Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1950 - Pannskorstenars konstruktion, av Moje Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. i. Skorsten,
bestående av två halvstens
tegelmantlar med
mellanliggande isolering
av stemillsmatta.
sar en sådan provskorsten uppförd över en
oljeeldad ugn. Temperaturen kontrollerades på fyra
ställen längs den 4 m höga skorstenen.
Temperaturen var nertill ca 1 350°C men sjönk successivt
högre upp och var högst upp ca 400° C lägre,
vilket torde motsvara förhållandena vid de flesta
skorstenseldar.
Efter en sådan skorstenseld under en halv
timme fick skorstenen svalna och förloppet
upprepades tio gånger. Skorstenens inre del höjde sig
vid upphettningen ca 15 mm dvs ca 10^12 mm
per normal våningshöj d. Detta motsvarar en
höjning av ca 8 cm för ett sexvåningshus med
soteld i hela pipan. En sådan expansion i en
skorstensstock, som hänger fast vid bjälklagen
på sedvanligt sätt, måste föranleda
sönderbryt-ning av murverket och sprickbildningar.
Höjningen går icke tillbaka helt och hållet vid
avsvalnandet. Av höjningen på 15 mm kvarstod
efter svalnandet ca 10 mm. Detta torde
huvudsakligen bero på, att smält tegel vid innerytan har
lagt sig i fogarna och stelnat.
Sprickor kan uppstå även vid en hastig
antändning, som ger övertryck och utvidgning i sidled.
En sådan explosionsartad antändning har icke
kunnat efterliknas vid provningen.
I fig. 5 visas provskorstenen sedan den yttre
manteln och stenullsmattan avlägsnats. Lampor
och speglar sänktes ned uppifrån mellan varje
skorstenseld för observation av sprickor i den
inre tegelmuren. Efter den första skorstenselden
kunde man icke se några sprickor, men redan
efter den andra framträdde de tydligt. Tio skor-
stenseldar torde icke vara för mycket att räkna
med, om en byggnad blir 50 eller 100 år gammal
och man under denna tid får fleråriga
vedeldningsperioder. Sprickor av det slag, som
uppstått i provskorstenens inre del vid de tio
skorstenseldarna, torde dock icke medföra någon
olägenhet, så länge den yttre delen är sprickfri.
Fig. 6 visar några spruckna tegel från det inre
murverket.
Ännu en skorsten av liknande typ är för
närvarande uppmurad vid Provningsanstalten, men
där är den yttre manteln av betong. Vi gjorde
först en del förberedande försök med gjutning
av betong mot stenullsmattor. Det blir en
ganska ojämn betongyta i gränsskiktet mot
sten-ullen och vi kom till, att man bör ha en ganska
tjock matta, eller ännu hellre två mattor. En
stenullsmatta bör ju läggas med överlappande
fogar och då får man en fördubbling av
tjockleken vid överlappningen. Om man i stället tar
två lag tunnare stenullsmatta med förskjutna
fogar, men utan överlappning, får man en
jämnare betongyta. Så har vi gjort i den skorstenen,
som vi nu har byggt, men ännu inte hunnit pro-
Fig. 5. Provskorsten enligt fig. 4, t.v. uppställd för prov i
Statens Provningsanstalt, t.h. sedan den yttre manteln och
stenullsmattan har avlägsnats (sprickorna i murverket är
markerade med svart färg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
