Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
TEKNISIv TIDSKRIFT
ordat, att förslaget realiseras med beaktande av
framhållna synpunkter, samt av underdånig skrivelse från
Statens Naturvetenskapliga Forskningsråd med utredning och
förslag rörande inrättande au en statistisk institution i
Stockholm, varvid uttalats, att en statistisk institution,
avsedd att betjäna såväl fackhögskolor som näringsliv,
snarast bör inrättas, samt att det nu framlagda förslaget
snarast måtte upptas till överarbetning. Starka skäl talar
för att ett genomförande av det nu föreliggande förslaget
skulle komma att leda till att näringslivet icke bleve
betjänt på ett tillfredsställande sätt, varjämte säkerligen
ett antal mer eller mindre stora statistiska institutioner
skulle behöva inrättas vid andra institutioner, exempelvis
vid K. Tekniska Högskolan.
CTH
I och med budgetårsskiftet den 1 juli 1949 har följande
personalförändringar inträffat:
Professorn i maskinelement jämte hiss- och
transportanordningar K G Karlson har efter uppnådd pensionsålder
avgått från professuren, vilken vid ingången av detta
budgetår benämnes läran om maskinelement. Karlson
uppehåller professuren till, dess den blir tillsatt.
Avdelningschefen vid Statens Väginstitut, fil. dr G Beskow har fr.o.m. den
1 juli 1949 utnämnts till professor i geologi med
undervisningsskyldighet jämväl i mineralogi vid högskolan.
Professuren i byggnadsstatik och brobyggnad har uppdelats i två
professurer. Professor S Hultin kvarstår i professuren i
byggnadsteknik. Till innehavare av den nya professuren i
brobyggnad har lärarkollegiet enhälligt beslutat kalla
docenten vid KTH, tekn. dr S O Asplund, som utnämnts till
professor fr.o.m. 1 mars 1950. Arkitekt H Zimdahl, som av
lärarkollegiet uppsats i första förslagsrummet till
professuren i husbyggnadslära, har återtagit sin ansökan.
Lärarkollegiet har förordat, att den i andra förslagsrummet
uppsatte arkitekten G Hoving utnämnes till innehavare av
professuren.
L(d)or(dorn i fysik, fil. dr F E Tyrén, har utnämnts till
lektor i fysik vid Tekniska Gymnasiet i Borås och i
samband därmed avgått från laboratorsbefattningen.
Civilingenjör N Gottberg, som utnämnts till telegrafdirektör i
sjätte distriktet med stationeringsort i Sundsvall, har
erhållit begärt entledigande från speciallärarbefattningen i
teleteknik II. Byrådirektör T övergaard har erhållit begärt
entledigande från docenturen i teleteknik. Fil. dr F
Kiessling har erhållit begärt entledigande från befattningen
såsom biträdande lärare i elasticitets- och hållfasthetslära,
men har under höstterminen uppehållit befattningen såsom
vikarie. Civilingenjör F Töcksberg har på begäran
entledigats från befattningen såsom biträdande lärare i elektrisk
anläggningsteknik II from den 1 juli 1950. Överstyrelsen
har förordnat såsom speciallärare i industriell ekonomi
civilingenjör P Gierow, i kemisk apparatteknik överingenjör
K Magnusson samt i vattenlednings- och
vattenavloppsteknik civilingenjör K M Rybäck. Lärarkollegiet har
föreslagit docent E Frändberg till innehavare av
speciallärar-befattningen i ritteknik II och tekn. lic. G Kärrholm till
biträdande lärare i elasticitets- och hållfasthetslära.
Sakkunnigutlåtanden har brutits beträffande dels
speciallärarbe fatt ningen i ritteknik /, därvid de sakkunniga
förklarat att icke någon av de sökande styrkt sin
kompetens till befattningen, dels speciallärarbefattningen i
värmeteknik och maskinlära, varvid den sakkunnige förklarat
ende sökanden, civilingenjör S E Wassberg, kompetent, dels
ock befattningen såsom biträdande lärare i byggnadsteknik,
där de sakkunniga förklarat den ene av de två sökandena,
tekn. lic. T Möller, kompetent.
