Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 11 februari 1950 - TNC: 3. Generella begrepp med typiska specialfall, av J W - Insänt: Jaktflyg och luftvärn — en avvägningsfråga, av Bo Ehnbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
121
förklaring till själva namnet är numera så gott som
bortglömd och kan därför inte vara avgörande, men den
innebär att cirkeln skulle vara ett specialfall, av ellipsen
eftersom vinkeln i fråga i detta fall är noll och alltså fyller
villkoret. — Resultatet av det sagda blir att man i
praktiska fall inte bör definiera cirkeln med utgång från
ellipsen, men att ellipsen mycket väl kan definieras så att
cirkeln inbegripes, dock helst med en anmärkning att man
i praktisk terminologi bör undvika att räkna cirkeln till
ellipserna.
Av rundfrågans svar att döma bör man vara lika
försiktig med att inräkna kvadraten bland romberna. I detta
fall säger i regel uppslagslitteraturen tydligt ifrån, att
rumben skall ha sneda vinklar, och därmed är ju kvadraten
utesluten. Ordet romb kommer av ett grekiskt ord ined
betydelsen vrida, vilket syftar på snedheten.
Alla de tillfrågade har däremot varit ense om att
parallellogrammen inbegriper såväl romben som rektangeln
och kvadraten, och att rektangeln inbegriper kvadraten.
Här är det för alla mera uppenbart att ordet
parallellogram syftar på parallellitet, och att rektangel syftar på
räta vinklar. Man kan alltså utan att det verkar stötande
definiera en rektangel som en parallelogram med räta
vinklar, och en kvadrat som en rektangel med lika stora
sidor.
När det är fråga om de med figurnamnen
sammanhörande adjektiven gäller, liksom i fråga om storhetsnamnen,
att adjektiven syftar mera på det typiska. Sålunda syftar
elliptisk och rektangulär på avlång ellips- och
rektangelform, och man kan t.ex. tala om en "svagt elliptisk" ring
eller en "något rektangulär" bordskiva när föremålet
närmar sig den cirkulära eller kvadratiska formen.
Ännu ett område skall beröras. Vad inbegripes i färg som
synintryck; ingår även vitt, grått, svart? Enligt den
vetenskapliga terminologin blir svaret ja, och så bedömes väl
i regel ordet även i praktiska sammanhang. Dock händer
det ibland att man som färg inte räknar de nämnda
neutrala synintrycken, t.ex. om man talar om en färgrand i
ett tyg eller säger att någonting verkar färglöst. Vi har
också ordet kulör, i vars betydelse det tycks vara något
svårare att få med de neutrala fallen, och använder man
adjektivet kulört är de helt utestängda. Det synes dock
vara mest praktiskt att inlägga samma betydelse i kulör
som i färg — som synintryck — och i princip låta båda
orden få den vidsträckta betydelsen. 1 anslutning till vad
som förut sagts i denna artikel är det däremot fullt
rimligt att adjektivet kulört endast betyder: av annan färg
än vitt-grått-svart. — Vad grått beträffar kan tilläggas att
vitt och svart vetenskapligt sett endast är ytterlighetsfall
därav, men i praktiken inbegripes inte vitt eller svart i
grått, och detta bör beaktas i den praktiska terminologin.
J W
Insänt
Jaktflyg och luftvärn — en avvägningsfråga
I Tekn. T. 1950 s. 15 har en redaktionell artikel, i
anslutning till ett tidigare refererat tal av flygvapenchefen
(Tekn. T. 1949 s. 905), tagits upp till behandling frågan
om försvarskostnadernas fördelning på försvarsgrenarna.
Häri understrykes dels truismen om teknikens växande
betydelse för försvaret, dels flygvapenchefens antydan om
lämpligheten att, i än högre grad än som skett, för vår del
koncentrera kraften på flygvapnet. Denna artikel kan ej
få stå oemotsagd. För en tekniker, som länge arbetat med
hithörande frågor, synes den på ett mindre
ingenjörsmässig! sätt såsom bedömningsgrund utan närmare kritik
godta några "allmänt kända fakta", vars fakticitet kan
starkt betvivlas. Från en sådan grund hävdas uppfattningar,
som, omsatta i svenska försvarsåtgärder, kan befaras leda
till mycket olyckliga resultat.
Tesen att soldater utan modern utrustning i dag ej fyller
någon konkret uppgift är för en tekniker självklar.
