Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1950 - Teletekniken i »luftbron», av D H - Ny fartmätare för höga hastigheter, av D H - Ny tryckgivare för cylindertryckmätningar, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
TEKNISIv TIDSKRIFT
Fig. 2. Block
schema över
"video
map-ping" anläggningen.
en bild av kartan över det område, som avsökes av radarn.
Fig. 2 ger en enkel bild av hur anläggningen arbetar. En
transparent karta över avsökningsområdet är fastsatt i en
ring så utförd, att kartan kan bringas att rotera synkront
med radarantennen. Under kartan befinner sig ett
kato-skop, vars stråle avlänkas radiellt och i takt med de
utsända radarimpulserna. Den över kartan placerade
fotocellen uppfångar det genom kartan gående ljuset från
katodstrålen, vilket vid genomgången blir
intensitetsmodu-lerat. I radarmottagaren blandas de förstärkta
fotocell-strömmarna med inkommande radarekon, och man får
på skärmen en kartbild, på vilken de ekogivande flygplanen
syns i form av lysande fläckar.
Sedan flygplanen med bevakningsradarns hjälp dirigerats
in till anflygning för landning, övertogs ledningen av dem
av de män, som arbetade vid GCA-landningsradarsystemen,
vilka "pratade ner" planen. Vid Tempelhof-flygplatsen
kunde säker landning utföras med GCA även om
molnhöjden inte var mer än ca 100 m. Vid de andra
flyg-plaserna kunde säker landning utföras vid ännu lägre
molnhöjd (Electronics aug. 1949). D U
Ny fartmätare för höga håligheter. Allt eftersom
hastigheten hos flygplan och robotar ökat och närmat sig
ljudhastigheten för att efter hand överskrida denna har
behovet av en bättre hastighetsmätare blivit aktuellt. 1 USA
har en "true air-speed indicator", arbetande efter helt nya
linjer, utvecklats.
Den nya fartmätaren är i stort sammansatt av ett
gnistgap placerat på planets utsida, en impulsgenerator, en ca
30 cm bakom gnistgapet placerad jondetektor, en
impulsförstärkare samt en katoskopindikator (fig. 1). I
iinpuls-generatorn alstras högspänningsimpulser av ca 1 jMs
varaktighet, vilka matar gnistgapet. Apparatens hjärna är en
oscillator, svängande med 1 000 p/s. Signalen från denna
matar dels via en förstärkare och fasvridande kretsar
horisontal- och vertikala\ länkningsplattorna på
katoskop-indikatorn så att katodstrålen bringas "rita" en ring på
skärmen, dels styr den en relaxationsoscillator, svängande
med 100 p/s. Denna 100 p/s signal styr dels en
multivibra-tor och dels högspänningsimpulsgeneratorn. Multivibratorn
ombesörjer intensitetsmodulering av katodstrålen på så
sätt att denna är kraftigt lysande under 2 000 s
(multi-vibratorns positiva period) men mörk under de återstående
8 000 /is (tydligen är multivibratorfrekvensen 250 p/s). Då
högspänningsgeneratorn startas, utsändes en
högspännings-impuls i samma ögonblick, som katodstrålen blir synlig på
skärmen. Avlänkningen är tydligen så synkroniserad, att
strålen i impulsögonblicket alltid befinner sig på rätt ställe
på skärmen (startläge). I gnistöverslaget alstras joner, vilka
av den förbipasserande luftströmmen förs bakåt till den
längre hak placerade jondetektorn. Genom elektrostatisk
induktion uppstår i denna en svag spänningsimpuls, vilken
förstärkes och "snyggas till" innan den inmatas på
kato-skopindikatorn, där den avlänkar den cirkulärt roterande
katodstrålen på så sätt, att ett radiellt utåt riktat streck
uppstår på cirkelns periferi (se fig. 1).
Streckets läge på cirkeln är tydligen direkt funktion av
flygplanets hastighet relativt lufthavet samt avståndet
mellan gnistgap och jondetektor. Man kan på
katoskopskär-men placera en i km/h graderad skala, så att planets fart
direkt kan avläsas genom denna. Det är tydligt att visst
fel i avläsningen kan uppstå om inte gnistans utbredning
i rummet göres mycket liten, varför stor omsorg måste
nedläggas på konstruktionen av gnistgapet. Vid försök har
man dock funnit att gnistgapets bredd är beroende av den
genom gapet passerande luftströmmens hastighet, på så
sätt att då lufthastigheten ökar blir även gapet mindre.
Genom andra försök har man vidare funnit att goda
gnist-urladdningar kan fås även vid mycket höga Mach-tal och
att gnistans bredd kan begränsas till ca 2,5 mm. Eftersom
avståndet mellan gnistgap och jondetektor valts till 30 cm
är således mätfelet litet. Man har även undersökt
gnist-funktionen vid olika lufttäthet och funnit att tillräcklig
gnista kan fås även om lufttätheten är 0,0017 av den
normala. Detta innebär att instrumentet är användbart på
höjder upp till och över 45 km.
Det återstår ännu mycket arbete innan den ovan
beskrivna apparaten är 100 % användbar för såväl
höghas-tighetsplan som för robotplan. Bl.a. måste indikatorn
utformas så att säkrare och enklare avläsning kan göras.
För att fartmätaren skall bli användbar i robotar måste
man tydligen utforma indikatorn så att dess utslag kan
fjärröverföras till marken. När instrumentet blivit slutligt
utformat bör det även kunna användas för kalibrering av
överijudvindtunnlar (ATI techn. Data Dig. mars 1948). DU
Ny tryckgivare för cylindertryckmätningar. Den aktiva
delen av tidigare givare för mätning av tryck i
explosions-kammare har i allmänhet bestått av en membran, vilken
påverkar ett stångsystem eller utgör ena belägget i en
variabel kapacitet. Följande fvra storheter påverkar
membranen: trycket i cylindern, linjär acceleration av
mem-branhållaren med riktning vinkelrätt mot membranens yta,
temperaturgradienten i membranen, mellan dess insida
och utsida, och membranens medeltemperatur. Trycket är
givetvis den storhet, som man önskar mäta. Den linjära
accelerationen av membranhållaren och
temperaturgradienten orsakar ej önskvärda böjningar i membranen,
vilka ej kan separeras från tryckeffekten. Ändringen av me-
Fig. 1. Blockschema över den nya fartmätaren.
Fig. 1. Principskiss för
tryck-givare; t.h. genomskärning av
tryckgivaren, visande
luftkyl-ningskanalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