Sakkunnigeutlåtanden är att förvänta för professurerna
i läran om maskinelement (sökande docent B Jacobsson
och lektor T O Lindholm), mekanisk teknologi (kallelse
föreslagen), maskinlära (diplomingenjör S Lundqvist och
lektor G Nordberg) och kemisk apparatteknik
(överingenjör K Magnusson och civilingenjör Å Linder), till labora-
torsbefattningen i fysik (fil. lic. N Frössling, docent K Lidén
och docent E Lindholm), till observatorsbefattningen i
elektronik (tekn. lic. R Lindqvist och docent C Wallén) samt till
speciallärarbefattningarna i byggnadshygien (fil. kand S
Foghammar och civilingenjör F Ahlrén), teleteknik II
(telefondirektör E Stålhagen), läran om transportanordningar
(civilingenjör S Åsander) och svetsteknik (tekn. lic. R
Gun-nert, civilingenjör C T Ingvall och ingenjör C Hörnegren).
Antalet inträdessökande såsom ordinarie uppgick hösten
1949 till 452, varav 282 kunnat intas, 83 av dessa är
frånvarande under läroåret.
Bland inbjudna gästföreläsare kan nämnas professor J E
Nyström, Helsingfors, rektorn vid Finlands Tekniska
Högskola M Levon, Helsingfors, professor R Schwartz, Köln,
professor C Seaborg, Berkeley (Calif.), professor D P
Campbell, Cambridge (Mass.), professor L Troost, Delft,
och dr ingenjör K Heinrich, Berlin. Högskolan har
dessutom haft besök av dr C J Bouwkamp från Philips
forskningslaboratorium i Eindhoven, som under ca en månad
hållit en serie föreläsningar över antennteori.
Högskolans skriftseiie har under år 1949 utkommit med
11 nummer. Hittills har sammanlagt 91 publikationer
utgivits. En berättelse över verksamheten vid biblioteket
under de senaste elva åren har utkommit av trycket.
En ny studiehandbok är under utarbetande och beräknas
kunna färdigställas under vårens lopp.
1 sina petita för budgetåret 1950/51 hade kollegienämnden
anhållit om inrättande av ett flertal nya lärarbefattningar,
nämligen professurer i industriell ekonomi; pumpar, fläktar
och vattenturbiner (utbyte av nuvarande
speciallärarbefatt-ning); textilmekanik; teleteknik II (utbyte av nuvarande
speciallärarbefattning); geoteknik; värmeteknik och
maskinlära (utbyte av nuvarande speciallärarbefattning);
teknisk elektrokemi (utbyte av nuvarande
speciallärarbefattning) och stadsbyggnad (utbyte av nuvarande
speciallärarbefattning); laboratorsbefattningar i kemi och elektronik;
speciallärarbefattningar i nationalekonomi; rättskunskap;
färgeri- och appreturteknik; atom- och strålningsfysik;
elektromateriallära; akustik; geoteknik (alternativ till
professur i ämnet); perspektivlära med beskrivande geometri;
materialbehandling med formlära; byggnadsstatik II;
omändring av speciallärarbefattningen i kompressorer och
kolvpumpar till dylik befattning i högtryckskompressorer
och gasturbinteknik med utökat arvode; biträdande
lärarbefattningar i mekanik; elektromaskinlära;
elektricitetslära.
K. M:t har i statsverkspropositionen 1950 icke föreslagit
riksdagen inrättande av någon ytterligare professur vid
högskolan. I fråga om speciallärarbefattningar har
föreslagits inrättande av dylika i färgeri- och appreturteknik, i
rättskunskap, i nationalekonomi och i materialbehandling
med formlära. Dessutom har föreslagits omändring av
befattningen i kompressorer och kolvpumpar till
högtryckskompressorer och gasturbinteknik samt höjning av arvodet
för befattningen liksom för befattningen i geodetisk
mätningsteknik. Vidare har föreslagits inrättande av en
befattning såsom biträdande lärare i mekanik och höjning av
arvodet för biträdande läraren i elasticitets- och
hållfasthetslära. Beredningen av frågan om anslag till
nybyggnader samt till inredning och utrustning av nya lokaler har
ännu icke avslutats. Särskild proposition i dessa ämnen är
att vänta under riksdagen gång.
1 fråga om högskolans utbyggnad må först framhållas, att
den nya byggnaden för avdelningen för maskinteknik nu
står färdig. Endast vissa mindre inredningsdetaljer återstår
att avsluta. Avsikten är att byggnaden skall tas i bruk för
M:1 och M4 vid vårterminens början. Byggnaden, som är
belägen omkring 75 m söder om väg- och
vattenbyggnadsavdelningens byggnad på Gibraltarområdet, har erhållit
samma arkitektoniska utformning som denna och
omfattar källare, fyra våningar och vind. Första våningen
upptar en stor föreläsningssal för 154 personer,
institutionsbibliotek, avdelningsexpedition och sju tjänsterum. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
