Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1950 - Den farliga skorstenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKNISK TIDSKRIFT
Den farliga skorstenen
Trötthet, huvudvärk, hjärtbesvär, allmän
retlighet, avtrubbat minne. Känns symptomen igen?
Säkerligen. Åtminstone de flesta storstadsbor
möter dem snart sagt dagligdags i sin omgivning,
i hemmet eller på arbetsplatsen. Symptomen är i
hög grad ägnade att göra atmosfären i varje
miljö tryckande och olustig och försvårar
samvaro och samarbete.
Även om diagnostiken i många fall ännu är
tämligen osäker och rubbningarna, som
tillsammans ger det förtidiga åldrandets symptombild,
kan bero på många orsaker av olika slag,
visar det sig ganska ofta, att symptomen
beror på kronisk kolosförgiftning, vållad av fel i
eldstäder eller rökgångar. Läkaren söker för
närvarande finna entydiga kännemärken på dessa
förgiftningar och att nå vidgad kunskap om
människans förmåga att motstå dem.
För att den förgiftningsrisk, som beror på
bostadshusens uppvärmnings- och
ventilationsanordningar, skall kunna rationellt bekämpas
genom byggnadstekniska åtgärder behöver man
fakta om dessa faromoments verkliga storlek. De
senaste årens kliniska statistik i Stockholm ger
besked om, att i mer än hälften av de fall, vilka
diagnosticerats som koloxidförgiftning, orsaken
har kunnat hänföras till felaktiga rökgångar
eller eldstäder. Antalet sådana fall per år har
varit minst 115, oräknat de 3—4 fall per år
som lett till döden. Den läkare, som i detta häfte
lämnar dessa sifferuppgifter och i övrigt belyser
koloxidfaran i bostäder, anger också vilka
byggnadstekniska spörsmål, som är mest angelägna
att uppmärksamma för att rökgasernas hot mot
liv och hälsa skall kunna elimineras.
Även materiella värden äventyras av
pannskor-stenarnas bristfälligheter. Huvudparten är icke
så konstruerade, att de utan att allvarligt skadas
kan utsättas för en skorstenseld. De många
soteldarna under det senaste världskriget torde vara
i färskt minne. Deras antal uppgick i Stockholm
år 1945 till 1 033, för att sedan successivt minska
till 97 år 1949. Att de blev så många under kriget
berodde som bekant på vedeldningen, som varken
pannorna eller skorstenarna var konstruerade
för. Dessvärre måste man för de hus, som
nybygges och framdeles kommer att byggas, räkna
med nya perioder av avspärrning från kol, koks
och olja, som det gäller att kunna möta med
bättre skorstenskonstruktioner och eldningsteknik.
När det gäller liv och hälsa kan risker och
kostnader svårligen vägas mot varandra. Det är där-
för ett svårlöst komplex av problem, som öppnar
sig när man skall finna vägar att bekämpa här
skisserade risker för mänskliga och materiella
värden. Främst gäller det, här som alltid, att
samarbete mellan representanter för de berörda
kompetensområdena vidmakthålles och att medel
ställs till förfogande för forskning, praktiska
experiment, och inte minst instruktion och
upplysning, riktad till byggnadsarbetarna m.fl. för att
bringa rön och erfarenheter till allmän
tillämpning. Härtill kan kreditgivande institutioner
medverka genom villkor och föreskrifter.
Skorstensproblemen aktualiserar önskvärdheten
av ett organ med uppgift att samordna arbetet
med lösningen av vitala byggnadstekniska
problem, vart och ett insatt i sitt sammanhang med
de övriga. Eftersom ett sådant organ tyvärr ännu
icke har tagit konkret gestalt torde väl ledningen
av det fortsatta arbetet på skorstensfrågornas
lösning lämpligen anförtros åt någon befintlig
eller nybildad expertinstans.
Intressera t.ex. några kvalificerade och erfarna
byggnadskonstruktörer för att ägna tillräcklig
tid åt dessa problem, och ge dem behövliga medel
härför! Ge dem vidare stöd för bl.a. information
och kontakter av ett samråd, sammansatt av
representanter för skilda fackområden,
värmetekniker, materialexperter, brandtekniker,
skor-stensfejare, murare m.fl.! Problemen kan helt
visst inte lösas enbart inom laboratorier eller vid
rit- och skrivbord. En omfattande
försöksverksamhet blir ett nödvändigt komplement och kan
exempelvis anordnas i samband med det
experimenthusbyggande, som numera har tillordnats
en speciell byggnadskvot.
Förhoppningen att medel kommer att anvisas
för en rationell lösning av skorstensfrågorna kan
måhända finna näring i det faktum, att dessa har
uppmärksammats i flera motioner vid årets
riksdag, exempelvis nr 348 i Första Kammaren, vari
föreslås "att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Maj :t hemställa om utredning, huruvida
frekvensen av koloxidförgiftningsfallen bör giva
anledning till ytterligare skyddsåtgärder och
vilka medicinska och tekniska dispositioner som
i så fall böra vidtagas." Tillfrågade
remissinstanser har ställt sig positiva och vederbörande
utskott har även tillstyrkt motionärernas förslag.
Kanske vågar man därför hoppas, att den
föreslagna expert instansen snart strömmar samman
kring ett bord av lämplig form för att föra
kampen mot den farliga skorstenen vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
