Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Böcker - Allmänna anvisningar för behandling av de bohuslänska fiskelägenas stadsplane- och byggnadsplaneproblem, av W Silfverhjelm - Gemensamhetslokaler, av Lennart Werklund - Värmecentralen för kol- och kokseldning i bostadshus, av Per Norbäck - Husbygningsteknik, av Mejse Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
I TEKNISK TIDSKRIFT
Man får inte glömma att platsen för de flesta fiskelägena
valts med hänsyn till den tidens förutsättningar.
Fiskebåtarna var då segeldrivna och det gällde att finna i första
hand en trygg hamn, som låg så nära de stora
fiskeplatserna — havet — som möjligt. Någon tanke på
expansionsmöjligheter hade man säkerligen inte. Övergången till
snabbare, motordrivna farkoster har minskat avståndens
betydelse. En förflyttning av fiskelägena till längre in
belägna skyddade orter med bättre tillgång på lämplig
byggnadsmark skulle sålunda i detta hänseende icke medföra
någon nämnvärd olägenhet. Kärleken till den gamla
säregna bebyggelsen torde däremot utgöra ett betydande
motstånd, även om badgästinvasionen av mången anses ha
förtagit idyllen och innebära en allvarlig lara för särskilt
ungdomens moraliska fostran. •
Som synes uppställer sig såväl ekonomiska som andra
problem i konstellationen fiskelägen, fisk- och stenindustri
samt badortsrörelse i Bohuslän. Det kan därför synas
lämpligt att utredningen givits en vidare ram i syfte att
klarlägga problemet i hela dess vidd ur nationalekonomisk
synpunkt. I andra stycket § 5 i Byggnadslagen heter det
nämligen, att "för att mark skall få användas till
tätbebyggelse förutsättes, att den vid planläggning prövas från
allmän synpunkt lämpad för ändamålet". I kommentarerna
till grunderna för den nya byggnadslagstiftningen (s. 28)
framhålles även, att det för staten är ett ekonomiskt
intresse att tätbebyggelse i den mån så är möjligt, ledes till
sådana platser, att kostnaderna för allmänna vägar och
andra anläggningar som helt eller delvis bekostas av staten
icke blir större än som är behövligt. W Silfverhjelm
Gemensamhetslokaler. HSB Byggn.-tekn, Utredn. nr 8.
HSB:s Riksförbund, Stockholm 1949. 176 s., 91 fig., 7 pl,
11 tab. 14 kr.
Som ett väsentligt bidrag till den pågående
samhällsplaneringen har HSB i samråd med AB Familjebostäder,
Stockholm, framlagt en omfattande utredning om allmänna
lokaler för institutioner, handelsförsörjning och
fritidsverksamhet.
Efter en inledande orientering om publikationens syfte,
utredningsunderlag och omfattning följer en tablå över de
79 lokaler, som utredningen omfattar. De skilda lokalerna
behandlas sedan i tablåns ordningsföljd. 1 ett avslutande
kapitel om samhällscentra ges anvisningar för planeringar
och byggnadsutredningar, kostnads- och budgetuppgifter
jämte en sammanfattning av bidragsmöjligheter för vissa
gemensamhetslokaler. För varje lokal redogöres med skiss,
planritningar och tabeller för lämplig orientering och
belägenhet, lokaldisposition och utrymmesbehov, varvid ett
antal olika storlekar i allmänhet behandlats. I anslutning
härtill anges lämplig lokalstorlek i förhållande till ortens
folkmängd samt meddelas uppgifter om myndigheter och
remissinstanser, möjligheter att erhålla ekonomiskt bidrag,
lagar och förordningar samt slutligen
litteraturhänvisningar.
Publikationen är genom sin karaktär av uppslagsbok
synnerligen överskådlig och lätt tillgänglig. Den är främst
avsedd som vägledning för fackmän på området, arkitekter
och ingenjörer m.m. Den torde dessutom bli till stort
gagn för kommunala nämnder och förtroendemän, som —
bl.a. i samband med den nya kommunindelningen — har
att bilda sig omdöme om hithörande frågor.
Lennart Werklund
Värmécentralen för kol- och kokseldning’ i
bostadshus, utgiven av Svenska Kolimportörers Förening,
Stockholm 1949. 46 s., ill. 2,50 kr.
