Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1950 - BARK — en svensk matematikmaskin, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
TEKNISIv TIDSKRIFT
in- och utmattning förmedlar endast en decimal siffra i
taget, svarande mot en grupp 0111 fyra binära informationer.
Reläantalet i denna del av maskinen uppgår till ca 360.
Styrorgan
Styrorganet är sammansatt av orderkedja och
order-paneler, samt ett mindre antal reläer för styrning av
orderkedjan. Denna består av 840 reläer, så kopplade att ett,
men endast ett relä är tillslaget och har sina kontakter
under spänning i varje ögonblick. Det tillslagna reläets
kontakter sätter under spänning fem trådar, vilka går till
A-, B- och C-panelerna samt en panel för uppkoppling av
operation och tecken.
A-, B- och C-panelerna har vardera i princip två fält, ett
för dubbeljackar och ett för enkeljackar. Var och en av
de 840 dubbeljackarna på dessa paneler är förbunden med
motsvarande orderreläs A-, B- och C-tråd, medan
enkel-jackarna är förbundna med var sitt av registrens
motsvarande anslutningsreläer. Operations- och teckenpanelen
har ett antal små jackfält, förbundna med var sitt
orderrelä. I varje sådant jackfält kan två U-proppar stickas in.
Den ena av dessa, operationsproppen, förbinder då en
jack, kopplad till operationstråden, med någon av fyra
jackar, kopplade till reläer för initierande av transfer,
addition, multiplikation eller entalsoperation. Den andra,
teckenproppen, förbinder en jack, kopplad till
teckentråden, med någon av tre jackar, kopplade till reläer för
teckenkombinationerna ++, H–, och —,+
(–åstadkommes genom utelämnande av proppen).
När styrorganet får information från den aritmetiska
enheten, att en operation är klar, fälles det då tillslagna
or-derreläet och nästa relä i kedjan slås till (efter order 7
kommer alltså normalt order 8). Ordningsföljden kan dock
brytas på önskat ställe i kedjan. Dessa orderhopp kopplas
på en femte panel, ordergångspanelen, genom att man med
en sladd sammakopplar de jackar på panelen, som svarar
mot de order mellan vilka hoppet skall ske.
En fullständig instruktion beskrives alltså av
ordernummer, A-, B- och C-adress, operation, tecken samt numret
på efterföljande ordern; detta senare behöver dock inte
anges vid normal ordergång.
En nödvändig egenskap hos en automatisk räknemaskin
är, att den skall kunna modifiera sitt räkneprogram med
ledning av resultat som framkommer under räkningens
gång. Detta göres i BABK med hjälp av väljare, dvs. en
pyramidkoppling av reläkontakter, fig. 2.
I maskinen finns fyra 64-väljare, försedda med ingångar i
toppen och i förgreningspunkter längre ned på pyramiden;
varje 64-väljare kan därför efter behag användas som två
parallella 32-väljare, fvra 16-väljare, åtta 8-väljare, sexton
4-väljare, eller kombinationer av dessa alternativ.
64-väljarna styres av de sex sista siffrorna i taldelen. De
styrande reläerna förhåller sig till den övriga maskinen
som lagringsreläer i ett register och det är möjligt att
utnyttja dem som C-adresser, men även som B-adresser om
man skulle vilja kontrollera vilket tal som för
ögonblicket finns lagrat i dem.
Vidare finns i maskinen fem grupper om 25 parallella 2-
Fig. 2.
Principschema
för
pyramid-väljare; utgången står
på
decimalnummer 5,
motsvarande
101 i binär
notation.
Fig. 3. Panel med de fasta registrens omkopplare.
väljare. Dessa är att betrakta som 5 specialregister, vilka
vart och ett kan motta och lagra en binär information.
Tre av dessa register är anslutna så att de lagrar
taltecknet, medan de övriga två lagrar sista siffran.
Väljarnas utgångar och ingångar är anslutna till jackar
på ordergångspanelen. Med hjälp av väljarna är det
möjligt att dels låta maskinen välja mellan alternativa register
i en viss order, dels också välja vilken order som skall
användas närmast efter den aktuella.
Bland räkneprogram, där denna förmåga utnyttjas,
märkes checkning, dvs. en räknekontroll, som i regel består i
att man beräknar en storhet på två olika sätt och
jämför skillnaden mellan de två resultaten med en på
förhand given tolerans. Är felet för stort stannar maskinen,
i annat fall fortsätter beräkningarna. Vidare kan en följd
av order, som ingår som del i ett större räkneprogram,
upprepas ett antal gånger innan maskinen går vidare till
en annan följd. Med hjälp av väljarna kan maskinen
dessutom välja ett funktionsvärde i en i de fasta registren
lagrad tabell med ledning av ett uträknat argument.
Uppsättning och kontroll
BABK innehåller totalt inemot 5 200 reläer, monterade i
närmare 250 boxar, placerade högst 11 i varje av
maskinens 24 stativ, fig. 3. Utrustningen är av Telegrafverkets
standardutförande. Till detta kommer orderpanelerna, som
upptar 9 stativ.
Bäkneprograminen måste sättas upp för hand genom
pluggning av sladdar. Skall samma problem behandlas
om igen vid ett senare tillfälle, måste programmet sättas upp
på nytt. Detta tar en viss tid, och är alltså en nackdel. I
gengäld har orderkedjan gjorts så lång (840 order i första
utbyggnaden, med plats för 1 200) att man normalt bör
kunna ha tre eller fyra problem uppsatta samtidigt.
Ingenting hindrar heller, att man sätter upp programmet för ett
problem medan maskinen arbetar på ett annat. Någon
direkt förlust av "maskintid" behöver därför inte inträffa.
Sedan räkneprogrammet satts upp på panelerna kan
maskinens arbete övervakas från ett manöverbord. Här
in-dikerar lampor, vilken order som utföres, vilka register
som deltar samt vilken operation och vilka tecken som
gäller för ordern. Genom manuellt ingripande kan även
mellanresultaten inspekteras. Det är också möjligt att i
kontrollsyfte ge maskinen order från kontrollbordet utan
uppkoppling på panelerna. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
