Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Böcker - Affärsbokföringens grunder, av Jan Nordenbäck - Siffermaskiner och hålkortsmaskiner, av sah - Giant brains, or machines that think, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
147
Böcker
Affärsbokföringens grunder, 2:a uppl., av Nils
Väst-Hagen. Gleerup, Lund 1947. 226 s., 4 pl. 5,25 kr.
I denna andra upplaga av sin lärobok i bokföring liar
förf. vidtagit smärre justeringar, utökat framförallt
kapitlet om aktiebolagens redovisning samt tillfogat ett par
sidor om skatteredovisning enligt det nya
uppbördssystemet. Till grund för bokens utformning har legat ett av
förf. i hans undervisning vid Tekniska Läroverket i Malmö
och vid universitetet i Lund begagnat kompendium. Detta
utgör garanti nog för att boken ur pedagogisk synpunkt
har fått en mycket lyckad uppläggning.
Förf. har valt att helt utesluta alla frågor rörande
industriföretagens redovisning, ett val som nog får anses
välbetänkt med tanke på det stora område av
affärsbokföringen som boken ändock ansetts böra täcka. Med
utgångspunkt från trekontoteorin förklarar förf. kontosystemets
uppbyggnad och visar i de första kapitlen, hur en mängd
olika affärstransaktioner kontomässigt redovisas. Efter en
genomgång av bokföringslagen lämnas belt allmänt en
kortfattad redogörelse för hur bokföringen bör
organiseras, vilket överskådligt exemplifieras med figurer och
bilder. Ett 40-tal sidor ägnas därefter åt aktiebolagens
redovisningsfrågor, delvis i jämförelse med ekonomiska
föreningar. Först i kap. V kommer förf. in på
resultat-periodisering och gör här en utbyggnad av de i bokens
första kapitel definierade begreppen, allt enligt den av
Schmalenbach framställda dynamiska principen. Han har
också ansett det böra anstå till bokens sista kapitel att
behandla olika balansvärderingsprinciper och avslutar hela
sin framställning med ett avsnitt om balanskritik.
Som helhet betraktat utgör boken ett litet mästerverk på
sitt område. Innehållet har kanske erhållit en utformning
vida överstigande det man vanligen menar med grunderna
i affärsbokföring, men förf. utgår redan från början från
att boken skall användas vid undervisningsanstalter med
mera kvalificerad bokföringsundervisning och är därmed
väl försvarad. Till en kommande upplaga vore det
emellertid önskvärt att förklaringen av intäkts- och
kostnadsbegreppet i bokens första kapitel delvis utformades
annorlunda. Nu synes förf. bl.a. räkna försäljning i dess helhet
som intäkt men såsom däremot svarande kostnad ej
medräkna varuinköp utan endast vad man vanligen benämner
omkostnader, såsom hyror etc. Vidare kunde det
säkerligen, utan att boken behövde utvidgas till sitt omfång,
framföras vissa nackdelar med t.ex. kassabok med
debet-och kreditsida, reskontrakort utan saldokolumn osv. I ett
exempel på s. 135 har kapitalkontot för de två delägarna
i ett handelsbolag krediterats mot ett räntekonto, vilket
ej erhållit samma benämning i de båda fallen. En not på
s. 139 lyder: "Aktiebolag kan i motsats till handelsbolag
bedriva även icke bokföringspliktig verksamhet".
Bokföringslagen säger dock att alla aktiebolag är
bokföringspliktiga.
Det råder trots dessa småanmärkningar ingen tvekan om
alt boken varmt kan rekommenderas till alla dem, som
önskar vinna inblick i redovisningstekniska frågor, vare
sig detta sker genom självstudier eller vid läroanstalt.
Jan Nordenbäck
Siffermaskiner och hålkortsmaskiner, av C E Fröberg
& Göran Kjellberg samt Olof Befve. Särtryck ur
Elementa, Stockholm 1949. 63 s., 29 fig. 3 kr.
De båda förf. till den första uppsatsen hör till de
stipendiater, som i slutet av 1947 utsändes av IVA för att studera
matematikmaskiner i USA. De vet alltså vad de talar om.