Utrymmesbehovet för eldningsanordningar och
bränsleförråd kan inte i detalj beräknas förrän en byggnads
utformning är så pass fastställd, att värmebehovet kan
bestämmas. Föreliggande broschyr avser att ge
byggnadskonstruktören en preliminär uppfattning härom. Med
ledning av byggnadens yta och volym samt typen av vånings-
planerna får man en ungefärlig siffra på värmebehovet
och av detta kan man räkna sig vidare till
dimensionerna på pannorna, pannrummet, bränslerummet,
askutrymme och rökkanaler. Valet av bränsle inverkar både
på panntyp och bränslerum, och här lämnas en
kortfattad beskrivning av olika panntyper och det
karakteristiska för olika bränslesorter. Några nomogram för
uppskattning av bränsleförbrukning, panneldyta m.m. samt ett
antal planlösningar för pannrum lämnas, och den trevliga
och välskrivna broschyren avslutas med en genomgång
av de viktigaste byggnadstekniska
säkerhetsbestämmelserna. Per Norbäck
Husbygningsteknik, Foredrag og diskussioner fra
kursus i Dansk Ingeniørforening 1—5 november 1948. Teknisk
Forlag, Köpenhamn 1949. 284 s., ill. 18 dkr.
Hösten 1948 anordnade Dansk Ingeniör förening en kurs
i husbyggnadsteknik av ungefär samma typ och med
likartat innehåll som den kurs, som 1947 hölls av Svenska
Teknologföreningens avd. V. Föreliggande publikation,
innehåller föredragen vid kursen samt referat av de
diskussioner och tekniska samtal som följde efter föredragen.
Boken är uppdelad i fyra avdelningar: byggeriets
förutsättningar, dvs. lagstiftning och forskning; projektering av
fabriker och bostäder; byggnadsdelar, varvid behandlas
konstruktioner av väggar och bjälklag samt installationer;
samt nya arbets- och byggnadsmetoder. S Möller lämnar i
det första kapitlet en klargörande översikt av dansk
byggnadslagstiftning, dess historik, nuvarande utformning och
mest troliga utvecklingslinjer. Man finner av redogörelsen
och diskussionen att problemen i Danmark är av samma
slag som hos oss, t.ex. att bristen på enhetliga bestämmelser
försvårar tillverkning i stora serier. Man finner också
samma motsättning som hos oss mellan ämbetsmannens
åsikt, att man ej kan tillåta en frihet att bygga om den
kan leda till missbruk, och projektörens uppfattning, att
en lagparagraf ej bör instiftas om den ej är absolut
nödvändig. Projektering av fabriker behandlas av Friis
Jespersen, som bl.a. går in på frågan om byggnader i ett eller
flera plan. Han hävdar att envåningsbyggnaderna oftare
än vad soin hittills ansetts är mest ekonomiska. Denna
sats tycks dock vara erkänd av de flesta svenska fackmän,
vilket ju framgår av alla de fabriker i ett plan som möter
en på en resa i Sverige. Konstruktioner behandlas utförligt
av P Haller, som bl.a. går in på frågan om murverks
hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Därefter lämnas en
översikt av i Schweiz brukliga bjälklagstyper, såsom ett
flertal håltegelbjälklag. Kapitlet skildrar även resultat från
mycket omfattande försök som förf. har utfört under sin
verksamhet vid Tekniska Högskolan i Zürich. Avsnittet
värme- och sanitetsinstallationer av Th. Helleberg ocli om
elinstallationer av A Ebbesen behandlar huvudsakligen
sådana frågor som byggnadsteknikern bör vara bekant
med. De innehåller ej några viktigare frågor av intresse
för den svenske läsaren. Nya byggnadsmetoder skildras av
VV R Simonsen som lämnar en översikt av de försök med
ej-traditionella bostadshus, som pågår i England,
Frankrike och USA. Det framgår av diskussionsreferaten att även
om flertalet av dessa system ej är billigare än traditionella
hus, så fyller de dock i många fall en funktion genom att
motverka den brist på fackutbildade byggnadsarbetare
som råder över så gott som hela världen. Modernare
arbetsmetoder behandlas av R A Larsen, som främst
uppehåller sig vid nyare byggnadsmaskiner och
transportanordningar men som även ban går in på frågan om att bygga
hus av fabrikstillverkade, monterbara delar. 1 boken
medverkar även två svenskar, N Tengvik som redogör för
några resultat från. svensk byggnadsforskning och S
Wallander som behandlar några utvecklingslinjer inom svenskt
bostadsbyggen. Dessa frågor finns tidigare behandlade i
svensk litteratur.
Boken behandlar som synes flera problem som i dag är
aktuella inom byggnadsbranschen ej blott i Danmark utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
