Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1950 - »Cold rubber» — ett bättre syntetiskt gummi, av Hans Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TEKNISIv TIDSKRIFT
produktion av syntetiskt gummi kommer att
bibehållas i framtiden som prisreglerande faktor
och som säkerhet vid avspärrning är nog
tämligen säkert. Att förutsäga det syntetiska
gummits kommersiella framtidsmöjligheter är
betydligt svårare. Den ytterst snabba utvecklingen av
det kalla gummit har ännu ej nått sin spets, och
frågan står öppen, hur långt man kan utveckla
dess egenskaper och avpassa dem för olika
ändamål. Å andra sidan har utforskningen av
naturgummits möjligheter till stor del legat nere
under krigsåren, varför tle ej kan anses på långt
när uttömda. En viktig förutsättning för ett lågt
pris på naturgummi är riklig tillgång pä billig
arbetskraft vid plantagerna, en faktor, som med
tiden kan få allt större betydelse vid
priskonkurrensen mellan naturgummi och syntetiskt gummi.
För att bedöma möjligheterna för en eventuell
svensk produktion av bunagummi har tabell 3
upprättats. Den grundar sig på medelvärden för
samtliga berörda amerikanska industrier under
krigsåren och innehåller investerings- och
driftkostnader för de olika faserna av processen6. I
driftkostnaderna inräknas alla hjälpkemikalier,
reparationer och underhåll, löner, laboratorium,
försäkringar, emballage etc. och frånräknas
eventuella inkomster av biprodukter. De angivna
siffrorna har ett visst värde för att uppskatta
den inbördes storleksordningen, däremot måste
man vid bedömning av deras absolutvärden ta
hänsyn till, att de avser förhållanden under
krigstid, då ekonomiska hänsyn spelade en
andrahandsroll.
När det gäller att välja framställningsprocesser
för styrenfabrikationen och polymerisationen har
vi endast ett alternativ. Vid valet av
framställningsprocess och råvara för
butadienfabrikatio-nen mäste däremot ett avgörande av stor
betydelse äga rum. Följande synpunkter kan anses tala
för en framställning ur etanol enligt det
amerikanska förfarandet: Alkoholen är en inhemsk
råvara, tillgänglig vid avspärrning, medan däremot
en framställning på petroleumbasis i detta
avseende ställer sig mindre lämplig. En framställ-
Tabell 3. Investerings- och driftkostnader för produktion
av a. 1 t av utgångsmaterialet, b. den mängd
utgångsmaterial som ingår i ett ton gummi (medelvärden för
samtliga under kriget tillkomna fabriker i USA)
Process Investeringskostnad Driftkostnad
$/1 år .$/t
a b a b
Butadien ur etanol ... 290 236 49 40
ur buten (från
petroleum) 416 338 102 83
Styren............... 281 70 56 14
Katalysatorer, diverse — 14 — —
Polymerisation ....... 176 176 106 106
GR-S totalt ur etanol.. — 496 — 160
ur linien . . — 598 — 205
Tabell 4. Råmaterialpris för syntetiskt gummi vid olika
spritpriser
25 öre/kg 35 öre/kg 45 öre/kg
Styren, bensol à 40 öre/kg .. 9 9 9
etanol (för etylen) .. 4 6 7
Butadien, etanol ............ . 57 80 102
Gummi totalt .............. . 70 95 118
ning ur alkohol kan med fördel drivas i liten
skala. De amerikanska standardenheterna har en
årsproduktion av 20 000 t butadien, men består
i sin tur av åtta reaktorer för konverteringen till
butadien, vilka arbetar fullkomligt oberoende av
varandra med separata destillationssystem. Vid
framställning på petroleumbasis arbetar man
däremot med mycket stora enheter, och en
ned-minskning av dem till en storlek lämplig för
svenska förhållanden skulle fördyra dem
avsevärt. Investerings- och driftskostnaderna är
betydligt lägre för alkoholprocessen, vilket tabell 3
utvisar. Framställningen ur alkohol uppgives
vara relativt enkel att genomföra, vilket
bekräftats vid pågående undersökningar på KTH37.
Att man i USA efter kriget allmänt övergått till
en framställning på petroleumbasis och helt
avställt fabrikerna för alkoholbutadienprocessen
beror givetvis på de där rådande möjligheterna
att driva fabrikationen i stor skala men framför
allt på de höga alkoholpriserna, som under kriget
låg på 80 ct/gall. och numera kring 40—50.
Petroleiimråvarorna är billigare beroende på
lätttillgängliga naturtillgångar och riklig tillgång på
krackgaser från oljeraffinaderierna.
I tabell 4 har råmaterialkostnaderna uträknats
för tre alternativa spritpriser, 25, 35 och 45
öre/kg räknat som 100 %, under antagande av
ett bensolpris på 40 öre/kg och med användning
av de utbytessiffror, som angives i litteraturen.
Tabellen visar spritprisets dominerande
inflytande, även ganska stora variationer i
bensol-priset påverkar ej kalkylen nämnvärt.
En uppskattning av driftkostnaderna efter
amerikanska siffror måste bli ytterst approximativ.
Det i tabell 3 angivna värdet av 16 ct/kg
motsvarar enligt gällande kursvärde 85 öre/kg. Det
kan visserligen anses felaktigt att räkna med
gällande kursvärde med hänsyn till den högre
amerikanska lönenivån och prisnivån i
allmänhet, men erfarenheten har alltid visat, att en
framställning i mindre skala fördyrar
driftkostnaderna, varför här räknats med gällande
kursvärde. Summan av råmaterial- och
driftkostnader blir då 1,55, 1,80 och 2,05 kr/kg gummi. Som
jämförelse kan nämnas att summan av rårna-,
terial- och driftkostnader för svedoprenet för ett
par år sedan beräknades till 2,25 kr/kg, inen med
hänsyn till svedoprenets högre specifika vikt blir
volympriset i jämförelse med buna avsevärt
högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
