Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1950 - Böcker - Ventilationens storlek i bostäder, av Wll - Varme- og lydisolering af betonhuse, av E Marnell - Heating, ventilating, and air-conditioning fundamentals av Per Norbäck - Bolidens Gruv AB - Insänt: Ett nytt vindtunnelprojekt, av Hezekiel S Lindmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
295
diskuterats med hänsyn till de klimatiska förhållandena,
rummens läge, byggnadssätt och ventilationssystem.
Då de erhållna mätresultaten ger en överskådlig bild över
ventilationsförhållandena i våra bostadslägenheter, kan
arbetet varmt rekommenderas till studium. WIl
Värme- og lydisolering af betonhuse, av B J RambøiLL.
Teknisk Forlag, Köpenhamn 1949. 74 s., 48 fig. 6 dkr.
Boken är i första hand avsedd som kompendium för
undervisningen i byggteknik på Danmarks Tekniske
Høj-skole. Förf. drar en lans för betonghuset som bostadshus
och visar på ett lättfattligt sätt, var man måste ge akt på
isoleringsproblem och vilka vägar, som finns att lösa dem.
Genom att boken vänder sig till dansk publik och vi i
Sverige har betydligt strängare krav både på värme- och
ljudisolering än i Danmark, kan den ej till alla delar
till-lämpas på svenska förhållanden. Då den tar
isoleringsproblemen i betonghus ända från definitionerna till den
färdiga isoleringen, kan den med god behållning läsas som
elementarbok även av svenska ingenjörer. E Marnell
Heating, ventilating, and air-conditioning
fundament-als, 2:a uppl., av Whuliam H Severns och Julian R
Feixows. Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall,
London 1949. 666 s., 375 fig., 132 tab. 6,50
Den som något känner till amerikanska läroböcker i
uppvärmnings- och ventilationsteknik frågar sig varje gång
han öppnar en ny sådan bok: skall man i denna kunna
hitta någonting väsentligt nytt och några mera avancerade
beräkningsmetoder. Samma negativa svar som vanligt får
man, när man gått igenom denna bok. Den utgör blott en
modernisering av tidigare böcker. Omfånget är mycket
digert och boken innehåller beskrivningar och bilder av
de flesta förekommande apparaterna och typer av
installationer tillsammans med beräkningsmetoder för
värmetransmission, dimensionering av rörledningar och lufttrummor
etc. Det hela är som vanligt i denna genre framställt med
en påfallande rädsla för teoretiska spekulationer. Lösta
exempel avslutar som regel varje avsnitt. Boken vänder sig
huvudsakligen till nybörjare, men en svensk läsare i den
belägenheten är varken betjänt av att få lära sig de i
många fall från svenska normer avvikande amerikanska
installationerna eller måttenheterna. Dessutom saknas de
ekonomiska synpunkter på exempelvis eldning och
isolering, som vi med våra dyra bränslen måste ta hänsyn till.
Per Norbäck
Bolidens Gruv AB, Stockholm. "Stäng ute
träförstö-rarna’ är en 8-sidig broschyr om Bolidenimpregnering.
Insänt
Ett nytt vindtunnelprojekt
Enligt uppgifter från Svenska Flygmotor AB i
Trollhättan förbereder man där byggandet av ett
högtryckslaboratorium, bestående av ett ofantligt bergrum på 85 m
djup under Göta älv samt därmed förbundna provrum
ovan markytan (Tekn. T. 1949 s. 865). Med hjälp av de
kraftiga älvströmmarna hoppas man få ett tryck av 8,5 at
på provluften, vilket vid direkt utströmning i en
vindtunnel skulle medge ett Mach-tal av 2,0531 (vid fullständigt
torr luft av SMHI:s standard), eller vid rumstemperatur
ungefär 2 500 km/h. Med laboratoriet fullständigt utbyggt
räknar man med att kunna samtidigt köra fem olika prov
av skilda slag och likväl inbespara en kompressoreffekt
om 38 000 hk.
Hur mycket detta projekt än kan vara värt att
understödja finns det dock intet verkligt skäl att låta det
komma till utförande.
Som varje aerodynamiker vet, är strömhastigheten i en
kanal omvänt proportionell mot kanalarean. Om
vindtunneln smalnar till hälften ökar följaktligen
strömhastigheten till det dubbla. Beklagligtvis synes tillämpningen
Fig. 1. Den
föreslagna
tunnelns
in-sugnings-öppning.
av denna av schweizaren Per Nolli fastställda naturlag helt
ha fallit ur minnet hos Flygmotors nitiska
experimentingenjörer. För dem, som icke likt dessa är fångna i de
lokalpatriotiska intressen, som är så vanliga i landsorten,
står det klart, att platsen för en ny
höghastighetsvind-tunnel för olika ändamål är i Stockholm, närmare
bestämt vid Tunnelgatan på Norrmalm.
Redan 1886 byggdes här av den utomordentligt
fram-synte ingenjören Knut Lindmark en tunnel, sträckande sig
huvudsakligen i väst—östlig riktning mellan Sveavägen och
restaurant Damberg vid Birger Jarlsgatan. Med tanke på
att de förhärskande vindarna i Sverige just är väst—östliga
kan denna sträckning inte ha varit väld på måfå. Ehuru
tunneln hittills har varit använd mest för gångtrafik
mellan de nämnda platserna, bör den nu få en användning,
som mera anknyter till den moderna teknikens krav.
De framförliggande husen har en fasadyta av i runt tal
42 000 m2 medan tunnelsektionen blott är 7 m3. I det fall
Tunnelgatans mynning utformades på lämpligt sätt såsom
luftintag, borde man således vid 10 m/s västlig vind få en
strömhastighet av i runt tal 6 000 m/s eller 21 600 km/h —
värden, mot vilka trollhätteprojektet ter sig rätt blygsamt.
Möjligen måste först de framförliggande husväggarna
jämnas till — man har t.ex. observerat kraftig turbulens och
störande virvlar kring skylten utanför Johnssons
Pant-låneri (fig. 1).
Tunnelns ansenliga längd gör det möjligt att samtidigt
utföra väsentligt fler prov än nämnda fem i Trollhättan,
varvid dock prov med gasturbiner o.d. bör förläggas vid
dess utströmningsände med tanke på aerodynamikernas
välbefinnande. Driftkostnaderna blir inga alls, då
västvinden ensam ombesörjer lufttillförseln. Vid vindstilla kan
tunneln som vanligt användas för gångtrafik mellan
Sveavägen och Damberg, möjligen också på fotgängarens egen
risk vid låga vindstyrkor, om icke den dyrbara
apparaturen kommer till skada.
I sin helhet är projektet lovvärt. Gatukontoret torde
komma att ställa sig avvaktande, men det är att hoppas
att entusiasmen bland eleverna vid det närbelägna
Stockholms Tekniska Institut snart skall genomdriva ett beslut,
som väl skulle hedra tunnelbyggaren.
Hezekiel S Lindmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
