Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Betong, dess utveckling och betydelse, av Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
377
Betong, dess utveckling och betydelse
Professor Hjalmar Granholm, Göteborg
I samband med halvsekelskiftet blev jag
intervjuad av en tidningsman om byggnadsteknikens
utveckling och ståndpunkt. Han frågade mig
bl.a., huruvida man nu skulle kunna
åstadkomma sådana byggnadsverk som Egyptens
pyramider. Jag svarade att en beställning på en
pyramid säkerligen vore ett ganska lockande
uppdrag för en modern entreprenörfirma. Jag
tänkte då helt naturligt på att
byggnadsmaterialet skulle bli betong. Även för nutidens
byggnadsteknik vore en pyramid ett stort företag
men dock icke i samma grad som på de gamla
Faraonernas tid. Det beräknas att Keops lät ca
100 000 man arbeta i 30 år på den pyramid, som
en gång skulle hysa hans mumie. Det var således
ett orimligt antal dagsverken som erfordrades,
och kostnaden blev följaktligen oerhört stor.
Byggnadsverk av denna storleksordning kan
man nu för tiden utföra med en ganska måttlig
arbetsstyrka och på en tid av några få år, men
det vore felaktigt att tro, att ett pyramidbygge
skulle höra till de enkla uppgifterna. Det är
nämligen så, att om man önskar bedriva ett
dylikt arbete i rask takt, stöter man på en del
problem av ganska egendomligt slag. För några år
sedan försvarades en doktorsavhandling vid
Chalmers Tekniska Högskola just inom detta
område. Det gällde naturligtvis inte
pyramidbyggen i den antika stilen utan moderna
konstruktioner, som avsåg, icke att uppfylla en
mäktig Faraos önskningar utan att tillfredsställa
vår tids krav på en förbättrad levnadsstandard.
Väg- och vattenbyggnad
De konstruktioner som i vår tid är närmast
jämförbara med pyramiderna är
betongdammarna. Bland dessa finns det åtskilliga som i
storlek överträffar t.o.m. Keops pyramid. Ett av de
problem, som man möter, när man bygger en
stor betongdamm och som just behandlades i
den doktorsavhandling, som jag omnämnde, är
inverkan av temperaturstegringen på grund av
cementets reaktion med vattnet i betongen.
Temperaturstegringen kan bli ganska betydande och
ger ofta upphov till sprickbildning. För att
förhindra detta har man ibland, t.ex. vid
Fontana-dammen i Tennessee och många andra stora
amerikanska dammar, lagt in ett system av
kylrör i dammkroppen och byggt en särskild kyl-
691.327
693.54
anläggning för att bortföra det utvecklade
värmet. I vårt land har man i samma syfte med gott
resultat använt en speciell cementsort, som
utvecklar mindre värme än det vanliga cementet.
Utan betongen skulle dammbyggnaderna
knappast ha kunnat utvecklas så som de nu gjort. Det
är sant, att man kan bygga dammar utan
betong, men betongen är det material, som gjort
det möjligt att till rimligt pris åstadkomma dessa
stora arbeten. Det är huvudsakligen tack vare
betongen som vi har kunnat utbygga våra
vattenfall och utveckla vår elektriska och därmed
också vår mekaniska industri. Utan betongen vore
vi i dag väsentligt sämre ställda.
Dammbyggnaderna har i vårt land huvudsakligen till
uppgift att gagna produktionen av elektrisk energi.
I många andra länder, t.ex. Amerika, Ryssland,
Indien, Egypten och Kina tjänar dammarna
även andra ändamål, t.ex. konstbevattning av
stora områden. Som exempel på moderna
bevattningsanläggningar vill jag nämna de stora
betongdammarna i Coloradofloden i USA, som
tjänar till att bevattna en yta som motsvarar
hälften av Sveriges totala åkerareal.
Columbia-flodens stora betongdamm vid Grand Coulee
medger en bevattning av ett område lika stort
som halva Skåne. Det är dylika saker som vår
tids ingenjörer åstadkommer i stället för det
antika Egyptens pyramidbyggen.
Jag vill dock nämna, att inom
dammbyggnadsområdet möter betongen konkurrens från andra
material. Jag tänker då närmast på jord- och
stendammarna, som på många platser visat sig
förmånligare än betongdammarna.
Betong som dammbyggnadsmaterial har mer
än en gång varit orsaken till svåra besvikelser
och bakslag. Man utgick nämligen en gång i tiden
från det felaktiga antagandet, att betong vore
nästan oförstörbar, men i stället visade det sig,
att den tvärtom kunde vara ganska känslig för
angrepp av vatten och frost och väder och vind.
Under 1920-talet kom den ena svåra
betongskadan efter den andra i dagen, och det var tydligt
att man dittills hade varit inne på en helt felaktig
väg och varit alltför optimistisk i sin tilltro till
betongens beständighet. Man fick då en kanske
väl kraftig men mycket hälsosam påminnelse om
hur små effekter, som verkar under lång tid,
kan få riskabla konsekvenser. Genom dessa ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