Maximeras den kostnad försvaret får dra, sjunker samhällets
totaleffektivitet, om försvaret tillföres mer personal än
den, som kräves för att bemanna den av medeltillgången
begränsade utrustningen. Lika självklart är emellertid, att
landets maximala försvarskraft uppstår, om alla, som kan
bringas att göra nytta vid sådan utrustning i lämplig
organisation förses därmed och vid krig tillföres respektive
försvarsuppgifter. Gränsen sättes av skäl som knappast
kan kallas försvarstekniska, hemmahörande inom
politiken och ytterst bestämda av den vitalitet och vilja
att, kosta vad det vill, överleva, som kan finnas i vårt
folk. Men dun bestämmes icke av något industrins behov.
Kvantiteten och kvaliteten av den utrustning, som
försvaret kan erhålla, anges i dessa den internationella
avspärrningens tider i hög grad genom den inhemska
industrins möjligheter i fred. Men under det korta,
vitglödande krig, för vilket vi måste bereda oss, om vi på
detta så känsloladdade område vill, följa logikens lagar,
kommer icke många av fabrikernas hjul att gå runt. Den
inställning, som den apostroferade artikeln i detta
hänseende ger uttryck för, torde referera till läget i vårt
land under den genomlidna beredskapstiden, vars
avvägning mellan inkallelser och kvarlämnande av nödig
betjäning vid industriapparaten givetvis kan ställas under
ett frågetecken. Men beredskapstillstånd har icke mycket
gemensamt med krig.
Längre bort från en realistisk uppfattning synes
emellertid för en vapentekniker ligga det resonemang, vari talas
för ett huvudsakligen på flyget stött periferiförsvar.
Artikeln utgår från flygets försvarseffekt såsom något
självklart och avvisar med en axelryckning en eventuell åsikt
att flygvapnet borde "stympas". Argumentet är härvid att
sådan nedprutning ej kan tänkas befogad förrän
robotarnas "tryck-på-knappen-krig" realiserats och att endast
fantaster kunna tänka sig detta inom den tidrymd för
vilken man nu har skäl att bereda sig. Det är emellertid
här som kontakten med tekniska dagsfakta tycks svika.
Robotkriget kommer kanske; det är dock icke dagsaktuellt.
Flygets värde kan likväl ställas under debatt, icke på
grund av framtidens förhållanden inen som följd av
studier av dess möjligheter i dag.
Om artikeln i detta fall uttrycker en åsikt, som är allmän
i ingenjörskretsar, måste sägas, att även teknikern på ett
oväntat okritiskt sätt fallit för vulgäropinionens
stämningar. En tekniker, som under arbete på området så
småningom kommit fram till en i det närmaste konträr
uppfattning, kan då icke annat än känna det som en
medborgerlig plikt att föra sin mening till torgs, även om han
skulle utgöra en ropandes röst i öknen.
Allmänna opinionen har en förunderlig tröghet. Den
synes ofta bestämmas av fakta, som ligger långt tillbaka
i tiden; sällan är den i bredd med händelsernas utveckling,
så gott som aldrig före. I fråga om ställningstagandet till
lutförsvarets medel och möjligheter kan dessa
bestämmande fakta i stor utsträckning förmodas vara händelserna
i de senaste krigets tidigare skede, då "så många hade
så få att tacka för så mycket". Medvetandet har ej
kommit fram till det senare avsnitt då erfarenheten tvingat
Hitler ge prioritet åt det markbundna luftförsvaret och då
det engelska kanonluftvärnet hade huvuddelen i
framgångarna mot tyska V 1-anfallet. Än mindre synes man ha
blivit varse, att vid nästa spelöppning jaktens utsikt till
verkan sannolikt sjunkit ytterligare.
Till flygets starka ställning i svenskt medvetande bidrar
väl åtskilliga faktorer. Bland de mera objektiva av dessa
bör kanske nämnas kännedomen om angreppsflygets stora
effektivitet under kriget — särskilt mot hemorten — och
om det svenska kanonluftvärnets låga verkningsgrad vid
krigets slut. Mera subjektiva grunder för ställningstagande
kan ligga i flygets spektakulära och fantasieggande art och
i pressens på sensationer inriktade attityd i flygfrågor.
Det angivna ger emellertid inget indicium och långt min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
