Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
179
andra våningen, M3, är inrymda en ritsal för 60 studerande
med arkiv, föreläsningssal för 63 personer, ett
professors-rum, ett assistentrum och ett förberedelserum. Dessutom
finnes kapprum med låsbara skåp för varje studerande,
toalettrum m.m. Tredje våningen, avsedd för M4, är
disponerad på samma sätt som andra våningen. I fjärde
våningen finnes en hörsal för 40 personer och ett antal
rum .för examensarbetare. Dessutom har i våningen
inrättats laboratorier för de textila ämnena, såsom
mikroskoprum, konstantrum och konfektionslaboratorium samt
förråd ävensom lärarrum. Mycken omsorg har nedlagts
på att ge byggnadens inre en tilltalande utformning.
Väggarna i korridorer är oljemålade i en mjuk blå färgton
och taken har försetts med ljudabsorberande anordningar.
Dylika har inlagts även i föreläsningssalar och i de övriga
lokaler, där så befunnits erforderligt. I ritsalarna har
uppställts specialgjorda ritbord, i huvudsak överensstämmande
med dem som tidigare anskaffats för väg- och
vattenbyggnadsavdelningen men försedda med vissa
förbättringar. Utöver takbelysning har ledade ritbordslampor
anskaffats för varje ritbord. Byggnadskostnaderna uppgår
till ca 1 Mkr., vartill kommer omkring 150 000 kr. för
inredning.
Genom tillkomsten av den nya byggnaden kan lokalerna
vid Storgatan omdisponeras. Så kommer biblioteket att få
disponera M4:s nuvarande ritsal, varigenom möjlighet
beredes biblioteket att där uppställa de delar av biblioteket,
som hittills har fått härbärgeras på vinden och där utsättes
för ogynnsam påverkan av väder och vind. Avdelningen
för elektroteknik, vars lokalbekymmer är i hög grad
påträngande, får disponera M3:s nuvarande ritsal,
huvudsakligen för institutionen för teleteknik I. Röda Rummet,
som nu användes såsom föreläsningssal och
sammanträdeslokal för lärarkollegiet, kan frigöras för kansliets
behov. Kansliet vinner härigenom en ytterst välbehövlig
utökning av sina alltför trånga lokaler. Den i Röda
Rummet befintliga samlingen fotografier av gamla chalmerister
kommer att bevaras och uppsättas i någon annan
föreläsningssal.
Sedan byggnadstillstånd erhållits för uppförande av en
institutionsbyggnad för elektroteknik har
byggnadsarbetena igångsatts under hösten 1949 och nu fortskridit så
långt, att grunden och en våning uppförts. Byggnaden, som
fått måtten 43 X 14 m och är belägen inom sydvästra delen
av Gibraltarområdet, har kostnadsberäknats till omkring
800 000 kr., vartill kommer kostnader för inredning och
utrustning. Byggnadsarbetena torde kunna i huvudsak
avslutas under hösten 1950.
Högskolans kraft- och värmecentral har trätt i funktion
med ingången av innevarande läroår, även om en del
installationsarbeten återstår. Från centralen distribueras
värme och elkraft till högskolans samtliga anläggningar
på Gibraltarområdet samt till Statens
Skeppsprovnings-anstalt, Svenska Textilforskningsinstitutet och Kärnkemiska
Institutionen, vilka alla är belägna inom området,
överskottet av kraft säljes till Göteborgs stad.
Anläggningen omfattar två 40 at ö ångpannor, den ena av system
La Mont (Svenska Maskinverken) och den andra av
Götaverkens konstruktion, vilka eldas med kol eller olja,
vardera producerar 9 t/h ånga. Från pannorna levereras
ånga till två turbiner, en 1 250 kVA
Stal-kondenserings-turbin, den andra en 850 kVA de Laval-mottrycksturbin.
Den värmetekniska och den elektriska instrumenteringen
är av svensk tillverkning. Generatorerna levererar ström
med en spänning av 525 V som i två transformatorer
upp-transformeras till 10 kV. Den för driften av centralens
hjälpmaskineri erforderliga energin tas ned till 380 V i en
särskild transformator. 1 centralen har installerats ett
ställverk för in- och utgående kraft för hela området.
Byggnadskostnaderna, inklusive utrustning, uppgår till i runt
tal 2,9 Mkr.
