett elektronrelä för nedkopplingen av de påringande
abonnenterna.
Maskinens kapacitet var ca 300 besvarade anrop per
timme på fem linjer. Denna kapacitet räckte på långa
vägar icke till. Höstens sista seriesöndag noterades ca
36 000 påringningar mellan kl. 15 och 19, med en
toppfrekvens av 20 000 påringningar på en timme från
uppskattningsvis 2 000 abonnenter.
Med hänsyn till dessa väntade påfrestningar på
automatstationens väljarsystem hade Telegrafverket förbjudit all
publicitet om anläggningens existens under föregående
säsong. Anläggningen är nu nedkopplad i avvaktan på
nästa serieomgång, då man hoppas att verket skall ha
ställt till förfogande trafiktekniska resurser, vilka
motsvarar den tydliga efterfrågan från allmänheten (Sk. D.
8 jan. 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
