Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1950 - Ingenjören i talarstolen, av Gundel Rende - Vin, vakuumförpackat - Avfallskvarnen - 2200 upplagda fartyg - Sockerutbytet - Precisionsskalor - Aluminiumpläterat järn - För sprutning av färg - Priserna på TV-mottagare - Armerade plastföremål - TV i Kanada - TNC: 8. Storheter och enheter, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.352
TEKNISK TIDSKRIFT
avspänt dela med sig av sitt kunnande och sina
synpunkter till en större eller mindre publik.
Ingen kan väl förneka vilket tillskott till ens
självkänsla och framgång det innebär att
någorlunda behärska uttrycksmedlen. "Speech" borde
vara en organisk del av all skolning — och inte
minst för ingenjörerna. I)e behöver det särskilt
väl för att komma helt till sin rätt.
Vin, vakuumförpackat i dricksglas, säljes i USA. Priset
är ca 25 cent per glas.
Avfallskvarnen (Tekn. T. 1948 s. 399) som i viss
utsträckning har motarbetats av renhållningsverken, skall
nu introduceras i alla hushåll i Jasper (Ind.), vars
renhållningsverk anser sig härigenom vinna minskade
kostnader och bättre sanitära förhållanden.
2 200 upplagda fartyg i USA skyddas mot korrosion av
magnesiumanoder som fästes vid skrovet; saltvattnet
fungerar som elektrolyt. Endast vattenlinjen målas. Kostnaden,
600 $’ år, är hälften så stor som för hel skyddsmålning.
Sockerutbytet i sockerrörsplantager på Hawaii ökas med
2,5 t/ha om plantan hindras att blomma. Dess nattvila
stores genom att man under 1 min efter midnatt belyser
fältet med strålkastare.
Precisionsskalor graveras av en schweizisk firma i ett
betongrum, tre våningar under markytan. För att
arbetarens kroppsvärme icke skall påverka noggrannheten
sättes gravermaskinen i gång 18 h efter det han har lämnat
rummet. När han kommer tillbaka 8 h senare kontrollerar
han på en seismograf, att inga vibrationer har stört
gra-vcringen.
Aluniiniumpläterat järn framställes på så sätt, att den
mellanliggande stålplåten elektrolytiskt förses med en
järnhinna och uppvärmes till 480°C, varefter
aluminiumplåten välles på.
För sprutning av färg, läcker och fernissor finns nu
burkar, fyllda med färgämnet och freon under tryck.
Färgen sprutas ut genom en enkel, tummanövrerad ventil. En
burk räcker för 3 X 5 m yla.
Priserna på TV-mottagare fortsätter att gå ner i USA
En hordmodell med 12" skärm kostar nu 180 $, dvs. 70 $
mindre än i fjol; en 1(5" mottagare kostar 300 ’$, 100 $
mindre än för ett år sedan.
Armerade plastföremål tillverkas genom att plast och
glasfibrer sprutas på en ståltrådsform, där de sugs fast
genom vakuum. En fyllnadsgrad av 91 % kan nås, vilket
ger hög hållfasthet.
TV i Kanada skall starta sommaren 1951. De av Canadian
Broadcasting Corp. ägda stationerna i Toronto och
Montreal beräknas nå 56 000 mottagare.
TNC
8. Storheter och enheter
Under årens lopp har många TNC-spalter helt eller
delvis ägnats åt storheter och enheter. Den matematiska
naturen hos dessa begrepp medför att kravet på entydig och
logisk nomenklatur för deras del är ännu större än för
teknikens begrepp i allmänhet. En sammanställning
av-vissa grundtermer på området påbörjas här och fortsattes
i nästkommande TNC-spalt.
objekt; termen användes i det följande för materiella
föremål och föremålsdetaljer samt naturföreteelser av
olika slag, ävensom för matematiska abstraktioner av
såväl föremåls- som företeelsenatur; t.ex. kropp, kylyta
(objektet yta), rektangel, kant, atom, rörelse, elektrisk ström
(objektet ström), magnetiskt fält, värme
storhet, direkt eller indirekt mätbar egeirskap hos ett
objekt, t.ex. volym, massa, (storheten) yta, längd, valens,
hastighet, (storheten) ström, magnetisk flödestäthet,
temperatur; jfr storhetsvärde i nästa TNC-spalt.