Dessutom har de förmåga att uttrycka det på ett trevligt
och lättfattligt sätt. I uppsatsens första del behandlas
principer och grundelement för matematikmaskiner, varvid de
olika minnena intar främsta rummet. Kapitlet avslutas
med en beskrivning av några typiska räknemaskiner och
maskinprojekt. Den andra delen, som kan läsas fristående
från den första (och vice versa), ger de matematiska
grunderna för matematikmaskinernas arbete; vidare anges
olika principer för planering, kodning, checkning och
felsökning. Erfarenheter framlägges från nu färdigställda
maskiners prestationer (Tekn. T. 1950 s. 96), och
avslutningsvis skildras ett par tänkbara utvecklingslinjer för
matematikmaskinernas framtida utformning.
Uppsatsen om hålkortsmaskiner är även den redig och
lättfattlig. Den inskränker sig emellertid till enbart
Hollerith och förbigår alltså några andra, icke helt
ointressanta system. säll
Giant brains, or machines that think, av Edmund C
Berk|eley. Wiley & Sons, New York — London 1949.
270 s., 80 fig. 4
Förf., som ursprungligen är försäkringsmatematiker,
samarbetade under kriget med H Aiken vid byggandet av
matematikmaskinen Mark II vid Harvard, och har
sedermera varit upphovsman till Univac. Hans bok är en av
de första, om icke den första översikten på
matematikmaskinernas område.
Den inledes med ett klarläggande av förutsättningarna för
en tänkande maskin, nämligen dels möjligheterna till
mekanisk efterbildning av de fysiologiska nervprocesserna,
dels strukturen hos de olika systemen för vidarebefordran
av information (ljud, tecken, språk osv.). De två nästa
kapitlen ger principerna för en enkel mekanisk hjärna
resp. en redogörelse för hålkortmaskinernas arbetssätt. De
följande fem kapitlen beskriver var sin matematikmaskin
(Tekn. T. 1950 s. 96), nämligen MIT:s
differentialanalysa-tor nr 2 som exempel på en mätande analogimaskin.
Harvards Mark 1 som prototypen för en noggrann maskin,
Eniac som exempel på en snabb maskin, Bells relämaskin
som illustration på en tillförlitlig maskin, och slutligen
Kalin—Burkharts logikmaskin som typen för en
resonerande maskin. 1 dessa maskinbeskrivningar anges dels
princip, prestation och kostnader, dels även ganska
ingående, hur dessa maskiner får sin information, behandlar
den och lämnar sina resultat; skildringen är överskådligt
illustrerad med konkreta exempel. De tre sista kapitlen
ägnas åt under byggnad varande maskiner med deras olika
minnessystem, åt framtida tillämpningar för tänkande
maskiner — t.ex. som adresseringsmaskin,
dokumentationsmaskin (Tekn. T. 1949 s. 913), översättningsmaskin,
automatisk stenograf och maskinskrivare, väderprognosmaskin,
psykotestmaskin m.fl., och åt de sociala problem, som de
mekaniska hjärnorna kan tänkas medföra.
I några korta supplement behandlas de logiska
grunderna för bildandet av ord och idéer, siffersystem,
matematiska operationer och logisk algebra, varefter följer en
kommenterad förteckning på över 250 litteraturreferenser.
Det märkligaste med denna bok är kanske ändå inte
så mycket dess sakinnehåll som det sätt på vilket den är
skriven. Som mönster på hur en bok kan skrivas, som
behandlar ett nytt och svårt ämne, på ett sätt som kan
tillfredsställa många kategorier läsare, är den mästerlig. Varje
kapitel är skrivet så, att det kan läsas separat, och inom
varje kapitel kan man läsa somligt och hoppa över annat
utan att sammanhanget blir stört. Bildmaterialet består icke
av fotografier, som i detta fall bara skulle visa ett gytter av
paneler och reläer, utan i stället har mycket upplysande
diagram och skisser särskilt ritats. Förf. har dessutom
bemödat sig om att använda korta satser och enkla ord
— det finns mindre än 1 800 ord med mer än två
stavelser i hela boken. Varje nytt tekniskt begrepp är kursiverat
första gången det förekommer — och förklaras.
Kort sagt, förf. har, som ban själv framhåller, "försökt
att skriva denna bok så att den kunde förstås". Det är till
synes en enkel målsättning, men hur många författare
halden klart för sig? Nu skall man därför inte tro, att boken
är "populär" — det är bara det, att de avsevärda
svårigheter, som bemästrandet av vissa partier i boken bjuder
på, beror på ämnet och inte på författaren. Han har
verkligen gjort sitt bästa. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
