Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1950 - Vetenskaplig forskning — och teknisk, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
205
Vetenskaplig iorskning — och teknisk
Civilingenjör Sigge Hähnel, Stockholm
De sätt, varpå vetenskapliga och tekniska
upptäckter görs, torde numera oftast vara
närbesläktade, ehuru upptäckarens avsikter och
drivkraft åtminstone delvis icke är desamma. Under
det vetenskapsmannen vanligen arbetar utan
tanke på pekuniär vinst och drivs av ideella
intressen, dvs. av en önskan att förstå naturens
"varför" och "huru", har teknikern alltid en
praktiskt merkantil syn på de problem, han
försöker lösa. Bådas verksamhet har emellertid ett
gemensamt mål: att behärska naturfenomenen i
största möjliga utsträckning. Ehuru teknikers
upptäckter förr ibland kunde ge uppslag till
abstrakta teorier, torde vetenskapsmännens
grundforskning nu vara en nödvändig
förutsättning för teknikernas uppfinningar. Den intima
samverkan mellan vetenskap och teknik, som
blivit alltmer nödvändig, synes motivera att i
sammanhang framlägga några synpunkter på
båda dessa områden för mänsklig företagsamhet.
Personliga egenskapers betydelse och utnyttjande
Ihde4 anser, att när tiden är mogen för en viss
upptäckt, blir denna oundviklig. Då uppstår
givetvis frågan, vari mogenheten består. Härpå
svarar han: "Ett behov har uppstått, och man
söker efter medel att tillfredsställa det; ett geni
med tillräcklig insikt i problemställningen har
nått mognad; den fundamentala bakgrund av
vetande, som är nödvändig för upptäckten, har
samlats." Det har skrivits mycket om det
överlägsna intellektet och den stora skickligheten
hos dem, som gör viktiga upptäckter. Enligt
denna skola, säger Ihde, skulle mänskligheten
alltjämt stappla framåt utan Mendels
ärftlig-hetslagar, om denne icke levat, eller utan
kännedom om bakterier, om Pasteur icke funnits,
eller utan röntgenstrålar, om Röntgen dött som
barn, men han anser, att detta uppenbarligen är
felaktigt. Det händer ju ofta, att en viss
upptäckt görs nästan samtidigt av flera forskare
oberoende av varandra, och en viss personlig
intellektuell utrustning kan därför icke vara
nödvändig för att en viss upptäckt skall göras.
Som slutsats anser sig Ihde4 kunna konstatera,
att den primära orsaken till en vetenskaplig
upptäckt icke är ett trängande behov eller ett med
vissa originella egenskaper utrustat geni utan
001.891
den hänsynslösa pressen av anhopat vetande.
Det är sällan möjligt att förutse vilka fakta, som
är nödvändiga för lösande av ett visst problem,
förrän de har samlats och blivit en del av
mänsklighetens vetenskapliga arv. Så snart samlingen
är fullständig, blir det nästa steget oundvikligt.
Det är tydligt, att Ihde tillmäter den mänskliga
faktorn vid upptäckters görande en ganska
underordnad roll, men dess existens synes dock
absolut nödvändig. Att flera forskare gjort samma
upptäckt oberoende av varandra, när tiden varit
mogen, kan även anses visa, att det ofta finns
flera människor i världen med den intellektuella
utrustning, som fordras för att lösa detta
speciella problem. Funnes icke en eller flera
potentiella upptäckare ständigt till hands, skulle
uppenbarligen ingen upptäckt göras, hur
pressande det samlade vetandet än vore.
Enligt Mock7 har en upptäckare eller
uppfinnare alltid väl utvecklad iakttagelseförmåga
kombinerad med höggradig nyfikenhet och stor
förmåga att tänka logiskt, egenskaper, som är
utmärkande för barn, innan uppfostran satt sin
prägel på dem. Denna går nämligen vanligen ut
på ett snabbt förkvävande av för omgivningen
obekväma tendenser, till vilka bl.a. hör
frågvishet och öppet uttalande, långt gående
slutledningar. Okonstlade tankar kan naturligtvis vara
pinsamma, och vana är naturens skydd mot
många bekymmer.
De flesta läsare minns säkert, hur nervösa
de var, när de började ett nytt arbete, som de
icke var säkra på att klara. Efter blott några
dagar gick emellertid allting mycket lättare,
arbetet hade börjat övergå till rutin, det fordrade
icke längre så stor uppmärksamhet och så
intensiv tankeverksamhet. Mycket få skulle stå
ut med att byta sysselsättning t.ex. var tredje
dag; vanetänkande och rutin, möjligheten att
utnyttja tidigare resultat vid lösandet av nya
problem är utan tvivel några av livets värdefullaste
tillgångar, men för vetenskapens och teknikens
utveckling kan de lätt bli till en hämsko.
Upptäckaren måste kanske därför önska sig sin
barndoms förkvävda egenskaper åter, och Mock
undrar, om icke en ändring av
uppfostringsmetoderna kunde tänkas.
En annan karakteristisk egenskap hos upptäc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