.(mått)enhet, fastställt (oföränderligt) jämförelsefall för
mätning och numeriskt uttryckande av en storhet, vilket
tilldelats mätetalet 1 och i regel ett särskilt namn, t.ex.
I meter, 1 kilogram, 1 kvadratcentimeter, 1 timme, 1
ampere
För orden prototyp, (mät)normal nr.fi. hänvisas till TNC
II s. 15.
mätetal, tal som anger hur många gånger enheten
innehålles i storheten i det enskilda fallet, t.ex. talet 5 i
längduppgiften 5 nreter, tänkt som erhållen genonr
utläggning av en meterstock 5 gånger i följd utefter den
sträcka som mätes; i de flesta fall sker mätning med
hjälp av en nråttskala, och mätetalet är då det tal på
måttskalan som anger måttet i det enskilda fallet, t.ex.
7 i tiduppgiften 7 sekunder, tänkt som avläst på ett ur
måttskalamätskala, skala (se d.o. i TNC 11 s. 16) vars
skaldelar svarar mot viss måttenhet eller mot delar eller
mångfalder därav, t.ex. längdskala på måttband,
termo-nreterskala, tidskala på urtavla, voltmeterskala; sonr
nråttskala i vidgad bemärkelse kan man även räkna viktsats,
proppreostat o.d.
storhetsbeteckning, bokstav (undantagsvis bokstavsgrupp)
sonr i likhet med storhetens namn får representera eir
storhet; bör i tryck utmärkas med kursiv stil, t.ex. m
massa, t tid, oc vinkel, v hastighet, Q värmenrängd
Anm. Storhetsbeteckningen är i regel det internationella
uttrycksmedlet, nredan storhetsnamnet ofta är olika på
olika språk.
(mått)enhetsbeteckning, bokstav eller bokstavsgrupp —
ibland med exponentsiffror — eller annan beteckning,
som i likhet med enhetens namn får representera en
enhet; bör i tryck utmärkas med vanlig upprättstående stil
(antikva) och vid frånvaro av annat mätetal helst
föregås av en etta, i såväl skrift som tryck, för att tydligt
skiljas från storhetsbeteckningarna, t ex. 1 nr, 1 meter;
1 kg, 1 kilogram; 1 cnr, 1 kvadratcentimeter; 1 h, 1 timme;
1 A, 1 ampere; 1°, 1 grad
Anm. Enheternas namn är i regel internationella, och
enhetsbeteckningarna har tillkommit endast av
förkortningsskäl. Jämför storhetsbeteckningarna.
storhetstillämpning, storhet tillämpad i visst sammanhang
som kommer till uttryck i storhetstillämpningens namn;
alla tillämpningar av samma storhet kan mätas i samma
måttenhet; exempel: radielängd, sonr betyder längd
(storhet) av radie (objekt) och i regel förkortas till radie
(storhetstillämpning); höjd, som betyder längd i
lodriktning; tyngdacceleratiorr, böjmoment, tomgångsström;
stor-hetstillämpningarna får ofta egna beteckningar, åtminstone
egna indexbeteckningar, t.ex. i ovan anförda exempel: r,
h, g, Mb, lo
enhetstillämpning, enhet tillämpad i visst sammanhang
sonr kommer till uttryck i enhetstillämpningens namn;
t.ex. 1 kubikmeter fast mått (för ved), 1 atmosfär
övertryck; enhetstillämpningarna bör icke få egna
beteckningar (se anm.), ej heller bör enhetsbeteckning förses
med index eller skiljas från sitt mätetal genom beteckning
eller förkortning sonr ej tillhör enheten, utan tnan bör
i de angivna exemplen skriva 1 nr3 f. (icke 1 fm3 eller
1 f. mB), 1 atö. (icke 1 atö eller 1 atö)
Annr. Enhetstillämpningarnas namn är oftast
kombinationer av enhetsnamn och till motsvarande storheter
hörande attribut. Sålunda är 50 kubikmeter fast mått detsamma
sonr en volym i fast mått av 50 kubikmeter; V/i= 50 m3.
Se härom TNC 4 s. 14. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