Genom privat donation har högskolan erhållit ett
radio-astronomiskt observatorium på Råö, några mil söder om
Göteborg. Observatoriet, som ingår i institutionen för
elektroteknik, utgöres för närvarande av en större sportstuga,
innehållande apparatrum samt övernattningsrum för den
personal, som betjänar observatoriet.
Forskningsuppgifterna omfattar väsentligen tre grupper, nämligen solärt
brus, galaktiskt brus och meteorer. Undersökningarna av
det solära bruset syftar i första hand till att möjliggöra
studiet av en eventuell korrelation mellan brus- och
jono-sfäriska fenomen samt till att mäta skillnaden i
ankomsttid för brussignaler av olika frekvens. De sistnämnda
mätningarna väntas kunna lämna värdefulla upplysningar om
den höjd i solen, på vilken brus av olika frekvenser
genereras. Med undersökningarna av det galaktiska brusets
fördelning avser man att kunna nå en kartläggning av
himlavalvet ur brussynpunkt. Användning av antennsystem med
mycket stor upplösningsförmåga väntas kunna leda till
upptäckten av flera punktstrålningskällor, s.k.
radiostjärnor. Meteorforskningen lämnar upplysning om
meteorernas massa, hastighet och höjd samt i vissa fall om
rekom-binationskoefficientens storlek i jonosfären.
Den för observatoriet avsedda apparaturen är för
närvarande under byggnad på institutionens verkstad. Den
första solbrusanläggningen om 150 Mp/s beräknas kunna
tas i bruk under februari 1950. Anläggningar för andra
frekvenser kommer därefter att byggas i snabb följd med
utnyttjande av de erfarenheter, som vunnits vid
konstruktionen av den första anläggningen. Då de i dylika
anläggningar ingående högfrekvensförstärkarna är av
utslagsgivande betydelse för apparaturens känslighet, har inga
ansträngningar skytts för att hålla störningsnivån nere.
Ett annat teknisk problem av stort intresse har varit
utformandet av elektroniska omkopplare för automatisk
in-och urkoppling av antennsystemet, på vilka måste ställas
mycket stora krav, enär ingångssignalen är av
storleksordningen 10~3 ftV. Även antennsystemen erbjuder ur
teknisk synpunkt många intressanta problem. Vid
undersökningar av det galaktiska bruset önskar man mycket stor
riktskärpa — av storleksordningen en bågsekund — vilket
medför behov av stora grupper antenner med därav
följande matningsproblem.
Inom mineralogiska institutionen har den stora
utställningssalen måst reduceras med en tredjedel, som
avstyckats till arbetsrum. Med tillägg av några rum från
angränsande institution håller man nu på att omvandla
institutionen till en geologisk-mineralogisk institution, där
skåde- och övningssamlingarna kompletteras med
ordentliga jordarts- och bergartsserier. Ett jordartsfysikaliskt
laboratorium för undervisning och forskning håller på
att utrustas och övningsutrustningen för kemisterna,
speciellt gällande mikroskopering och kristallmätning, behöver
jämväl stora tillskott. Inom lokalerna kan dock icke
beredas plats för något så väsentligt som ett optiskt
övningslaboratorium, utan man får tillsvidare söka reda sig med
ett provisoriskt dylikt.
Professor Rydbeck avreste i slutet av november 1949 på
inbjudan av indiska myndigheter till Indien för àtt bl.a.
delta i All India Science Congress i Poona och Indiska
Vetenskapsakademiens 15-årsjubileum. Rydbeck har även
beretts tillfälle att under vistelsen i Indien besöka ett
flertal indiska lärosäten i Bombay, Calcutta och New
Dehli samt där hålla föreläsningar. Såsom regeringens gäst
har han deltagit i invigningen av National Physical
Laboratories och National Chemical Laboratories i Dehli. 1
Indien har Rydbeck knutit förbindelser med ett stort antal
framstående vetenskapsmän och kulturpersonligheter. På
hemväg från Indien avser han att besöka
elektronikinstitut i Italien, Frankrike, Belgien och Holland samt företa
en studieresa i Tyskland.
Professor Hedvall har erhållit tjänstledighet för att under
februari—maj på inbjudan av åtskilliga amerikanska
universitet och vetenskapliga samfund företa en
föreläsnings-och studieresa i USA. Hedvall skall därunder bl.a. delta i
årsmöte i Detroit med American Chemical Society och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
